Mikronät och
energigemenskap
Projektet ”Systemförändring med lokalt delad energi – en samhällsekonomiskt lönsam modell” uforskar viktiga frågor kopplat till energigemenskaper. Vi analyserar och utvärderar energigemenskaper ur olika perspektiv.
Genom projektets två piloter, det befintliga området Hammarby Sjöstad i Stockholm och nybyggnadsområdet Tamarinden i Örebro, tittar vi närmare på områden som legala förutsättningar och hinder för energigemenskaper, olika typer av styrningsstrukturer och affärsmodeller, sociala hinder och drivkrafter, samt möjligheter och begränsningar med teknikval för produktion och delning av energi.
I projektet formuleras också riktlinjer för upphandlingar, lagar och regelverk så att tjänster, innovationer och affärsplaner kan skapas för att realisera effektiva energigemenskaper i Sverige.
Projektperiod
okt 2021 - dec 2024
miljoner kr
i anslag för Hammarby Sjöstad
Projektinfo
Kategori Energi
ProjektnamnSystemförändring med lokalt delad energi
PlatsHammarby Sjöstad
PartnersElectriCITY, RISE, KTH, Ellevio, KTC, Siemens, Enstar, Enstar, E.ON, Örebro kommun och Örebro bostäder.
FinansieringEnergimyndigheten
ProjektkoordinatorRISE
Projektansvarig ElectriCITYJörgen Lööf, CEO
Kontaktpersoner hos ElectriCITY
Annie Albåge
Jörgen Lööf
Josefin Danielsson
Ulrika Jardfeldt
Bakgrund
– energimöten och effektbrist
Tankarna kring en energigemenskap i Hammarby Sjöstad har funnits en längre tid. ElectriCITY har sedan 2014 arbetat med energifrågor i stadsdelen och arrangerat regelbundna energimöten för representanter i bostadsrättsföreningarna. Dessa möten har under flera år fungerat som en plattform för att engagera invånare i energifrågor och främja samarbete kring hållbar energi på lokal nivå, med fokus på energieffektiviseringar och lönsamma investeringar. Och där har frågan om att bilda en energigemenskap med målet att dela el, sänka energikostnader och öka användningen av förnybar energi diskuterats.
I Stockholm finns också en risk för effektbrist eftersom staden växer och elbehovet ökar. Elnätet är periodvis under hög belastning, och det finns indikationer på att vissa transformatorstationer i Hammarby Sjöstad kan komma att drabbas av kapacitetsbrist inom de närmaste åren.
Under styrgruppsmöten med ElectriCITYs partners och medlemmar från bland annat Stockholm Exergi, Ellevio, EON, Vattenfall och KTH, kom man fram till att en möjlig lösning på detta var så kallade energigemenskaper.
Energigemenskaper kan bidra till att använda energin i stadsdelen på ett smartare sätt, energieffektivisera, minska effekttoppar och samtidigt öka andelen lokalt producerad förnybar energi. Syftet med en sådan gemenskap är att etablera ett hållbart energikretslopp där stadsdelens boende agerar som ”prosumenter” – det vill säga både producenter och konsumenter av energi – genom att delvis konsumera egenproducerad el. Energigemenskapen i Hammarby Sjöstad har därför potential att skapa betydande klimatvinster för stadsdelen samtidigt som den erbjuder elnätsägaren ytterligare verktyg för att hantera kapacitetsbristen. Detta utgjorde grunden för piloten i Hammarby Sjöstad.
Så här fungerar ett mikronät
Det är många frågor som ska lösas för att få till ett mikronät. Men om man vill ta ned det till sin enklaste form så är det detta som behövs. Via det befintliga elnätet delar man på lokalt producerad el mellan fastigheter.
Energin från solceller kan lagras i batterier i fastigheten. Det går också att lagra elen i parkerade elbilar och med dubbelriktade laddboxar kan man sedan återföra elen till huset för att på så sätt effektbalansera. Det går med andra ord att spara elen till ett senare tillfälle när den bättre behövs och priset på el är högt.
LSO står för Lokal System Operatör (elnätsägaren) och i Hammarby Sjöstad är det Ellevio.
Fördelar med att dela på el
Fastighet
Minskat effektbehov genom smartare effektstyrning för effektivare användning av elnätsresurser.
Reduktion av antalet elabonnemang leder till lägre elkostnader.
Lokal produktion och konsumtion av skattereducerad el leder till lägre elkostnader.
Stadsdel
Medborgarnytta i form av ökat inflytande hos medborgarna i stadsdelen.
Ökad resiliens. Reducerad sårbarhet vid strömavbrott och störningar.
Miljön
Mer förnybar energi för lägre miljöpåverkan och mer klimatnytta.
Samhällsnytta
Systemtjänster till det allmänna energisystemet i form av flexibilitet och minskat effektuttag.
