Hammarby Sjöstad del i innovationsprojektet Reschool

Delar av gruppen som arbetar med Reschool vid en projektträff i Aten.


RESCHOOL är ett innovationsprojekt som syftar till att främja energigemenskaper. Under tre och ett halvt år så kommer ElectriCITY, tillsammans med 16 partners från sju olika länder att utforska energigemenskaper som en viktig del i energiomställningen för att skapa engagemang kring energifrågan hos medborgare.

I projektet genomförs fyra pilotprojekt, i Girona (Spanien), Aten och Rafina (Grekland), Amsterdam (Nederländerna) och Sverige representeras av Hammarby Sjöstad. Den nybildade Energigemenskap Hammarby Sjöstad, är också en del i projektet.

Energigemenskaper är ett sätt för medborgare att tillsammans i ett närområde producera, lagra och dela förnybar energi. EU ser energigemenskaper som en viktig del i energiomställningen för att skapa engagemang kring energifrågan hos medborgare och samtidigt generera miljömässiga, ekonomiska och sociala samhällsfördelar.

Läs mer om Reschool på projektets webbplats

I filmen berättar Jörgen Lööf, vd ElectriCITY, mer om bakgrunden till arbetet med energigemenskapen i Hammarby Sjöstad.

Örebro först i landet med tillstånd att dela el i egna ledningar

Jonas Tannerstads presentation ”Från fastighets- till stadsautomation” på Fastighetsdagen Innovation 2024 (11:45 min).


Kommunala bostadsbolaget Örebrobostädet (ÖBO), har länge befunnit sig i framkant när det gäller energifrågor. Nu har man fått grönt ljus från Energimarknadsinspektionen att ledningsnätet i nya stadsdelen Tamarinden, som just nu byggs, undantas från kravet på nätkoncession. Det innebär att man i området får dra egna ledningar som gör det möjligt att producera, lagra och dela energi i ett lokalt energisystem.

– Klimatfrågan är mänsklighetens största utmaning och en central del är omställningen av energisystemet i och till städer. Beslutet från Energimarknadsinspektionen innebär ett paradigmskifte. Vi får en stadsdel som integrerar modern energiteknik med miljömässig och finansiell hållbarhet. Beslutet ger förutsättningar – som inte bara ger byggnader smarta förmågor – utan en hel stadsdel banar nu väg för sättet att bygga energismart på riktigt. Detta i en tid då det krävs systematisk omställning av städer, menar Jonas Tannerstad, chef el- och automation på ÖBO.

Det är drygt ett år sedan som den svenska lagstiftningen förändrades och möjligheten öppnades för att skapa det som EU kallar för energigemenskaper och dra egna elledningar för att kunna producera, dela och lagra energi mellan byggnader. Och efter en lång tillståndsprocess är nu ÖBO först ut med att ha fått tillstånd.

Men för Jonas Tannerstad och ÖBO är Tamarinden en logisk fortsättning på en energieffektiviseringsresa man startade för drygt 15 år sedan.

– Att man nu kan producera, lagra och dela energi mellan både byggnader och fastigheter förändrar förutsättningarna för energismart byggande i hela Sverige. Men, man kan också ställa om befintliga stadsdelar. Fast man måste göra det genomtänkt så att man uppnår bästa möjliga effekter.

Inspiration från industrin
För att en fastighet ska uppföra sig så energieffektivt som möjligt krävs det styrning, smart styrning. Här har ÖBO sedan omkring 2007 arbetat målmedvetet och framgångsrikt med att energieffektivisera sitt befintliga fastighetsbestånd.

– Man kan ju mäta det på olika sätt. Framför allt är det ju för klimatets skull en stor succé, eftersom vi har mer än halverat vår elförbrukning. Vi sparar nu över 100 miljoner om året jämfört med de energikostnader vi hade då, när det startade och beräkningen är att energiarbetet också inneburit att värdet på våra fastigheter stigit med runt två miljarder kronor.

