Att förnya en ny stad
Året är 2011. Tio sjöstadsbor samlades runt ett köksbord. Alla var överens om att stadsdelen inte nått de högt ställda miljömål som sattes när Hammarby Sjöstad skulle byggas. Så nu var frågan: hur kan man ”förnya en ny stad” och göra Sjöstan mera klimatsmart och hållbar? Detta var startskottet för Hammarby Sjöstad 2.0. För att skapa förutsättningar för fördjupade samarbeten bildades därefter den ekonomiska föreningen ElectriCITY som redan från början inledde ett nära samarbete med Sjöstadsföreningen. Visionen för ElectriCITYs arbete är att nå klimatmålen genom nya och innovativa idéer, praktiskt handlande och handfast arbete.
Alla projekt syftar till att gynna boende i Sjöstan och göra Hammarby Sjöstad till en ledare inom klimatomställning. Genom samarbete med bland andra KTH, IVL, RISE och Energiforsk garanteras vetenskaplig fokus i verksamheten.
ElectriCITY Innovation arbetar tillsammans med medlemmar och partners för en mer hållbar värld genom ett antal testbäddar inom energi, transport, cirkulär ekonomi och digital stadsutveckling. Målet är att Hammarby Sjöstad i Stockholm blir en klimatneutral stadsdel till år 2030.
Projektperiod
jun 2014 - dec 2030
av all energi i Europa går till uppvärmning av fastigheter.
Projektinfo
Kategorier Energi, Transport, Digitalisering, Cirkulär ekonomi, Skola
Kontaktpersoner hos ElectriCITY
Gammal industrimark
Hammarby Sjöstad ligger på gammal industrimark. Innan området kunde bebyggas krävdes det därför omfattande saneringsarbeten av både mark och vatten. Målen och ambitionerna var högt ställda på nybyggnationen då man hoppades kunna få OS till Stockholm 2004. Tanken var att Sjöstaden då skulle fungera som OS-by för de tävlande och media.
De ansvariga politikerna utlovade att Sjöstan skulle bli dubbelt så bra jämfört med andra områden som byggts på 90-talet i Stockholm.
Genom åren har städer mer eller mindre framgångsrikt skapat strategier för att utveckla hållbara stadsdelar. Hammarby Sjöstad var ett av de första urbana projekten som tog begreppet hållbar utveckling till en ny nivå genom att knyta ihop miljötankarna och utvecklade synergier mellan samhällsservice, byggnader och användare.
Jämfört med närliggande områden visar Hammarby Sjöstad idag, efter nybyggnationerna, bland annat högre befolkningstäthet, högre fastighetspriser, färre bilar, högre inkomstnivåer och en lägre miljöpåverkan.
Sjöstan bakom kulisserna
Så här såg arbetsprocessen ut när Hammarby Sjöstad skulle byggas
Så här gick det till
Hammarbymodellen
När Hammarby Sjöstad började byggas i slutet på 90-talet sattes miljömålen högt. Det skulle bli en modern stadsdel, byggd på den senaste miljötekniken. Energiförbrukningen i fastigheterna skulle bli låg, alltfler skulle välja kollektivtrafiken, soporna skulle omvandlas till fjärrvärme och matresterna skulle bli biogas för köksspisar och bilar.
Det grundläggande hållbarhetskonceptet för Hammarby Sjöstad innehöll en ny planeringsmodell, ”eco-governance”, och en modell för att reducera, återanvända och återvinna energi, vatten och avfall, Hammarbymodellen. Det är dessa modeller för planering och resursanvändning som skapat stort internationellt intresse för Hammarby Sjöstad som stadsbyggnadsprojekt.
Hammarby Sjöstad fick ett eget miljöprogram med målet att minska den totala miljöbelastningen med hälften jämfört med ett område byggt i början av 1990-talet. Stadsdelen fick dessutom ett eget kretslopp, Hammarbymodellen, där miljölösningarna för energi, vatten och avlopp och avfall beskrivs. Sveriges exportråd har utvecklat en modell för den hållbara staden – Symbiocity som bygger på erfarenheter från Hammarby Sjöstad.
Några exempel på positiva effekter med utgångspunkt i Hammarbymodellen och miljömålen som skapade synergier mellan olika hållbarhetsmål.
- Blandad användning och bättre kommunikationer har minskat behovet av privatbilar och ökat kollektivtrafik och gång/cykel.
- Vatteneffektivisering som stormvattenhantering minskade kostnader för infrastruktur och skapade grönområden.
- Kretsloppssystemet för vatten, avfall och energi sparar resurser och energi.
- Små kvarter underlättade rördragning för avfallshantering och energiåtervinning.
Hållbar framtid
i Hammarby Sjöstad
Genom att göra medvetna val, som att minska sin energiförbrukning, resa mer hållbart, äta mindre kött och dra ner på konsumtionen av andra varor kan vi alla hjälpa till att bromsa den negativa klimatpåverkan på planeten. Små förändringar i vår vardag kan, när de genomförs av många, leda till betydande minskningar av utsläpp och hjälpa till att skydda miljön för kommande generationer. Det skapar också en positiv dominoeffekt, där individer inspirerar andra att agera mer hållbart.
Konsumtionsutsläpp i siffror
Utsläppen från privat konsumtion behöver gå ner från 5 ton till 1 ton koldioxidekvivalenter per person och år för att vi ska uppnå klimatmålet. Offentlig konsumtion och investeringar, som privatpersoner inte har någon direkt rådighet över, står för 3 ton per person och år.
Källa: Naturvårdsverket