Energigemenskap bildad
I september 2023 bildades formellt ”Energigemenskap Hammarby Sjöstad”. I dag består den av tio bostadsrättsföreningar med drygt 1.000 lägenheter. Målet på sikt är att involvera alla 65 bostadsrättsföreningar samt övriga fastighetsägare i Hammarby Sjöstad. Energigemenskapens arbete utgår från de mål som formulerades vid gemenskapens bildande.
De primära målen är att tillhandahålla miljömässiga, ekonomiska och sociala fördelar för sina medlemmar i det lokala området, snarare än att generera ekonomiska vinster. De uppsatta målen handlar om: Minskad energianvändning, ökad produktion av förnybar el, minskning av det totala effektuttaget, gemensamma kostnadsbesparingar samt delning och lagring av el.
Lönsamhet i
energigemenskapen
Flera olika vägar till intäkter och kostnadsbesparingar är viktiga byggstenar för att skapa långsiktighet och en hållbar ekonomi för energigemenskapen och dess medlemmar. Vad dessa har gemensamt är att de uppstår till följd av att man arbetar aktivt tillsammans.
De viktigaste punkterna i den affärslösning som har identifierats i Hammarby Sjöstad är:
• gemensamma upphandlingar av produkter och tjänster,
• system för styrning av elanvändning till timmar med lägre elpris,
• styrning av el- och värmeeffekt för att minska effektkostnaden,
• virtuell delning av el som minskar kostnaden för användning av lokalt producerad el och ökar intäkter för de som producerar el lokal, samt
• deltagande på lokala och nationella flexmarknader med de styrbara energiresurser som finns inom gemenskapen.
Utöver punkterna ovan tillkommer den minskade kostnaden för energianvändning som uppstår framför allt genom möjligheten att medlemmarna lär av och med varandra inom energigemenskapen. Det skapar inte bara intäkter och besparingar utan främjar även sociala fördelar som ökad gemenskap och ökat samarbete i stadsdelen. Genom att boende och företag aktivt samarbetar för att dela och optimera energianvändning stärks lokalsamhället.
Det bidrar också till en starkare känsla av tillhörighet och engagemang för energifrågor, samtidigt som det driver på för social innovation och långsiktigt hållbar stadsutveckling.
Tekniska lösningar
Trots utmaningar, som brist på standardisering och datakompatibilitet, har piloten i Hammarby Sjöstad gjort betydande framsteg. Den föreslagna arkitekturen, som inkluderar standarden RealEstateCore och plattformarna ProptechOS och BRIKKS, har potential att skapa hållbara och skalbara lösningar för framtida energigemenskaper.
En av de största utmaningarna för energigemenskapen är avsaknaden av kompatibilitet mellan olika fastighetsautomationssystem. Byggnaderna genererar stora mängder energidata från en mängd olika källor med olika benämningar och i varierande format. Detta ledde till problem med interoperabilitet, eftersom många system använder olika namngivningskonventioner och saknar gemensamma standarder. Det skiljer sig inte bara mellan olika leverantörer utan också inom samma leverantör. Denna brist på enhetlighet gör det svårt att analysera, utveckla digitala tjänster och agera på data på ett effektivt sätt tillsammans.
För att övervinna utmaningarna med dataintegration krävs en tydlig standard för hur energidata ska struktureras, namnges, delas och användas. Som en lösning beslutades det att ansluta fastigheternas olika energitjänstesystem till plattformen ProptechOS, som använder öppna standarder och ontologin RealEstateCore för att digitalisera och integrera fastighetssystem. I piloten används sedan BRIKKS som en öppen digital marknadsplats där tjänsteleverantörer kan erbjuda sina digitala energirelaterade tjänster direkt till energigemenskapens medlemmar. Genom ProptechOS kan standardiserade fastighetsdata överföras från fastighetsautomationssystemet till BRIKKS som i sin tur sedan behandlar data så att de presenteras för tjänsteutvecklare med tillräcklig kvalitet och i den form som efterfrågas, vilket säkerställer att tjänsterna baseras på korrekt och aktuell information från de anslutna fastigheterna.
EU, energigemenskaper och virtuell delning av el
Energigemenskaper har blivit en central komponent i EUs strategi för att nå hållbara energimål och öka andelen förnybar energi. Genom elmarknadsdirektivet (EU 2019/944), särskilt artikel 16, etableras en tydlig ram för att främja skapandet och utvecklingen av energigemenskaper. EU definierar energigemenskaper som juridiska enheter som ger medborgare, småföretag och lokala myndigheter möjlighet att producera, hantera och konsumera sin egen energi. Och syftet är att dessa aktörer ska få möjlighet att ta en mer aktiv roll i produktionen, konsumtionen och delningen av förnybar energi.