Att energieffektivisera en enskild byggnad, eller ett sammanhängande område är en sak, ÖBO har ett fastighetsbestånd som är utspritt i Örebro kommun.

– Vi har helt tänkt om när det gäller digitalisering och automatisering av hus. Så vi har ju en egen plan som dels omfattar nya hus, men även befintliga hus.

Inspiration och kunskap har man hämtat från industrins styrningssystem.

– Vi började se på ÖBOs energieffektiviseringsprocess som ett maskinutvecklingsprojekt. I stället för att bara förbättra processen i den enskilda byggnaden såg vi byggnaden som en del i en helhet, säger Jonas Tannerstad.

– Vad måste man göra för att uppnå en helhet där den här stora maskinen drar så lite el och fjärrvärme som möjligt, och använder så lite vatten som möjligt. Och hur maximera man möjligheterna till att hus samverkar. Det ändrar hela sättet att tänka, i alla fall har det gjort det hos oss. Jag ser det som att varje enskilt hus går från att vara en passiv användare av energi till att man med nya system blir en aktiv del av energisystemet.

Med smart styrning av el- och värmeförbrukningen fungerar ÖBOs fastigheter nu som en enda stor maskin och när fastigheterna kopplas samman med varandra, och med stadens el- och värmeverk, kan de lagra och dela med sig av energin, och på så vis kapa effekttoppar. Målet är att sänka elförbrukningen ytterligare till 2029, runt 65 procents minskning jämfört med 2005 tror Jonas Tannerstad är möjligt.

Nya möjligheter i Tamarinden
Energimarknadsinspektionen beslut om att ledningsnätet i kvarteret Tamarinden undantas från kravet på nätkoncession innebär att man kan bygga ett lokalt självförsörjande energisystem, där man kan producera, lagra och dela energi mellan byggnaderna. Det blir ett nytt och modernt sätt att bygga smarta hållbara stadsdelar som bidrar till mer lokalt producerad och förnybar energi, möjlighet att kapa effekttoppar och avlasta stamnätet, öka flexibilitet, spara energi och svara mot behoven av att göra stadsdelar mer hållbara mot kriser

Det blir också en möjlighet att pröva modellerna för samverkan mellan olika byggherrar, i Tamarinden är ÖBO ett av fem involverade fastighetsbolag.

Framtida boende i Tamarinden kommer också att märka av att de bor i ett energismart område.

Dels att du ska kunna se och kontrollera den egna lägenhetens vatten och energiförbrukning, men också mer fysiska visualiseringar i området.

– Det ska räcka med att gå fram till vardagsrumsfönstret  och titta ut för att se hur området ligger till just nu. Vi har till exempel byggt parksoffor som lever med effektuttaget i huset. Som ändrar färg med husets effektuttag, så man kan titta ut genom fönstret och se om soffan är grön eller om den är röd. Och då kan man ju påverka färgen själv. Genom att avstå från att ladda bilen kanske till exempel.

Och även om Tamarinden kommer att ge nya möjligheter när det gäller innovationsprocessen kring lokala energisystem är det för ÖBOs del ändå bara en del i det stora projektet att ställa om staden Örebro och att visa att det är möjligt.

– Det är ingen vision utan det är i dag möjligt att ställa om städer och stadsdelar. All teknik finns, säger Jonas Tannerstad.

 

Text: Carina Näslundh

Världens största trästad reducerar koldioxidavtrycket 

Håkan Hyllengren, Atrium Ljungberg, presenterar projektet Stockholm Wood City på Fastighetsdagen Innovation (11.51 min).

 

Världens största trästad, Stockholm Wood City, ska byggas i Sickla. Det är Atrium Ljungberg som står bakom. Det första spadtaget tas i år när bygget av ett bostadskvarter och en skola startar. Projektet har redan på planeringsstadiet fått stor uppmärksamhet, både nationellt och internationellt som ett exempel på storskaligt hållbart byggande. Och förutom att det finns forskning som visat att människor över lag mår bättre av att bo och vistas i trähus är det också en vinst för klimatet.

