Minska på värmeförlusterna – nyckeln till energismarta hus

Hans Eeks presentation på Fastighetsdagen Innovation 2024  om klimatpositiva hyreshus av trä med solceller där överskottet används av bilpoolen och säljs på nätet (12:41 min).

Energiberäkningar, tjocka täta väggar, noggrann byggprocess och värme som återvinns via ventilationen. Ungefär så låter receptet på ett energismart hus. Det låter enkelt och det är enkelt, menar Hans Eek, arkitekten som är välkänd långt utanför landets gränser för sitt arbete med energisnål bebyggelse och passivhus.

Allt sedan Hans Eek blev färdig arkitekt på 1970-talet har han arbetat med att hitta lösningar för att energieffektivisera byggnader. Efter avslutade arkitektstudier på Chalmers startade han arkitektbyrån Efem, tillsammans med några andra miljöintresserade arkitekter. Efem stod för: erfarenhet, ekonomi, energi, estetik och ekologi. Och det var så man ville arbeta – för en bättre miljö.

Det första uppdraget, och det första hus Hans Eek ritade, var ett aktivt solenergihus. Det var mitt under 1970-talets stora oljekris och den nybildade firman fick ett uppdrag av den pensionerade handarbetsläraren Helga Henriksson. Inspirerad av bland annat Rachel Carson bok ”Tyst vår” och med en önskan om att inte bidra till resurslöseriet i samhället ville Helga bygga ett miljövänligt, energisnålt hus som skulle värmas enbart med solenergi. Ett drömuppdrag för en miljömedveten ung arkitekt.

– Jag ritade ett välisolerat hus med 42 kvm solfångare, värmemagasin av 50 kubikmeter rullsten, en fläkt som drog ner varm luft från solfångaren till stenmagasinet, med en reglercentral och mekaniska spjäll som skulle styra luftströmmarna.

Det fungerade – inte alls. Först efter tredje ombyggnaden av värmesystemet fick Helga varmt i huset.

– Det var en riktigt ingenjörsjulgran. Jag var ju ledsen, men Helga Henriksson sa: ”Du ska inte vara ledsen, vi har bidragit till forskningen och utvecklingen genom att visa hur man inte ska göra.”

Från aktivt till passivt
Snart kom nästa förfrågan om att bygga ett soluppvärmt hus. Men då var Hans färdig med hus med aktiva system och började i stället skissa på ett passivt solhus, vilket innebar att man fångade in solinstrålningen genom fönster och lagrade värmen i en tung stomme. Inspirationen till detta kom från USA och Frankrike där man jobbade med passiv solvärme.

– Jag jobbade med en ingenjör som hade tillgång till ett datorprogram och en dator som var så stor som ett kök, som vi kunde använda på nätterna. Det tog tre veckor innan vi insåg att Arizona och Sydfrankrike ligger på en helt annan breddgrad än Sverige. Det går inte att fånga in så mycket solinstrålning genom fönster här.

Lösningen blev att i stället bygga ett hus där värmeförlusterna blev så små som möjligt. Och färdigbyggt visade det sig att huset drog 2500 kilowattimmar om året för uppvärmning, vilket motsvarar 250 liter olja.

– Det var ungefär en tiondel av vad ett nybyggt hus drog på den tiden. Så det fungerade att bygga energisnålt genom att se till att värmeförlusterna hölls nere. Och sedan har jag fortsatt med det.

Ett annat tidigt projekt var det som kallas för Sveriges första ekoby, Tuggelite i Karlstad, där 16 familjer ville bygga på ett miljövänligt och energisnålt sätt

  Bygget var klart 1984 och det är fortfarande efter snart 40 år precis lika energisnålt som de hus som byggs idag.

Samverkan utvecklade passivhusen
Det lyckade husprojektet ledde till flera andra projekt. I mitten av 1980-talet fick Hans Eek kontakt med den tyske byggnadsfysikern Wolfang Feist och de fortsatte att utveckla passivhustekniken tillsammans. En teknik som enligt Hans egentligen är ganska enkel. Det handlar om noggranna energiberäkningar, täta väggar, ordentliga fönster, en noggrann byggprocess där alla behöver samarbeta för att det ska bli tätt och värme som återvinns via ventilationen.

