Fastighetsnära klädinsamling för återbruk testas i Hammarby Sjöstad

Vid årsskiftet är det slut med att slänga trasiga sockor i restavfallet. De ska precis som till exempel plastförpackningar och glas lämnas i särskilda behållare, målet är att all textil ska återanvändas eller återvinnas. Och ansvaret för att samla in och sortera textilerna ligger på kommunerna.

Bakgrunden till förändringen är en revidering av EU:s avfallsdirektiv som innebär att samtliga EU-länder ska börja samla in textilavfall från konsumenterna, exempelvis kläder av textil, hemtextil, inredningstextil, väskor och accessoarer av textil. Detta är ett första steg i införandet av det producentansvar för textil som ska införas vid en senare tidpunkt och samtidigt grunden till en mer cirkulär hantering av textilier. Och det är inga små mänger det handlar om. Enligt siffror från Naturvårdsverket konsumerar varje svensk i genomsnitt 14 kg textil per år, varav 10 kg är kläder, men bara knappt en procent av textilavfallet återvinns.

Återbruk av textilier i miljörum i Hammarby Sjöstad
Remondis har som många företag involverade i återvinning funderat över vad den nya lagen kommer att innebära och hur kommunerna kommer att hantera frågan. Och Remondis beslutade sig för att göra ett test.

Testet som genomförs i samverkan med Sjöstadsföreningen, ElectriCITY och Stadsmissionen innebär att Remondis ställer upp återbruksbehållare för kläder som kan återanvändas i brf:ernas miljörum och tömmer kärlen och skänker innehållet till Stadsmissionen.

– Alla kläder som vi samlat in för återbruk i behållarna, går vidare till Stockholms Stadsmission där de får chans till nytt liv. Det är riktigt roligt att vara med i ett projekt som så tydligt bidrar till en mer cirkulär hantering av våra gemensamma resurser, säger Klara Fridh på Remondis.

Färre klädhögar i hallen
För Lotta Zachrisson som bor i en brf som nu har en av Remondis återbruksbehållare för kläder i sitt miljörum, underlättar det vardagslivet.

– Det är väldigt bekvämt att kunna lämna de kläder som ska gå till återbruk direkt i sitt eget miljörum. Förut blev det högar som låg i hallen i väntan på att någon i familjen skulle bära i väg dem.

I husets miljörum finns också, sedan tidigare, en byteshylla där de boende kan lägga kläder som inte längre används men som kanske någon annan i huset kan vara intresserad av.

– Nu rensas också den hyllan kontinuerligt. När saker har legat en tid så läggs de helt enkelt i återbruksbehållaren, säger Lotta Zachrisson.

Utforska området
För Remondis del är behållarna för textil ett sätt att börja utforska området.

– Vi lär oss att förstå hanteringen och se vad vilka utmaningar som finns när det gäller just textil. Det är också en arbetsmiljöfråga kring hur man ska hämta innehållet i behållarna, det kan bli rätt tungt.

När det gäller behållare för textil som står i gatumiljö finns det ett problem med att textilierna kan förstöras om någon råkar slänga ner en burk med innehåll som rinner ner bland textilierna. Och då blir all textil i den behållaren förstört.

– När man har behållarna för textil i ett låst miljörum blir hela hanteringen säkrare. Det kommer att bli intressant att se nu när vi närmar oss årsskiftet hur de olika kommunerna kommer att välja att gå vidare med frågan kring insamling av textil för återbruk, säger Klara Fridh, Remondis.

 

Text: Carina Näslundh

Unikt projekt kartlägger effekten av grönska

Hur påverkar stadens träd och grönska klimatet inomhus? Det undersöker en forskargrupp vid KTH, i samarbete med Stockholms stad och ElectriCITY inom projektet DigiCityClimate. Under sommaren har mätningar genomförts med fraktcyklar, sopbilar och rapporter från boende i Hammarby Sjöstad. Målet är att bidra till ny kunskap kring hur framtidens stad ska planeras och byggas.

Vi lever i ett allt varmare klimat och i städerna är det extra varmt. I Stockholm finns det 180 värmeöar större än en hektar där temperaturen överstiger 35 grader vid värmeböljor. Men det är inte lika varmt överallt.

– I Stockholm, liksom i övriga nordiska stora städer, har vi byggt hus för som ska bevara värmen, inte för att stänga ute värme. Och vilka alternativ finns då för att skapa svalka som inte kräver att vi använder energi. Träd och grönska är en del av det svaret, säger Ulla Mörtberg, professor vid KTH.

Träden och grönskans funktion är inte bara att ge skugga, När det regnar ”fångas” en del av vattnet upp av trädens löv där det sedan avdunstar tillbaka till atmosfären. Träden transporterar också vatten från jorden genom stam och grenar till löven där vattnet sedan avdunstar. Det påverkar temperaturen.

Kombinerar olika mätningar
Det unika med forskningsprojektet som samlat in mätdata under sommaren är att det kombinerar olika typer av mätningar av temperaturen för att skapa en bild av hur träd och grönska påverkar temperatur och upplevd värme både utomhus och inomhus.

I Hammarby Sjöstad har KTH-studenter cyklat omkring på en fraktcykel med scanner som mäter temperaturen på olika ytor i området. Även sopbilarna i Hammarby Sjöstad har haft scanners på biltaken och samlat in data under sommarmånaderna. De boende i Sjöstan har också medverkat genom att via en enkät rapportera hur de upplever värmen både inomhus och utomhus.

Ulla Mörtberg, professor på KTH och forskningsledare för projektet Stockholm Heat. Foto: Lennart Backlund

– Att träd och grönska ger skugga det vet vi, men hur stor effekt träden har totalt sett, det vet vi inte. Hur höga behöver träden till exempel vara för att ha effekt på hur boende upplever värmen inomhus? Det är frågor vi hoppas få svar på och som kan bidra till bättre planeringsunderlag för staden när nya områden planeras, säger Ulla Mörtberg.

DigiCityClimate
Värmeprojektet är en del av projektet DigiCityClimate där målet är att stödja Stockholms stad i att uppnå sina klimat- och hållbarhetsmål. I det ingår att utveckla teknik som hjälper medborgarna att ta kontroll över sin egen energiomställning och sitt hållbarhetsarbete – att låta dem övervaka och kontrollera sin egen energi- och klimatpåverkan.

Projektet har tre spår
• Utveckla en AI-driven energirådgivare, en chatbot, för att stödja medborgare med råd om klimateffektiva energiinvesteringar.

• Förse staden med klimatmodeller och data för att stödja stadsplanering för ett hållbart mikroklimat.

• Utveckla ett digitalt kontrollrum för att ge bland annat bostadsrättsföreningar ökad transparens och möjlighet att styra byggnadens energianvändning.

Projektet är ett samarbete mellan KTH, Stockholm stad och ElectriCITY Innovation och finansieras av ICLEI Action Fund genom bidrag från Google.org. Hammarby Sjöstad används som testbädd i projektet.

Inslag på SVT Stockholm
SVT Stockholm var på plats när mätningarna med fraktcykeln drog igång. Inslaget finns att se här.