Unikt forskningsprojekt mäter värme i Hammarby Sjöstad

Forskarna från KTH tillsammans med några av de chaufförer som kommer att köra sopbilar med scanners för att mäta temperaturen på ytor, husväggar, träd med mera i Hammarby Sjöstad. Foto: Johan Thorburn, KTH.

Hur påverkar stadens träd och grönska klimatet inomhus? Det kommer en forskargrupp vid KTH, i samarbete med Stockholms stad och ElectriCITY i Hammarby Sjöstad, att undersöka under sommaren. Hammarby Sjöstad är en av tre utvalda stadsdelar i staden där mätningar kommer att göras kontinuerligt under sommaren, dels utomhus, dels inomhus. Och du som bor i Hammarby Sjöstad har nu en unik chans att vara med och påverka hur framtidens stad ska planeras och byggas, genom att kontinuerligt under sommaren rapportera hur du upplever värmen.

Vi lever i ett allt varmare klimat och i städerna är det extra varmt. I Stockholm finns det 180 värmeöar större än en hektar där temperaturen överstiger 35 grader vid värmeböljor. Men det är inte lika varmt överallt. Ulla Mörtberg, professor vid KTH som leder forskningsprojektet Stockholm Heat, ger ett exempel från Krakow där man mätt yttemperaturen på husväggar, trädens lövverk och parkerade bilar på två olika gator. Samma dag, samma tid. Temperaturskillnaden på väggytan är över 20 grader. Skillnaden är att på den ena gatan fanns gott om stora träd, på den andra ingen grönska alls.

Ulla Mörtberg, professor på KTH.

– I Stockholm, liksom i övriga nordiska stora städer, har vi byggt hus för som ska bevara värmen, inte för att stänga ute värme. Och vilka alternativ finns då för att skapa svalka som inte kräver att vi använder energi. Träd och grönska är en del av det svaret, säger Ulla Mörtberg.

Träden och grönskans funktion är inte bara att ge skugga, När det regnar ”fångas” en del av vattnet upp av trädens löv där det sedan avdunstar tillbaka till atmosfären. Träden transporterar också vatten från jorden genom stam och grenar till löven där vattnet sedan avdunstar. Det påverkar temperaturen.

Kombinerar olika mätningar
Det unika med forskningsprojektet som kommer att pågå under sommaren är att det kombinerar olika typer av mätningar av temperaturen för att skapa en bild av hur träd och grönska påverkar temperatur och upplevd värme både utomhus och inomhus. I Hammarby Sjöstad kommer ett antal sopbilar, och fraktcyklar, att åka omkring med scanners som mäter temperaturen på olika ytor i området.

Du som bor eller arbetar i Hammarby Sjöstad kan medverka i forskningsprojektet, och i förlängningen bidra till en förbättrad stadsplanering, genom att rapportera hur du upplever värmen både inomhus och utomhus under sommarmånaderna. Och forskarnas önskescenario är att du gör det till en vana att gå in på webben, via dator eller mobil, och rapportera regelbundet under sommaren, bit.ly/varme-sommar2024, och spara adressen som favorit så du enkelt kan rapportera flera gånger.

– Att träd och grönska ger skugga det vet vi, men hur stor effekt träden har totalt sett, det vet vi inte. Hur höga behöver träden till exempel vara för att ha effekt på hur boende upplever värmen inomhus? Det är frågor vi hoppas få svar på och som kan bidra till bättre planeringsunderlag för staden när nya områden planeras, säger Ulla Mörtberg.

 

Text: Carina Näslundh

Framtidsspanarna – elever med framtidsinnovationer

– Jag har lärt mig att jag kan vara med och göra skillnad i framtiden. Orden kommer från en 11-årig elev på Södermalmsskolan i Stockholm, som tillsammans med sin grupp byggt en modell av en smart solcellslösning under det ämnesövergripande projektet Framtidsspanarna.

När mellanstadieelever får chansen att skapa framtida klimatsmarta produkter och tjänster flödar kreativiteten. Och resultaten imponerar på både lärare, föräldrar och jurymedlemmar från lokala organisationer, företag och politik.