– Passivhus innebär att man inte behöver ha något aktivt värmesystem, utan man kan värma huset med tilluften. Och det är egentligen hela idén. Vi minskar på värmeförlusterna och så använder man den värmeväxlade tilluften som värmekälla. Nu finns det också kriterier för passivhus som säger att de inte får ha en energitillförsel på mer än 15 kilowattimmar per kvadratmeter.

2001 byggdes de första husen som kallades passivhus i Sverige i Lindås utanför Göteborg och genom åren har passivhusen sedan vidareutvecklades till både nollenergihus och plusenergihus, där solceller producerar lika mycket eller mer energi än det som används i fastigheten.

Hans Eek har också visat att det går att använda samma teknik för att hålla värmen ute. Han är mannen som ligger bakom att ishotellet i Jukkasjärvi nu kan ha öppet året om genom att använda passivhustekniken för kyla i stället för värme. Och samma sak i Burkina Faso, där man kunnat skapa ett svalare inomhusklimat utan att använda AC.

Klimatpositiva hus
För några år sedan träffade Hans Eek en annan miljökämpe, Johan Ehrenberg som hade jobbat med solceller i flera år och tillsammans bestämde de sig för att skapa något tillsammans. Och i dag står plusenergihus färdiga i både Växjö och Västerås och fler byggnationer är på gång, bland annat ett tiovåningshus i Malmö.

– Det är faktiskt det roligaste projekt jag har gjort, säger Hans Eek.

I Västerås har man byggt två hyreshus, trähus byggda med klimatpositiva material rakt igenom med så lite plast, betong och metall som möjligt. Husen är täckta med solceller och producerar mer energi än vad man använder i husen. Överskott som man kan sälja och hyran är ungefär 20 procent lägre än i andra nybyggda hus.

– Vi har gjort en livscykelanalys på husen och de visar bara positiva värden.

Energismart framtid
Hans Eek menar att alla hus bör byggas som passivhus eller plusenergihus.

– Förebilder är viktiga. Byggnormer är viktiga, men viktigast är hus som dessa som är konkreta exempel på att det fungerar.

Med nya EU-direktiv och byggnormer på väg finns det hopp om fler plusenergihus i framtiden. Sverige som en gång var föregångsland när det gällde byggnormer ligger på efterkälken när det gäller att bygga energismart, menar Hans Eek.

– I Tyskland är hälften av alla nybyggda hus passivhus och i Österrike, tack vare landets framsynta byggnormer, hundra procent. Jämför med Sverige där vi har cirka 3 000 bostäder i dagsläget.

Varför inte alla hus som byggs använder erfarenheterna från passivhusen har han svårt att förstå.

– Byggkostnaderna är i princip de samma. Vissa saker är dyrare, men det sparar man in på annat. Att man inte behöver installera radiatorer är ett exempel på en besparing.

Nyckeln till att bygga energisnålt är att minska på värmeförlusterna, säger Hans Eek. Och det kräver ett antal timmar med klimatberäkningar för arkitekten. Det handlar om att sätta ett värde på värmeförlusten och sedan finslipa ritningarna efter det. Och räkna. Finslipa på ritningarna. Och räkna igen.

– Om du vet på vilket sätt till exempel fönstrens placering och storlek påverkar energiförlusterna, styr det hur du ritar huset. Fönster innebär tio gånger högre energiförluster än väggar, då är det lätt att inse vad det innebär om man ritar en hel fönstervägg, säger Hans Eek.

Text: Carina Näslundh

Dataflöden och AI – nyckel till hållbar fastighetsförvaltning

Ulf Näslunds presentation av hur Vasakronan arbetar med dataflöden och AI på Fastighetsdagen Innovation 2024 (7.42 min).

 

dagens byggnader produceras stora mängder data. Det finns ofta ett antal system installerade som kontinuerligt samlar in mängder av värdefull data om hur fastigheten mår och används. Och det fungerar oftast bra för att hålla koll och övervaka en enskild byggnad. Men stora fastighetsbolag har en mängd olika byggnader, med olika ålder, användningsområde och olika installerade styrsystem att övervaka. Framtidsvisionen är självklart att analysera och dra nytta av all data i det dagliga arbetet. I dag har man kommit en bit på vägen, men mycket återstår.

