Planeringen och
byggandet av
Hammarby Sjöstad
Hammarby Sjöstad var tänkt att bli OS-by
inför ett potentiellt Stockholm-OS 2004.
Tänkt OS-by blir miljöstadsdel
Ursprungligen var Hammarby Sjöstad en del av Stockholms ansökan om att bli OS-värd 2004, med ambitionen att skapa en miljöstadsdel i världsklass. Även om Stockholm inte fick spelen, fortsatte projektet och utvecklade ett starkt fokus på miljöfrågor, vilket blev dess mest framträdande egenskap. Energiförbrukningsmålen sattes högt, vilket utmanade byggherrarna, men bidrog till att området blev känt globalt som en banbrytande och miljövänlig stadsdel. Hammarby Sjöstad har sedan dess blivit Stockholms mest kända bostadsområde och ett exempel för stadsplanerare världen över.
Mats Hult • Göran Långsved • Gunnar Söderholm • Kerstin Blix
Lösningsorienterat samarbete
Projektet för Hammarby Sjöstad präglades av tidigt samarbete mellan olika aktörer, vilket lade grunden för en stark organisation och en lyckad start på 1990-talet. Ett projektkontor upprättades där stadens anställda och konsulter arbetade tillsammans för att lösa frågor direkt på plats. När teamet flyttade till Hammarby Sjöstad och fick en stark ledare, blev arbetet mer sammansvetsat och effektivt.
Göran Långsved • Olle Syrén • Kerstin Blix
En gemensam målbild
Utmaningen i Hammarby Sjöstad-projektet var att samordna många olika förvaltningar och aktörer, från stadsbyggnad och miljö till kultur och utbildning. Projektet krävde ett omfattande miljöprogram som var banbrytande för Stockholm och ett effektivt, tvärfunktionellt samarbete mellan experter. En viktig aspekt var också att lära sig hantera upphandlingar och marksanering praktiskt. Projektorganisationen, som samlade personal från flera förvaltningar under en gemensam målbild, visade sig vara mycket framgångsrik.
Mats Hult • Gunnar Söderholm • Göran Långsved • Göran Treff • Kerstin Blix
Diplomatiska komplikationer
Projektet för Hammarby Sjöstad prioriterades högt och ambitionen var att överkomma alla hinder. Även om de miljömål som sattes upp från början inte helt nåddes, bidrog höga ambitioner till goda resultat. Det fanns motstånd, särskilt från byggherrar och boende som inte alltid anammade de klimat- och miljömål som sattes. För att driva miljöfrågorna framåt krävdes tydlig kommunikation och en bestämd målbild, även när det innebar att bemöta motstånd på ett diplomatiskt sätt.
Mats Hult • Göran Långsved • Olle Syrén • Kerstin Blix
Money, money, money ...
IT-kraschen störde projektet kraftigt och orsakade betydande förseningar och kostnader. Byggherrarna förstod inte alltid vitsen med att investera i de klimatsmarta och innovativa energilösningar som krävdes. Till detta kom också den astronomiska kostnaden för saneringen av gravt förorenad tidigare industrimark.
Göran Långsved • Olle Syrén • Kerstin Blix
Planeringsmissar och trilskande byggherrar
Under utvecklingen av Hammarby Sjöstad planerade man för en äldre, välsituerad befolkning och missade därför viktiga samhällsfunktioner som skolor, dagis och idrottsanläggningar, vilket behövde åtgärdas i efterhand.
Tydligare avtal med krav och sanktioner gentemot byggherrarna för att säkerställa att de levererade enligt planerna hade varit önskvärt.
Mats Hult • Göran Treff
Turism och eco-sightseeing
Hammarby Sjöstad har inte bara blivit ett framstående exempel på hållbar stadsutveckling, utan också en betydande turistattraktion. Hundratusentals människor, både internationella delegater och vanliga turister, har besökt området, vilket har bidragit till Stockholms turismnäring.
GlashusEtt, ett centrum för miljöinformation, har ensam lockat besökare från över 185 länder, vilket ytterligare har stärkt stadens globala profil.
Mats Hult • Erik Freudenthal