Energigemenskaper beskrivs som en av nyckelfaktorerna för att klara energiomställningen inom EU: 2050 ska hälften av Europas medborgare kunna producera så mycket som hälften av den förnybara energin inom unionen. Fokus ligger på att medlemmar i en energigemenskap ska kunna dela energi, till exempel el från solceller eller andra förnybara källor, via det befintliga elnätet. Genom att underlätta denna delning skapas incitament för fler att investera i lokal energiproduktion, vilket bidrar till EUs mål om ökad energieffektivitet och självförsörjning av energi
Sedan januari 2022 är det i Sverige tillåtet att dela energi mellan bostadshus och med det utrymme för helt nya möjligheter. Men den nuvarande lagstiftningen i Sverige är ännu inte anpassad för energigemenskaper eller virtuell eldelning, vilket begränsar möjligheterna till effektiv energidelning mellan medlemmarna i en energigemenskap och bristen på tydlig lönsamhet för virtuell delning försvårar utvecklingen.
I samverkan med partners både inom och utanför projektet ”Systemförändring med lokalt delad energi” har en modell för virtuell eldelning utformats, som har potential att skapa fördelar för elnätsägaren, elhandlare, medlemmarna i energigemenskapen och samhället i stort. Genom nära samverkan med involverade aktörer har man kunnat definiera roller och funktionalitet för dem som bör ingå i ekosystemet samt även utvecklat ett förslag på en ekonomisk fördelningsmodell.
För att underlätta införandet av dessa initiativ och främja en mer hållbar energiförsörjning, kommer ett fortsatt arbete med att anpassa svensk lagstiftning till EUs direktiv att vara avgörande.
Insikter och lärdomar
Arbetet med att etablera Energigemenskap Hammarby Sjöstad har resulterat i flera viktiga insikter som kan fungera som vägledning för andra som på olika sätt arbetar med energigemenskaper eller vill starta en egen energigemenskap. Här sammanfattas de mest centrala lärdomarna och några konkreta förslag för framtida initiativ.
Att vara medveten om de utmaningar som kan uppstå under uppstarten, såsom administrativ komplexitet och behovet av långsiktig finansiering, kan göra det lättare att hantera dem när de uppkommer. Att planera för dessa redan från början ökar sannolikheten för framgång. En stark rekommendation är att initialt kravställa öppna och standardiserade lösningar hos samarbetspartners och teknikleverantörer.
Långsiktig och inkluderande process
En långsiktig och inkluderande process är avgörande för att bygga en hållbar och stabil energigemenskap. Genom att involvera alla medlemmar i energigemenskapen tidigt och säkerställa att alla förstår och delar den gemensamma visionen, kan en stark grund skapas som ger riktning för framtida arbete. Detta ökar engagemanget och säkerställer att visionen är förankrad hos alla medlemmar i energigemenskapen.
Tydlig förankring av syfte och mål
Det är viktigt att ta tid för att förankra idén om vad energigemenskapen vill uppnå. Är målet att enbart dela el mellan medlemmarna, eller finns det en ambition att gemensamt arbeta bredare med energianvändning? Denna diskussion är central för att forma gemenskapens framtida riktning och struktur.
Val av organisationsform
Utgå från vad energigemenskapen vill åstadkomma och välj en organisationsform som passar de övergripande målen. En ekonomisk förening kan till exempel vara ett bra alternativ för att möjliggöra demokratisk styrning och engagemang från medlemmarna, men valet bör göras utifrån de specifika behov som identifierats.
Formulering av stadgar
En tydlig formulering av syftet i stadgarna är avgörande för det fortsatta arbetet. Syftesparagrafen fungerar som en ledstjärna när beslut ska fattas och när gemenskapen växer. Det ger också en tydlig riktning för nya medlemmar och aktörer som vill delta i projektet. Syftets formulering har också varit mycket viktig vid processen att få energigemenskapen registrerad hos Bolagsverket.
Genomförande och finansiering
Att sjösätta en energigemenskap är ett omfattande projekt som kräver noggranna förberedelser kring vem som ska leda arbetet och hur finansieringen ska säkerställas. Att identifiera resurser och roller i ett tidigt skede gör att projektet kan drivas effektivare och med större chans till framgång.
Teknisk inventering och normalisering av data
Ett sätt att göra meningsfulla jämförelser mellan fastigheter, särskilt när detaljerad information saknas, är att använda energiklass för respektive byggnad och tillämpa schabloner och normaliseringsverktyg från aktörer som Boverket och SVEBY. Detta kan ge en god överblick och fungera som ett underlag för att fatta beslut om investeringar och tekniska lösningar.
Teknisk integration och standardisering av data
Redan i ett tidigt skede är det fördelaktigt att överväga behovet av teknisk integration och standardisering av data. Att ha en budget för att integrera tekniska system på en enhetlig plattform kan spara tid och resurser på lång sikt och göra datainsamlingen mer effektiv och användbar.
Om energigemenskapen enbart har som mål att dela el på timbasis kan insamlingen av data begränsas till information från elnätsleverantörer och solpaneler. Genom att fokusera på endast den data som är nödvändig för det valda syftet kan processen förenklas.
Partners i projektet