–  Ska man kunna koppla ihop och strukturera data så är det oerhört viktigt att man har en gemensam standard för hur man benämner saker i en byggnad. Så det är det första steget. Det här var ett problem som vi identifierade någon gång runt 2015, då inledde vi arbetet tillsammans med några andra fastighetsägare och akademien och skapade RealEstateCore. Det är en ontologi för hur man benämner saker i en byggnad, säger Ulf Näslund, teknikutvecklingschef på Vasakronan.

När väl en gemensam standard för hur man benämner saker i en byggnad fanns på plats var det dags för nästa steg, att börja ta hand om den data som finns tillgänglig.

Ulf Näslund, teknikutvecklingschef, Vasakronan.

– Vi har skapat en integrationsplattform som tar emot data, strukturerar och lagrar data och byggt konnektorer som översätter mellan det ursprungliga systemet som sitter i husen och databasen och för att de ska förstå varandra.

I och med det finns förutsättningar för att koppla in olika applikationer för olika speciella funktioner från andra utvecklare i systemet.

– Historiskt så har man ju fått bygga den typen av applikation för varje byggnad. Vilket blir väldigt många integrationer och väldigt kostsamt. I synnerhet för oss fastighetsägare. Nu kommer det att räcka med en enda integration mot vår plattform.

Analysera och använda den data som finns
Med infrastrukturen på plats är det dags för nästa stora utmaningen – att dra nytta av och använda den data som kommer in, och att kunna vända på flödet och styra vissa funktioner i byggnaderna centralt.

– Vi har väl kommit ur startblocken, men det finns mycket att göra. En av de saker som vi jobbar med är en applikation där vi från centralt håll kan gå in och köra husen på sparlåga om det till exempel är effektbrist i Sverige. Det är ett exempel på en funktion som är väldigt användbar.

I databasen lagras det i dag mängder av data utifrån alla möjliga källor i en byggnad. Allt från uppgifter om felanmälningar till energianvändning och annat som händer i husen. Så frågan blir hur ska hantera och ta tillvara all data som samlas in.

– Att tolka data som vi samlar på oss är det som blir den stora utmaningen. Här hoppas och tror vi att vi kan få nya insikter. Vad är det som händer i huset? Vad finns det för förbättringspotential? Hur kan vi upptäcka fel och brister mycket tidigare än vad vi gör i dag?. Och här hoppas vi ju på att AI-applikationer ska börja hjälpa oss att tolka all denna data, säger Ulf Näslund.

Och ett av målen med arbetet är att upptäcka eventuella fel – innan kunderna gör det.

– De ska inte behöva ringa till oss. Och om de ringer ska vi redan jobba med problemet.

Utveckling utan slut
En annan frågeställning är hur mycket data man kan och behöver lagra. Att skicka och lagra data är också en fråga om kostnader.

– Det är väl också det vi är inne på nu. Vilken data är det vi behöver? Behöver vi samla på all data till det här? Nej, sannolikt inte skulle jag säga. Men vilken data är det då vi ska ha? Ja, där får vi prova oss fram.

En utmaning i sammanhanget är att om man ska använda sig av AI för att analysera datamängder så behöver AI tränas. För om man tänker sig att man ska träna AI i framtiden vill man ha gamla data att träna AI på. Risken är ju att man kanske inte har historik just för den sak man vill titta på. Så, spara eller inte spara, det är lite moment 22 där ibland, menar Ulf Näslund.

– Vi kommer nog bara att bli girigare och girigare. När vi hittar bra applikationer att jobba med så kommer vi hela tiden att sträva efter att förbättra dem. Det är en iterativ process. Och det är väl också skillnaden mot andra projekt som man jobbar med, ett bygge till exempel som har en tydlig start och ett tydligt slut.

Bra applikationer producerar också bra översikter och bra beslutsunderlag, inte bara på en övergripande nivå utan i den dagliga skötseln av husen.

