Agenda EC-dagen 25 maj

ANMÄL DIG HÄR

12.00 Välkommen på lunch

13.00 Introduktion
Monica Axell, ordförande ElectriCITY, och Jörgen Lööf, vd ElectriCITY Innovation hälsar välkommen.

13.10 Stockholm Klimatpositiv till 2030
Klimathandlingsplan – övergripande mål, strategiska utmaningar och möjligheter.
– Annika Jacobson, Stockholms klimatgeneral

13.20 Ett europeiskt nätverk
Lansering av Stockholm Green Innovation District som bygger på ElectriCITYs framgångsrika samverkan mellan stad, akademi, företag och invånare med ambitionen att vara det ledande distriktet för grön omställning i Europa.
– Carl Piva, ordförande Greenovation Stockholm och Allan Larsson, grundare

13.40 Greenovation Twin
Projektet Greenovation Twin kommer i en första fas att fokusera på energi i byggnader i Stockholm Green Innovation District. Genom att hantera, visualisera och kommunicera stadens olika system i en digital tvilling, tillgängliggörs komplexa data på ett hanterbart och begripligt sätt.
– Camilla Berggren-Tarrodi, RISE

13.50 Förfriskningar

14.10 ElectriCITY – Aktuella projekt
Kort om energigemenskaper, fastighetsautomation, plastsortering, Sjöstadsbadet och medborgarengagemang i GlashusEtt.

14.20 Hur blir vi klimatmedvetna?
Lokalt anpassade lösningar – Henrik Siepelmeyer, KTH

14.30 EUs nya regelverk – minimikrav på energiprestanda och taxonomin
Nya EU-krav på byggnaders energiprestanda innebär att man inom 10 år inte kommer att få hyra ut eller sälja fastigheter med för låg energiklass. EU:s taxonomi, de nya regelverken och tjänsterna medför att en byggnads energiprestanda kopplas till fastighetsvärdet på ett helt nytt sätt. Detta kommer få stor inverkan på finansiering av energieffektivisering. – Ulrika Jardfeldt, Conatus

Innovationerna
Innovativa företag presenterar möjliga lösningar för:

Energieffektivisering
14.40 Nolla-E – energieffektivitet och finansiella kalkyler – Nikolas Salomaa
14.50 Enstar – skräddarsy effektiva energisystem – Martin Rettig
15.00 Myrspoven – självlärande algoritmer – Carl-Johan Fredman
15.10 SISAB – digitalisering i byggnader och datadrivna beslut – Erica Eriksson

15.20 Beteendeekonomi – hinder och behov – Henrik Siepelmeyer, KTH

Energilagring
15.30 Stella Futura – lönsam grön energi och lagring – Jonas Jonssson
15.40 Rivus – organiska flödesbatterier, klimatsmart energilagring – Cedrik Wiberg
15.50 Supreme hydrogen – vätgas i bebyggd miljö – Patrik Malm
16.00 Ecoclime – återvinna värmeenergi från spillvatten – Stefan Silfvercrantz

16.10 Klimatneutralitet – lyckade interventioner – Henrik Siepelmeyer, KTH

16.20 Framtidsspanarna
Elever från Sjöstadsskolan om sina innovationer inom hållbarhet – Per Andersson, ElectriCITY och Ann Walter-De Perlét, Lugnets skola

16.30 Nätverkande och förfriskningar
Speed-date mellan innovatörer och behovsägare

17.30 Middag på Unity Hammarby Sjöstad
ElectriCITY bjuder på lättare mat, dryck och mingel på Unity, Heliosgatan 13.

Vi har ett begränsat antal fysiska platser så anmäl gärna så snart som möjligt! Om ni tvingas avboka fysisk närvaro, ser vi gärna att ni meddelar detta snarast för att frigöra platser. Det finns även möjlighet att delta digitalt.

VÄLKOMMEN

ANMÄL DIG HÄR

Dags att energieffektivisera fastigheten – nya EU-regler påverkar lån och fastighetsvärde

Europa ställer om. Hållbara investeringar och energismarta fastigheter är två av grundbultarna när EU inför nya tuffa regler inom energi- och finanssektorn. Att EU:s taxonomi innebär krav på redovisning av hållbarhet för få att låna pengar för fastigheter känner många till, att det också är inom några år kan bli omöjligt att hyra ut eller sälja fastigheterna med sämst energiklassificering har inte uppmärksammats lika mycket.

– Drivkraften inom EU att förbättra energiprestandan på Europas byggnader är stark och det som sker nu är en stor omställning – och det är tuffa krav. Samtidigt är det för oss i Sverige möjligt att genomföra, vi har förutsättningarna. Men man kan inte sitta still i båten utan det gäller att sätta sig in i de nya regelverken och agera nu, säger Ulrika Jardfelt, energispecialist och partner i Conatus, som medverkar på ElectriCITY-dagen den 25 maj.

Hållbara investeringar
Det är två regelverkspaket som är på gång inom EU som sätter press på fastighetsägare att förbättra sina fastigheters energiprestanda. Och även om ordet hållbarhet länge har varit ett ord som använts flitigt inom näringslivet är det först nu, med EU:s taxonomi, som trädde i kraft i januari 2022, som det kommer en definition kring vad som menas med hållbart, hur bolag ska rapportera och redovisa hållbarhet inom verksamheten och vilka krav som ställs för att fastigheter ska uppnå en hållbar status.

En mycket påtaglig konsekvens är att det kommer att bli svårare att låna pengar för fastigheter med dålig energiklassificering.

