Att sjösätta en energigemenskap är ett omfattande projekt som kräver noggranna förberedelser kring vem som ska leda arbetet och hur finansieringen ska säkerställas. Att identifiera resurser och roller i ett tidigt skede gör att projektet kan drivas effektivare och med större chans till framgång.
Arkiv: FAQ
Beskrivning av FAQ
Formulering av stadgar
En tydlig formulering av syftet i stadgarna är avgörande för det fortsatta arbetet. Syftesparagrafen fungerar som en ledstjärna när beslut ska fattas och när gemenskapen växer. Det ger också en tydlig riktning för nya medlemmar och aktörer som vill delta i projektet. Syftets formulering har också varit mycket viktig vid processen att få energigemenskapen registrerad hos Bolagsverket.
Val av organisationsform
Utgå från vad energigemenskapen vill åstadkomma och välj en organisationsform som passar de övergripande målen. En ekonomisk förening kan till exempel vara ett bra alternativ för att möjliggöra demokratisk styrning och engagemang från medlemmarna, men valet bör göras utifrån de specifika behov som identifierats.
Tydlig förankring av syfte och mål
Det är viktigt att ta tid för att förankra idén om vad energigemenskapen vill uppnå. Är målet att enbart dela el mellan medlemmarna, eller finns det en ambition att gemensamt arbeta bredare med energianvändning? Denna diskussion är central för att forma gemenskapens framtida riktning och struktur.
Långsiktig och inkluderande process
En långsiktig och inkluderande process är avgörande för att bygga en hållbar och stabil energigemenskap. Genom att involvera alla medlemmar i energigemenskapen tidigt och säkerställa att alla förstår och delar den gemensamma visionen, kan en stark grund skapas som ger riktning för framtida arbete. Detta ökar engagemanget och säkerställer att visionen är förankrad hos alla medlemmar i energigemenskapen.
Energigemenskaper
Aktivitet för elever i åk 5-6. Två pass med minst en vecka emellan där eleverna också får möjlighet att diskutera kring fördelar, nackdelar, vilka aktörer som kan ingå och slutligen konstuera sin egen energigemenskap.
Start Up
En aktivitet för årskurs 8–9 samt gymnasiet. Uppgiften är att eleverna ska ta fram enkla affärsplaner för produkter och tjänster med miljö/klimatinriktning. Projektperioden kan sträcka sig från en heldag till en vecka, beroende på tillgång av tid.
Scrap Art
En aktivitet anpassad för elever i åk 4–6. Här gör eleverna konstverk – av skräp. Förutom att producera sitt konstverk ska eleverna också presentera tankarna bakom sitt arbete.
Framtidsspanarna
Aktiviteten är anpassad för årskurs 4–6. Uppgiften för eleverna är att under 1–2 veckors tid ta fram nya produkter eller tjänster som kan ha en positiv påverkan på miljön och klimatet, gärna anpassade för att kunna användas lokalt.
Ta fram en digital tvilling
Projektleda/handleda i arbetet med att ta fram en digital tvilling, baserad öppen källkod och och fritt tillgängliga verktyg som Unity och Google Maps, vilket gör den flexibel och anpassningsbar för olika användningsområden. Fokusområden för den digitala tvillingen kan variera med lokala förhållanden.
Exempel på nyckelområden och funktioner som kan utvecklas är t ex:
• Energisamordning: Där det kan handla om möjligheter till energieffektiviseringar i fastigheter. Framtida och nutida effektbehov. Utbyggnadsplaner med energi- och klimatfokus eller behov av visualisering och dataanalys i energigemenskaper.
• Rörelser & mobilitet i stadsdelar/kommuner: Visa var aktiva stråk finns eller kommer finnas och vilka stråk som lämpar sig bäst för kommersiell verksamhet. Transportbehov, var fotgängare och trafikanter befinner sig i dag och i framtiden när kommunen förändras. Var det finns en upplevelse av trygghet och otrygghet.
• Framtida stadsutvecklingsplaner: Visa på och underlätta planering av resiliens och klimatanpassning. Säkerställa och visa på hållbar stadsutveckling. Uppnå minskning av CO2-utsläpp och bättre resursanvändning.