Minska på värmeförlusterna – nyckeln till energismarta hus
Energiberäkningar, tjocka täta väggar, noggrann byggprocess och värme som återvinns via ventilationen. Ungefär så låter receptet på ett energismart hus. Det låter enkelt och det är enkelt, menar Hans Eek, arkitekten som är välkänd långt utanför landets gränser för sitt arbete med energisnål bebyggelse och passivhus.
Allt sedan H
ans Eek blev färdig arkitekt på 1970-talet har han arbetat med att hitta lösningar för att energieffektivisera byggnader. Efter avslutade arkitektstudier på Chalmers startade han arkitektbyrån Efem, tillsammans med några andra miljöintresserade arkitekter. Efem stod för: erfarenhet, ekonomi, energi, estetik och ekologi. Och det var så man ville arbeta – för en bättre miljö.
Det första uppdraget, och det första hus Hans Eek ritade, var ett aktivt solenergihus. Det var mitt under 1970-talets stora oljekris och den nybildade firman fick ett uppdrag av den pensionerade handarbetsläraren Helga Henriksson. Inspirerad av bland annat Rachel Carson bok ”Tyst vår” och med en önskan om att inte bidra till resurslöseriet i samhället ville Helga bygga ett miljövänligt, energisnålt hus som skulle värmas enbart med solenergi. Ett drömuppdrag för en miljömedveten ung arkitekt.
– Jag ritade ett välisolerat hus med 42 kvm solfångare, värmemagasin av 50 kubikmeter rullsten, en fläkt som drog ner varm luft från solfångaren till stenmagasinet, med en reglercentral och mekaniska spjäll som skulle styra luftströmmarna.
Det fungerade – inte alls. Först efter tredje ombyggnaden av värmesystemet fick Helga varmt i huset.
– Det var en riktigt ingenjörsjulgran. Jag var ju ledsen, men Helga Henriksson sa: ”Du ska inte vara ledsen, vi har bidragit till forskningen och utvecklingen genom att visa hur man inte ska göra.”
Från aktivt till passivt
Snart kom nästa förfrågan om att bygga ett soluppvärmt hus. Men då var Hans färdig med hus med aktiva system och började i stället skissa på ett passivt solhus, vilket innebar att man fångade in solinstrålningen genom fönster och lagrade värmen i en tung stomme. Inspirationen till detta kom från USA och Frankrike där man jobbade med passiv solvärme.
– Jag jobbade med en ingenjör som hade tillgång till ett datorprogram och en dator som var så stor som ett kök, som vi kunde använda på nätterna. Det tog tre veckor innan vi insåg att Arizona och Sydfrankrike ligger på en helt annan breddgrad än Sverige. Det går inte att fånga in så mycket solinstrålning genom fönster här.
Lösningen blev att i stället bygga ett hus där värmeförlusterna blev så små som möjligt. Och färdigbyggt visade det sig att huset drog 2500 kilowattimmar om året för uppvärmning, vilket motsvarar 250 liter olja.
– Det var ungefär en tiondel av vad ett nybyggt hus drog på den tiden. Så det fungerade att bygga energisnålt genom att se till att värmeförlusterna hölls nere. Och sedan har jag fortsatt med det.
Ett annat tidigt projekt var det som kallas för Sveriges första ekoby, Tuggelite i Karlstad, där 16 familjer ville bygga på ett miljövänligt och energisnålt sätt
– Bygget var klart 1984 och det är fortfarande efter snart 40 år precis lika energisnålt som de hus som byggs idag.
Samverkan utvecklade passivhusen
Det lyckade husprojektet ledde till flera andra projekt. I mitten av 1980-talet fick Hans Eek kontakt med den tyske byggnadsfysikern Wolfang Feist och de fortsatte att utveckla passivhustekniken tillsammans. En teknik som enligt Hans egentligen är ganska enkel. Det handlar om noggranna energiberäkningar, täta väggar, ordentliga fönster, en noggrann byggprocess där alla behöver samarbeta för att det ska bli tätt och värme som återvinns via ventilationen.
– Passivhus innebär att man inte behöver ha något aktivt värmesystem, utan man kan värma huset med tilluften. Och det är egentligen hela idén. Vi minskar på värmeförlusterna och så använder man den värmeväxlade tilluften som värmekälla. Nu finns det också kriterier för passivhus som säger att de inte får ha en energitillförsel på mer än 15 kilowattimmar per kvadratmeter.
2001 byggdes de första husen som kallades passivhus i Sverige i Lindås utanför Göteborg och genom åren har passivhusen sedan vidareutvecklades till både nollenergihus och plusenergihus, där solceller producerar lika mycket eller mer energi än det som används i fastigheten.
Hans Eek har också visat att det går att använda samma teknik för att hålla värmen ute. Han är mannen som ligger bakom att ishotellet i Jukkasjärvi nu kan ha öppet året om genom att använda passivhustekniken för kyla i stället för värme. Och samma sak i Burkina Faso, där man kunnat skapa ett svalare inomhusklimat utan att använda AC.
Klimatpositiva hus
För några år sedan träffade Hans Eek en annan miljökämpe, Johan Ehrenberg som hade jobbat med solceller i flera år och tillsammans bestämde de sig för att skapa något tillsammans. Och i dag står plusenergihus färdiga i både Växjö och Västerås och fler byggnationer är på gång, bland annat ett tiovåningshus i Malmö.
– Det är faktiskt det roligaste projekt jag har gjort, säger Hans Eek.
I Västerås har man byggt två hyreshus, trähus byggda med klimatpositiva material rakt igenom med så lite plast, betong och metall som möjligt. Husen är täckta med solceller och producerar mer energi än vad man använder i husen. Överskott som man kan sälja och hyran är ungefär 20 procent lägre än i andra nybyggda hus.
– Vi har gjort en livscykelanalys på husen och de visar bara positiva värden.
Energismart framtid
Hans Eek menar att alla hus bör byggas som passivhus eller plusenergihus.
– Förebilder är viktiga. Byggnormer är viktiga, men viktigast är hus som dessa som är konkreta exempel på att det fungerar.
Med nya EU-direktiv och byggnormer på väg finns det hopp om fler plusenergihus i framtiden. Sverige som en gång var föregångsland när det gällde byggnormer ligger på efterkälken när det gäller att bygga energismart, menar Hans Eek.
– I Tyskland är hälften av alla nybyggda hus passivhus och i Österrike, tack vare landets framsynta byggnormer, hundra procent. Jämför med Sverige där vi har cirka 3 000 bostäder i dagsläget.
Varför inte alla hus som byggs använder erfarenheterna från passivhusen har han svårt att förstå.
– Byggkostnaderna är i princip de samma. Vissa saker är dyrare, men det sparar man in på annat. Att man inte behöver installera radiatorer är ett exempel på en besparing.
Nyckeln till att bygga energisnålt är att minska på värmeförlusterna, säger Hans Eek. Och det kräver ett antal timmar med klimatberäkningar för arkitekten. Det handlar om att sätta ett värde på värmeförlusten och sedan finslipa ritningarna efter det. Och räkna. Finslipa på ritningarna. Och räkna igen.
– Om du vet på vilket sätt till exempel fönstrens placering och storlek påverkar energiförlusterna, styr det hur du ritar huset. Fönster innebär tio gånger högre energiförluster än väggar, då är det lätt att inse vad det innebär om man ritar en hel fönstervägg, säger Hans Eek.
Text: Carina Näslundh