– Jag är imponerad över hur mycket de kan om miljöfrågor och hur innovativa de är. De får mig att känna framtidshopp. Samtidigt ställer det krav på oss som är äldre att anstränga oss till hundra procent. Det sa Olle Burell, kommunfullmäktiges ordförande i Stockholm, efter att ha deltagit i juryarbetet på en skola i Hammarby Sjöstad. Samma sak säger hans kollegor i Enköping och Håbo, som fått chansen att möta innovativa elever, och i Håbo senast fanns hela kommunstyrelsen med i juryn.

Framtidsprojekt
Under sex år har ElectriCITY drivit skolprojektet Framtidsspanarna, i Hammarby Sjöstad. Syftet är att genom aktiviteter och projekt på skolorna skapa medvetenhet och engagemang kring miljöfrågor samtidigt som projekten bidrar till att eleverna får insikt i att de kan påverka och göra skillnad. Framtidsspanarna har varit mycket uppskattade, både bland elever och lärare. Varje projekt avslutas med att eleverna själva presenterar sin idé eller produkt för en jury med medlemmar från organisationer, företag och politik.

– Det här är ett projekt som är på riktigt för eleverna, genom att många ämnen samverkar får de en helhetsbild och de får också respons av personer som kommer utifrån. De lär sig massor, säger Ann Walter de Perlét, ansvarig lärare på Lugnets skola.

Några exempel på produkter som eleverna presenterat under vårens projekt. Skräpsamlande robotar, plastsamlande vattenfarkoster (som inte samlar upp fiskar), växthus av återvunnet glas på taken på flerbostadshus, aktivitetscenter inklusive boende och jobbmöjligheter för hemlösa, parkeringshus med solcellstak för direktladdning av bilar, foodtruck som gör måltider av mataffärernas matsvinn, självgående robotar som distribuerar vatten, böcker mm i afrikanska länder med mera.

– Jag är väldigt imponerad av elevernas arbete och kreativitet. Och deras presentationer av sina projekt är fantastiska, varje grupp presenterar sina produkter muntligt och jag har hittills inte träffat på en jury som inte varit mycket imponerad, säger Per Andersson på ElectriCity som coachar eleverna under projektet.

Efter projektens avslutande har en utvärdering gjorts tillsammans med skolorna och vi ser en klar tendens till fördjupade kunskaper i miljö-/klimatfrågor hos eleverna. Elever engageras också i de globala målen och hållbarhetsfrågor samt får insikt i att de tillsammans kan arbeta fram en ny produkt/tjänst, tillsammans kan lösa problem, påverka och göra skillnad.

Sammantaget har över 2 500 elever från skolor i Hammarby Sjöstad deltagit i ElectriCITYs aktiviteter sedan starten för sex år sedan och därutöver elever på Södermalm, i Enköping, Nynäshamn, Norrtälje och Håbo.

———————————————————-

För närvarande finns tre koncept som erbjuds skolorna:

  • Framtidsspanarna – Aktiviteten är anpassad för årskurs 4–6. Uppgiften för eleverna är att under 1–2 veckors tid ta fram nya produkter eller tjänster som kan ha en positiv påverkan på miljön och klimatet, gärna anpassade för att kunna användas lokalt.
  • Scrap Art – En aktivitet anpassad för elever i åk 4–6. Här gör eleverna konstverk – av skräp. Förutom att producera sitt konstverk ska eleverna också presentera tankarna bakom sitt arbete.
  • Start Up – En aktivitet för årskurs 8–9 samt gymnasiet. Uppgiften är att eleverna ska ta fram enkla affärsplaner för produkter och tjänster med miljö/klimatinriktning. Projektperioden kan sträcka sig från en heldag till en vecka, beroende på tillgång av tid.

De flesta utmaningar handlar om beteendeförändringar, men var ska man börja?

Niklas Laninge, Nordic Behaviour Group.

 

Vofför gör di på detta viset, undrade Astrid Lindgrens rumpnissar i Ronja Rövardotter.

Och den frågan är en bra utgångspunkt när du ska arbeta med beteendeförändringar och hållbara val. Oavsett om det handlar om att målet är att boende i ett område ska slänga grovsopor på rätt ställe eller att cafékunderna ska välja återbruksmuggar i stället för engångsmuggar till take-away kaffet.