– Vill du låna pengar till din fastighet ska du se till att den är energimässigt hållbar, säger Ulrika Jardfelt. Och mitt råd till alla fastighetsägare är att kontakta sin bank och ställa frågor kring sina lån och vad som kommer att hända om några år när man kanske ska omförhandla dem.

De fastigheter som räknas som ”gröna” enligt taxonomin är de 15 procent som är bäst, det betyder i Sverige i princip de som tillhör klass A eller B i energideklarationen.

– Men det är ett dynamiskt mått. Avsikten är ju att skapa incitament till att förbättra sin energiprestanda. Allt eftersom fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och andra, förbättrar energiprestandan i sina fastigheter ju mer krävs för att tillhöra de 15 bästa procenten.

Fastigheter kan förlora värdet
Ett annat regelverk som troligen kommer att beslutas i juni ska åtgärda de energimässigt sämsta byggnaderna i Europa. Klimatkrisen och energipriserna är tunga drivkrafter för EU att genomföra detta nu, och då samtidigt göra hela EU-området mindre beroende av bland annat import av gas

– Det kommer att ge en miniminivå på energiprestanda på fastigheter som är oerhört tuff. Det innebär till exempel för offentliga verksamheter och stora kommersiella aktörer att de inom några år varken kan hyra ut eller sälja fastigheter som har energiklass F och G. Och hit hör ungefär 30 procent av alla flerbostadshus och lokaler i Sverige.

Men även om kraven är tuffa så finns det stora möjligheter att åtgärda och förbättra fastigheters energiprestanda i Sverige. Och i Hammarby Sjöstad finns flera exempel på bostadsrättsföreningar som på bara några år har energieffektiviserat och förbättrat sin energiprestanda avsevärt.

– I Sverige har vi ofta ganska välisolerade hus och bra fönster. Men vi kan spara mycket energi på att förbättra fastigheterna styr- och reglersystem, där finns det mycket att göra.  Energimyndigheten visade nyligen i en rapport att om man jämför olika energieffektiviseringsåtgärder så tillhör åtgärder när det gäller reglersystem och fastighetautomation det som ger allra störst effekt, säger Ulrika Jardfelt.

Organiska flödesbatterier – klimatsmart energilagring

Innovativa lösningar för energilagring och energieffektivisering är ett av de ämnen som står i fokus på vårens ElectriCity-dag den 25 maj. Ett av de företag som kommer att presentera sin verksamhet är Rivus, en cleantech-start-up som vill hjälpa till att påskynda omställningen till klimatvänlig energilagring med låga koldioxidutsläpp genom sina organiska flödesbatterier.

Behovet av olika former av batterier har mer eller mindre exploderat under 2000-talet. Dagens batterier bygger normalt på material som litium, nickel, kobolt, vanadin och mangan.

– Det är material som kostar väldigt mycket energi och resurser att ta fram, och kanske framför allt är det största problemet att vi behöver enorma mängder batterier i framtiden och då räcker det inte till med de här materialen för att stötta den globala expansionen. Därför har vi en teknologi som bygger på kol, väte, kväve, järn och syre i stället, säger Cedrik Wiberg, grundare av Rivus.

Organiska flödesbatterier
Rivus batterier, som bygger på Cedrik Wibergs forskning, är flödesbatterier avsedda för robust långtidslagring av energi. Teknologin bygger på flödesbatterier med två tankar som man fyller med elektrolyt, en positiv och negativ elektrolyt och det är i de här elektrolyterna som energin sitter, alltså mängden kilowattimmar. Flödesbatterier finns i kommersiell användning i dag och bygger oftast på användning av vanadin, en tungmetall som huvudsakligen produceras i Kina och Ryssland.

– Vår idé är enkel, säger Cedrik Wiberg. Vi tar helt enkelt samma system men byter ut vanadin mot organiska råmaterial, dels en helt organisk molekyl där vi har patent på produktion och användning, dels ett järnkomplex som används i livsmedelsindustrin. Och allt råmaterial vi använder kan i framtiden produceras i Norden.

Forskningen kring flödesbatterier är fortfarande ett ungt fält. Det är många som tittar på lösningar med organiska elektrolyter, men det är stor skillnad på de olika lösningarna.

– Vi har hittat ett system att tillverka de organiska molekylerna till ett lågt pris och med lågt klimatavtryck och en fördel är att ju större skala vi kommer upp i, desto billigare blir det, helt utan begränsningar.


Energilagring för fastigheter
Hittills har Rivus arbetat med testning av batteriet i mindre skala, men är nu i ett stadie där de kan skala upp och söker pilotprojekt, och då gärna en bostadsrättsförening, en fastighet.

– Flödesbatterier är ganska stora och tunga, och lämpar sig inte för snabba upp- och nedladdningar utan har sin styrka i att kunna lagra och hantera effekttoppar och jämna ut energibehovet. Och för just fastighetsmarknaden ser vi att det skulle passa bra och vi har gjort beräkningar tillsammans med en bostadsrättsförening som visar hur vårt batteri effektivt kan bidra till att kapa effekttopparna i fastigheten och att föreningen skulle få tillbaka sin investering på 7–8 år.

Andra användningsområden i framtiden är i stora batteriparker, till exempel i kombination med solpaneler och vindkraftverk, för att på så sätt få 100 procent förnybar energi.

Och fördelarna är många menar Cedrik Wiberg.

– Vi kommer aldrig att få slut på råmaterial, vi kan bygga en komplett leveranskedja från de nordiska länderna, det blir billigare ju mer man skalar upp och vi har en tillverkning som ger ett lågt klimatavtryck. Och det är batterier som inte kan brinna, inte är frätande och inte är giftiga.

Stressig vardag kräver att det är lätt att göra rätt

Läs mer