Bygg- och fastighetssektorn svarar i dag för ungefär en femtedel av de inhemska utsläppen av växthusgaser, enligt siffror från Boverket. Det pågår många projekt inom branschen för att minska på sektorns klimatpåverkan.

Atrium Ljungberg har satt som mål att vara klimatneutrala till år 2030.

– Det är ett ambitiöst mål och det kräver ett helt nytt sätt att tänka, jämfört med hur man vanligtvis bygger och förvaltar. Det innebär till exempel att vi behöver titta på andra metoder att bygga än vad vi gör i dag. Men det finns också ett intresse från marknaden att skapa mer hållbara produkter, både kunder och investerare söker områden där man fokuserar på hållbarhetsfrågor, säger Håkan Hyllengren, affärsutvecklingschef för Sickla, på Atrium Ljungberg.

Kortare byggtider
I Sickla som när det står klart kommer att innehålla 2 000 bostäder och 7 000 kontorsplatser, total 250 000 kvadratmeter, innebär det att allt byggs med trä. Och även om en trästomme är dyrare än sin motsvarighet i stål och betong, så går det kostnadsmässigt ungefär jämnt upp.

– Med trä kan vi bygga snabbare, så vi har kortare byggtid. Och för att nå upp till våra klimatmål så kan vi inte heller bygga med traditionell betong och traditionellt stål,
utan vi behöver ju ha någonting som är klimatsmart. Vår bedömning är att vi ska vara kostnadsneutrala när vi bygger med trä.

– Vi använder oss också av en teknik som redan finns och som innebär att vi får 40 procents reduktion av koldioxidavtrycken utan att vi behöver uppfinna något nytt. Man behöver fokusera lite mer på vissa frågor som brand, akustik och konstruktion. Det är på ett annat sätt än när man bygger traditionellt. Men byggkraven är desamma och kunnandet och kompetensen finns.

Så vitt man vet är detta världens största stadsbyggnadsprojekt i trä och uppmärksamheten, även internationellt, har varit stor.

– Responsen har varit jättestor. Vi har studiebesök från hela världen som kommer hit och vill höra vad vi planerar och tänker. Det har blivit ett internationellt skyltfönster där vi kan visa svensk innovation och hållbar stadsutveckling i Sverige, säger Håkan Hyllengren.

Tyst bygge och geotermos
Att bygga med trä har flera fördelar påpekar Håkan Hyllengren, förutom att det går snabbare att få upp byggnaderna, innebär det också att hela bygget blir tystare.

– Det bli ju en tystare arbetsplats. Och det stör inte omkringliggande byggnationer lika mycket som ett traditionellt bygge med cement/stål-konstruktion.

En annan vinst är också att antalet transporter minskar. Trä är lättare och det kan lastas fler byggelement på varje lastbil. Även när det gäller energifrågan tänker Atrium Ljungberg nytt och en stor fördel är att bolaget i Sickla äger all mark i området, vilket underlättar för att koppla samman de olika byggnaderna. Förutom en stor solcellspark tittar man på olika geotermiska lösningar för att lagra värme. En lösning man undersöker är att bygga en stor geotermos med drygt 300 hål, 100 meter djupa i en radie på ungefär 70 meter som skapar en geotermos. ett termiskt batteri för säsongsförvaring av värmeenergi.

– Vi kommer att ha kylmaskiner på taken för att kyla kontor och butiker under värmesäsongen. Värmeöverskottet från kylmaskinerna kan då ladda den här stora geotermosen under hela värmesäsongen så får vi upp mot 70 grader i ”termosen”. När det sedan börjar bli kallsäsong så kan vi plocka ut den här värmen. Vår bedömning är att den värmen kommer att räcka för det här området ända fram tills det blir varmt igen.

– Målet är ju att vi inte ska vara beroende av fjärrvärme, så det håller vi på att titta på nu. Och här tittar vi ju också på hur vi kopplar samman byggnaderna för att kunna växla värme och kyla mellan byggnaderna. Där har vi ju en stor fördel genom att vi äger all mark inom området.

 

Text: Carina Näslundh