– Ett av målen med detta är ju att hjälpa vår personal ute på plats att sortera fram det som faktiskt är viktigt ute i husen. Det kommer så mycket data från alla håll och kanter i dag så att man drunknar. Och där tänker jag att vi skulle kunna ge dem datastöd för att prioritera. Det skulle kunna handla om uppmärksammas på att en hiss har haft väldigt många fel på en kort tid eller en kund som har anmält samma typ av fel väldigt ofta. Det är en typ av systemfel som vi kan få stöd att uppmärksamma och åtgärda i tid, säger Ulf Näslund.

Alla i samma båt
Problemställningarna kring hantering av data och AI-stöd i analysprocessen är en fråga som alla fastighetsbolag arbetar med i större eller mindre utsträckning. Och även om man samverkar kring en del frågor utvecklar de flesta bolag sina egna lösningar.

– Om man slog ihop våra påsar så skulle vi kunna utveckla väldigt mycket mer eftersom vi då skulle få mycket mer resurser för utveckling som vi kan samverka kring. Där är vi inte i dag och det är en utmaning, men det finns några olika initiativ kring bland annat digitaliseringsfrågor och hållbarhetsfrågor, och jag tror att det går mot att vi kommer att göra fler saker tillsammans inom branschen, i stället för att sitta och utveckla på var sin kammare.

 

Text: Carina Näslundh

Kontakt med lokala producenterna från matmarknaderna

Matmarknaderna i GlashusEtt har varit mycket uppskattade, men nu blir det inga fler före sommaren.

Du kan också handla direkt av de lokala producenterna via de lokala REKO-ringarnas Facebookgruppe där du beställer dina varor direkt av producenterna och hämtar upp vid respektive grupps utlämningsställe.

Du hittar kontaktuppgifter till de producenter som medverkat i GlashusEtt under 2023/2024 nedan, liksom länkar till REKO-ringar med utlämningsställen i närhetens av Sjöstan nedan. OBS att du behöver gå med som medlem i REKO-ringarnas Facebookgrupper för att kunna handla där.

REKO-ringar nära Hammarby Sjöstad (Facebookgrupper):
REKO Stockholm Hammarby/Sickla 
REKO Stockholm Liljeholmen

Facebook:
Kilfröslunda Gård 
Enöga
Gålö Gårdsmejeri
Dada Coffee (ej på Facebook)
Mary Fairy Chocolate
Honungs Jätten
Empanadas Kungen
Svedens plantskola Talby
Fru Jennys hantverk och skafferi
Wild@eating

Instagram:
Kilfröslunda Gård
Enöga
Gålö Gårdsmejeri
Dada Coffee
Mary Fairy Chocolate
Honungs Jätten (ej på Instagram)
Empanadas Kungen
Svedens plantskola Talby (ej på Instagram)
Fru Jennys hantverk och skafferi
Wild@eating

Webbplatser:
Kilfröslunda Gård
Enöga
Gålö Gårdsmejeri
Dada Coffee
Mary Fairy Chocolate
Honungs Jätten (saknar webbplats)
Empanadas Kungen (saknar webbplats)
Svedens plantskola Talby (saknar webbplats)
Fru Jennys hantverk och skafferi
Wild@eating

Om REKO-ringar
REKO står för Rejäl Konsumtion och är ett sätt att handla lokalproducerad mat utan mellanhänder. Den första REKO-ringen i Sverige bildades i Grästorp hösten 2016. Sedan dess har antalet REKO-ringar i Sverige ökat snabbt. I januari 2021 fanns det runt 220 aktiva REKO-ringar med drygt 800 000 medlemmar i de olika Facebook-grupperna. Idén kommer från finska Österbotten där modellen med REKO-ringar startade 2013. 

Mer om REKO-ringar och historien bakom dem kan du läsa om på Hushållningssällskapets webbplats

Fastighetsdagen Innovation

Välkommen till en dag med fokus på nytänkande och innovationer för att få fastigheten mer aktiv i klimatomställningen.
Fastighetsdagen kommer att handla om både nybyggnation och befintlig bebyggelse och de utmaningar och möjligheter som finns för att göra en energiklassresa mot ett mindre klimatavtryck.

Vi kommer titta på konkreta exempel på hur fastigheter kan gå från att passivt konsumera, till att i stället medvetet producera lokalt förnybar ”gratis” energi för el, värme och varmvatten, el för laddning av elbilar och energi för odling av grönsaker.

