Redan i ett tidigt skede är det fördelaktigt att överväga behovet av teknisk integration och standardisering av data. Att ha en budget för att integrera tekniska system på en enhetlig plattform kan spara tid och resurser på lång sikt och göra datainsamlingen mer effektiv och användbar.
Om energigemenskapen enbart har som mål att dela el på timbasis kan insamlingen av data begränsas till information från elnätsleverantörer och solpaneler. Genom att fokusera på endast den data som är nödvändig för det valda syftet kan processen förenklas.
Ett sätt att göra meningsfulla jämförelser mellan fastigheter, särskilt när detaljerad information saknas, är att använda energiklass för respektive byggnad och tillämpa schabloner och normaliseringsverktyg från aktörer som Boverket och SVEBY. Detta kan ge en god överblick och fungera som ett underlag för att fatta beslut om investeringar och tekniska lösningar.
Att sjösätta en energigemenskap är ett omfattande projekt som kräver noggranna förberedelser kring vem som ska leda arbetet och hur finansieringen ska säkerställas. Att identifiera resurser och roller i ett tidigt skede gör att projektet kan drivas effektivare och med större chans till framgång.
En tydlig formulering av syftet i stadgarna är avgörande för det fortsatta arbetet. Syftesparagrafen fungerar som en ledstjärna när beslut ska fattas och när gemenskapen växer. Det ger också en tydlig riktning för nya medlemmar och aktörer som vill delta i projektet. Syftets formulering har också varit mycket viktig vid processen att få energigemenskapen registrerad hos Bolagsverket.
Utgå från vad energigemenskapen vill åstadkomma och välj en organisationsform som passar de övergripande målen. En ekonomisk förening kan till exempel vara ett bra alternativ för att möjliggöra demokratisk styrning och engagemang från medlemmarna, men valet bör göras utifrån de specifika behov som identifierats.
Det är viktigt att ta tid för att förankra idén om vad energigemenskapen vill uppnå. Är målet att enbart dela el mellan medlemmarna, eller finns det en ambition att gemensamt arbeta bredare med energianvändning? Denna diskussion är central för att forma gemenskapens framtida riktning och struktur.
En långsiktig och inkluderande process är avgörande för att bygga en hållbar och stabil energigemenskap. Genom att involvera alla medlemmar i energigemenskapen tidigt och säkerställa att alla förstår och delar den gemensamma visionen, kan en stark grund skapas som ger riktning för framtida arbete. Detta ökar engagemanget och säkerställer att visionen är förankrad hos alla medlemmar i energigemenskapen.
Aktivitet för elever i åk 5-6. Två pass med minst en vecka emellan där eleverna också får möjlighet att diskutera kring fördelar, nackdelar, vilka aktörer som kan ingå och slutligen konstuera sin egen energigemenskap.
En aktivitet för årskurs 8–9 samt gymnasiet. Uppgiften är att eleverna ska ta fram enkla affärsplaner för produkter och tjänster med miljö/klimatinriktning. Projektperioden kan sträcka sig från en heldag till en vecka, beroende på tillgång av tid.
En aktivitet anpassad för elever i åk 4–6. Här gör eleverna konstverk – av skräp. Förutom att producera sitt konstverk ska eleverna också presentera tankarna bakom sitt arbete.