Niklas Laninge, psykolog och expert på beteendedesign och nudging, Nordic Behaviour Group, började intressera sig för frågor kring beteendeförändringar redan under sin utbildningstid. År 2017 gav han tillsammans med kollegan Arvid Jansson ut boken Beteendedesign: psykologin som förändrar tankar, känslor och handlingar, Sveriges första och mest sålda bok om nudging. Samma år blev nudging ett välbekant begrepp bland allmänheten när Richard Thaler fick Nobelpriset i ekonomi, bland annat för sina teorier om nudging. Teorin baseras på idén att man kan påverka människors val och samtidigt få individen att känna valmöjlighet och kontroll över sina beslut.

Det är lätt att tro att det är kommunikationskampanjer och attitydförändringar som behövs. När det egentligen handlar om att ställa en beteendediagnos.

Niklas Laninge har alltmer börjat arbeta med beteendedesign i frågor som rör klimat och hållbarhet. Och på Fastighetsdagen Innovation gav han deltagarna en snabbkurs i klimatpsykologi.

Vad hindrar oss från att göra rätt?
För att på ett effektivt sätt prioritera och genomföra beteendeförändringar gäller det att förstå och specificera vilka specifika beteenden som spelar roll och vad det är som hindrar målgruppen från att ”göra rätt”.

– Genom att noggrant analysera och diagnostisera hinder kan vi utveckla lösningar som är både relevanta och effektiva. Det är viktigt att inte bara fokusera på tekniska lösningar eller kommunikationskampanjer utan att verkligen diagnostisera de underliggande orsakerna till varför ett beteende inte förändras, säger Niklas Laninge.

Och här startar detektivarbetet och analysen. För att förändra ett beteende måste man först identifiera vilka beteenden som har störst inverkan för att nå målen och vad som hindrar målgruppen från att utföra dem. När sedan hindren är identifierade och avgränsade går det att börja arbeta med att justera och göra små förändringar i beslutsmiljön som underlättar för de boende att sortera grovsoporna rätt, eller välja kaffemuggen som går att återvinna.

Göra det lätt att göra rätt
När du väl har förstått din målgrupps beteenden och analyserat vilka hindren är, är det dags att ta fram och testa specifika åtgärder med målet att förändra beteendet i önskad riktning.

– Genom att fokusera på specifika, mätbara handlingar och engagera alla relevanta parter i processen, kan vi skapa en hållbar och positiv beteendeförändring i stor skala, säger Niklas Laninge.

Ett projekt Niklas Laninge arbetat med handlade om att minska dumpning av grovavfall i soprummet i ett bostadsområde genom att öka användningen av en månadscontainer. Några av de hinder som identifierades var att det var fysiskt ansträngande att göra rätt, det fanns en brist på förståelse för konsekvenserna, otydliga normer och containrarna var ganska otillgängliga.

Några av de insatser som sattes in var att flytta containern till helger, bemanna containern för att öka tryggheten. Man satte upp affischer och lappar med tydlig information om när och var containern är tillgänglig, samt påminnelser om råttrisken om man dumpade grovavfall fel. Dessutom Infördes ett SMS-system som påminde om korrekt avfallshantering vid dumpning och vagnar köptes in för att underlätta transporten av grovavfall.

Resultatet? Dumpningen av grovsopor minskade med 56 procent, det insamlade avfallet ökade och kostnaderna per insamlat avfall halverades.

– Att åstadkomma storskalig beteendeförändring är en komplex process som kräver noggrann planering och genomförande, säger Niklas Laninge.

Niklas Laninges tips för att framgångsrikt uppnå sina förändringsmål är att följa de tre huvudstegen i beteendedesign:
• förståelse av beteendet
• analys av hinder och implementering av praktiska åtgärder
• använda en kombination av kommunikation, incitament och praktiskt stöd.

 

På Fastighetsdagen Innovation, våren 2024, gjorde Niklas Laninge tre inspel där han gick igenom beteendedesignens olika steg och gav exempel från genomförda projekt. Se filmerna nedan.

