FN:s klimatpanel IPCC är tydliga – klimatet kan inte vänta

FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel of Climate Change) publicerade i februari en delrapport som kretsar kring hur sårbar mänskligheten är för klimatförändringarna och vilka åtgärder som kan vidtas för att anpassa samhällen till verkligheten på en allt varmare planet. I IPCC:s första delrapport i den pågående sjätte kunskapsutvärderingen om klimatet, som publicerades i augusti, beskrevs klimatförändringarna som omfattande, snabba och i många fall utan motstycke. Det är den grund som den nya delrapporten har att bygga vidare på när den tittar närmare på effekter, sårbarhet och anpassning.

Inom den pågående sjätte kunskapsutvärderingen (AR6) tar IPCC fram flera specialrapporter och delrapporter som sätter klimatförändringar, konsekvenser och möjliga lösningar i ett globalt perspektiv. Huvudrapporten inom AR6 består av tre delrapporter samt en syntesrapport. Den första delrapporten, ”Den naturvetenskapliga grunden”, publicerades i augusti förra året. Den 28 februari publicerades den andra delrapporten, ”Effekter, anpassning och sårbarhet” som behandlar effekterna av klimatförändringar på mänskliga och naturliga system inklusive sårbarheter, samt vilken kapacitet dessa har att anpassa sig till klimatförändringarna. 195 länder är medlemmar i IPCC. Källa: SMHI

Cecilia Katzeff forskar på energigemenskaper

Visionsbild från Tamarinden i Örebro.

Cecilia Katzeff är forskare och docent i Human-Computer Interaction på KTH. Hon har fått finansiering av Energimyndigheten för att titta på två aktuella projekt där energigemenskap är en viktig komponent – Tamarinden i Örebro och Hammarby Sjöstad med testbädden Hammarby Sjöstad 2.0 som ElectriCITY Innovation leder. Hon vill ta reda på hur hushållens roll i delande av energi och samverkan i energigemenskaper kan tänkas förändra hushållen i sig.

– Vi vill exempelvis utforska hur energigemenskaper påverkar hushållens sätt att utföra sina vardagssysslor och hur digitala tjänster kan stödja hushållen, säger Cecilia Katzeff. Hon liknar dagens införande av digital teknik i hemmen med införandet av ny teknik i hemmen under den industriella revolutionen i början av 1900-talet. Då fick många råd att köpa vitvaror som underlättade i hushållet – tvättmaskin, diskmaskin, dammsugare till exempel – men det uppstod också ökade krav på hygien så mängden utfört arbete i hemmet ökade istället. Kan det vara så att energigemenskaper med ny teknik kommer att förändra hushållen igen?

Forskargruppen kommer att titta på två projekt och följa dem över tid. Tamarinden i Örebro är ett planerat bostadsområde där den senaste tekniken byggs in från början. Där kommer initiativet från kommunen och Tamarinden förväntas stå klar 2024. Hammarby Sjöstad började som en miljöeffektiv stadsdel men energigemenskaper och mikronät börjar nu byggas in i en befintlig bebyggelse på initiativ av medborgarna själva. Projektet motiveras av omställningen till ett hållbart energisystem och den ökande betydelsen av hushållens roll i omställningen. En övergripande fråga rör hushållens relation till lagring, delande, användning och produktion av energi. En annan fråga rör aktörers föreställningar om hushållen som deltagare i energigemenskaper.

Sofie Nyström, som är doktorand i projektet, kommer att intervjua olika aktörer och hushåll och genomför fokusgrupps-diskussioner med hushåll som tillhör målgruppen för det planerade bostadsområdet. Resultaten förväntas användas av energi- och bostadsbranschen och tjänsteutvecklare.

Forskargruppen på KTH består förutom Cecilia Katzeff av universitetslektor Björn Hedin och doktoranderna Sofie Nyström, Arjun Menon och Joe Llewellyn. Från ElectriCity deltar Rickard Dahlstrand. Projektet pågår under tre år.

KTC flyttar energi till rätt ställe vid rätt tillfälle

Den 1 januari 2022 utvidgades undantagen från kravet på nätkoncession i ellagen. Det innebär att det nu går att få tillåtelse att överföra egenproducerad förnybar el mellan lokala producenter. Med ett energilager kan man kapa effekttoppar, fördela och styra användningen automatiskt för att utnyttja energin så effektivt och hållbart som möjligt. Med flexibilitetstjänster kan lokalproducenten sälja vidare el eller värme vidare för att hjälpa till med lokala kapacitetsbrister eller till kraftnät. På så sätt kan man som elkund få in intäkter och samtidigt hjälpa till med elnätens kapacitetsbrist och också med integreringen av förnybar el.

KTC är med i med i projekten Mikronät i Hammarby Sjöstad och Tamarinden i Örebro. I Tamarinden är de leverantörer till fastighetsbolaget Tornet att leverera energisystem till deras fastigheter.

–Energisystemet i Tamarinden är det unikt av sitt slag och under många år utvecklats för hur man kan snabba på energiomställningen i nybyggnadsprojekt genom att vara smarta tillsammans, säger Rikard Strid.

Målet är att skapa förutsättningar för att området ska kunna, reducera, producera, lagra och dela energi i ett lokalt energisystem. Tillsammans med Samster, som gör bakstycken till solpaneler för termiskåtervinning, kan man också leverera värme till till berget för att säkerställa att det inte kyls ner och kyla till solpanelerna för optimal funktion.

–Det gäller bara att se till så att allt det här används på rätt sätt på rätt plats vid rätt tillfälle, säger Rikard Strid. Då har vi kommit en bra bit mot målet att bli klimatneutrala i den här stadsdelen till 2030.