Vi står inför ett paradigmskifte, en möjlighet till en mer robust infrastruktur där samverkan mellan centralt och lokalt producerad energi gör oss mer uthålliga. Plus att det lokala engagemanget föder en medvetenhet. En känsla av att bidra. Och fastigheter kan bidra.

Det är nu fullt på plats, men du är välkommen att vara med digitalt.

Var: Digitalt via Zoom
När: Onsdag den 24 april kl 12.15–17.00
Länk till eventet skickas ett par dagar innan

Till anmälan

Agenda

11.30 Lunch

Inledning
12.15 Fastighet som konsument eller producent? – Jörgen Lööf, vd ElectriCITY
12.25 Fastighetssektorns omställning – Monica Axell, ordförande ElectriCITY
12.35 Företagsintern klimatomställning – Östen Ekengren, vd Stockholm Green Innovation District, Allan Larsson, grundare ElectriCITY
12.45 De flesta utmaningar handlar om beteendeförändringar, men var ska man börja? – Niklas Laninge, Nordic Behaviour Group

Behovsägarna
12.50 Hur bygger man en attraktiv stadsdel med lågt klimatavtryck? – Håkan Hyllengren, Atrium Ljungberg
13.00 Dataflöden och AI – nyckel till hållbar fastighetsförvaltning – Ulf Näslund, Vasakronan

Innovationer – Hållbart byggande och fastighetsautomation
13.10 Hur arbetar vi för att garantera en långsiktig hållbar helhet? – Magnus Hellsten, Karin Johansson, Skanska
13.20 Klimatpositiva hyreshus av trä med solceller. Överskottet används av bilpoolen och säljs på nätet – Hans Eek, ETC
13.30 Från fastighets- till stadsautomation – Jonas Tannerstad, ÖBO
13.40 Netto-noll kontor – Björn Berggren, Allmännyttan
13.50 Sveriges mest innovativa och hållbara bostadsprojekt – detta har vi lärt oss – Mari-Louise Persson, Riksbyggen

14.00 Nätverkande

Innovationer – Odling, e-mobilitet, social hållbarhet och återbruk
14.30 Takväxthus för urban odling av mat. En trend för hållbar utveckling av städer – Anders Larsolle, SLU
14.40 Från brun till grön – Erik Jarlöv, Urban Design
14.50 V2G i kombination med elbilspool – Sten Bergman, ElectriCITY
14.55 Minska fastigheters effektuttag med 40% utan investeringar – Rickard Dahlstrand, ElectriCITY
15.00 BeBo – Energimyndighetens behovsägarnätverk för resurseffektiv energianvändning i flerbostadshus – Caroline Haglund Stignor, RISE
15.10 Mobilitetshubbar – Ny delningsarkitektur – Anna Sundman, Theory Into Practice
15.20 Fastighetsbolagen som tar ett strategiskt bett på social hållbarhet blir morgondagens vinnare – Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige

15.30 Nätverkande och Bubbel Speed-dating mellan kommuner, fastighetsägare, innovatörer och finansiärer

15.55 Så hittar du vad som hindrar din målgrupp från att göra rätt – Niklas Laninge, Nordic Behaviour Group 16.00

Finansiärer
16.00 Almi – förenklar företagets resa genom företagslån, rådgivning och riskkapital – Mikael Ramnö, Almi
16.10 Det finansiella systemets stöd för en hållbar stadsutveckling – Carl Lindståhl, SBAB

16.20 Paneldebatt
Hur ”framtidssäkrar” vi fastigheter med tanke på en förändrad energimarknad, klimatanpassning och tryggt grannskap? – Åsa Romson, IVL, moderator, med Carina Carlman, RISE, Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige och Erik Jarlöv, Urban Design

16.50 Så designar du en beteendeförändrande insats – Niklas Laninge, Nordic Behaviour Group
16.55 Stockholm Green Innovation District – Projekt för återuppbyggnad av Ukraina – Carl Piva, ordförande Stockholm Green Innovation District

17.00 Mingel på Unity i Hammarby Sjöstad (Heliosgatan 13)

Med reservation för eventuella ändringar

Till anmälan

Fastighetsdagen Innovation arrangeras av