 

Del 1: De flesta utmaningar handlar om beteendeförändringar, men var ska man börja?  (9:21 min)

 

Del 2: Så hittar du vad som hindrar din målgrupp från att göra rätt  (5:40 min)

 

Del 3: Så designar du en beteendeförändrande insats  (6:25 min)

 

Samtliga presentationer från Fastighetsdagen Innovation hittar du här

Framtidssäkrade fastigheter ­– social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet

Hur framtidssäkrar vi fastigheter med tanke på en förändrad energimarknad, klimatanpassning och ett tryggt grannskap. Det är en aktuell fråga för många inom fastighetsbranschen i dag som inte bara handlar om nybyggnationer utan även om att ta vara på befintlig bebyggelse.

– Vi har länge varit medvetna om att när det gäller hållbarhetsutvecklingen att vi måste ha mer fokus på att omstrukturera det redan byggda. Det är egentligen mycket intressantare än nybyggnationer, säger Åsa Romson, expert och forskare på det fristående forskningsinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet med inriktning på klimaträtt och miljöpolitiska styrmedel.

Åsa Romson, expert och forskare på IVL, Svenska Miljöinstitutet.

– Fastigheter är ju långsiktiga strukturer. Men när samhällsförändringen gör att vi måste ställa om, blir det extra intressant att titta på hur de här långsiktiga strukturerna kan vara en motor för omställningen, snarare än att stå kvar och bli någon form av ruin över en svunnen epok. Det menar Åsa som under Fastighetsdagen Innovation leder ett samtal om framtidssäkring av byggnader.

Hållbarhetsperspektiv
Social håll­barhet är ett av tre ben för hållbar utveckling, där de två andra är ekonomisk och ekologisk hållbarhet. De tre begreppen bildar tillsammans grunden för samhällsbyggandet där byggbranschen är en av de viktigaste aktörerna.

– Den sociala hållbarheten ligger också i fastighetsägarens intresse och många privata fastighetsägare vet värdet av att påverka den sociala kontexten. Det bidrar mycket till mycket värdet på deras fastigheter. Nu fokuseras det ganska mycket trygghet, men det handlar också om att vara förberedd på kriser, och där blir det viktigaste att du känner dina grannar. Där finns det mycket att vinna, dels för samhället, men också för de som bor i ett område, säger Åsa Romson.

I samband med pandemin arbetade många hemifrån, man rörde sig i sitt bostadsområde även dagtid på ett annat sätt än tidigare.

– Det innebar nog också att synen på och upplevelsen av många bostadsområden förändrades. Plötsligt fick den lokala korvkiosken och den lokala pizzerian ett uppsving som lunchalternativ, medan däremot affärslunchrestaurangerna i city fick helt andra problem. Det var en annan form av omställningsproblem.

– Men jag tänker att då kanske man också återupptäcker sitt närområde, med dess styrkor och svagheter. Och det har betydelse. Hemmiljön och närområdet blev viktigare när man faktiskt var hemma, även när man jobbade. 

Tänk förändring ­­– från början
Att tänka att en byggnad kommer att ha flera användningsområden under sin livstid är ett sätt att framtidssäkra byggnader, menar Åsa Romson. När man bygger nytt ska man vara medveten om och planera för att byggnaden ska kunna stå och erbjuda många olika typer av lösningar under sin livstid, beroende på samhällsförändringar och kommande fastighetsägares intressen.

– De här trenderna har vi ju sett när det gäller kontor i städerna. Omvandling från lägenheter till kontor, tillbaka till lägenhet och vice versa. I dag påverkar ju till exempel de digitala arbetsformer tankarna kring just bostäder och kontor. Det är en hållbarhetsutmaning och ett intressant exempel på att vi måste tänka nytt.

Samma sätt att tänka kan appliceras på andra byggnader, en butiksgalleria kanske får ett nytt liv som bostadshus.

– De enorma investeringar i klimatutsläpp som nybyggnation har tror jag kommer att få stor betydelse framöver. Det är också en ansenlig kostnad kopplat till utsläppen. Det kommer förhoppningsvis också att öka intresset för att använda befintlig bebyggelse mer, säger Åsa Romson.

Text: Carina Näslundh

På Framtidsdagen Innovation, i april 2024, ledde Åsa Romson en paneldebatt på temat: Hur ”framtidssäkrar” vi fastigheter med tanke på en förändrad energimarknad, klimatanpassning och tryggt grannskap, med Carina Carlman, RISE, Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige och Erik Jarlöv, Urban Design (25:17 min).

 

Samtliga presentationer från Fastighetsdagen Innovation hittar du här