Gröna lån för grön omställning i den kommunala sektorn
Björn Bergstrand, hållbarhetschef Kommuninvest. Foto: Terése Andersson
Kommuninvest, som är ett samarbete mellan svenska kommuner och regioner, är den största långivaren inom kommunsektorn. Uppdraget är att finansiera utveckling och investeringar inom kommunsektorn, erbjuda en trygg placering för investerare och fungera som kunskapscentrum inom kommunal finansförvaltning och långsiktig hållbarhet.
Sedan tio år tillbaka erbjuder Kommuninvest ”Gröna lån”, i dag står de för cirka 15 procent av lånevolymen. Och intresset växer.
De gröna lånen är kopplade till ett ramverk med åtta projektkategorier: hållbara transporter, gröna byggnader, klimatanpassningsåtgärder, avfallshantering, vattenhantering, miljöåtgärder, energieffektivisering och förnybar energi. För att ett investeringsprojekt ska kunna få grön finansiering måste det också genomgå en granskningsprocess kopplad till ansökan.
– Grön finansiering kan ses som ett sätt att validera ett investeringsprojekts gröna meriter och ger låntagare möjlighet att via lån ge uttryck för en verksamhets hållbarhetsambitioner. Det är en finansieringsform som kräver lite mer administration jämfört med en vanlig finansiering. Man behöver i ansökan beskriva projektet och dess miljö- och klimatprestanda och därefter förväntas man löpande återrapportera. Detta kompenseras i allmänhet mer än väl av att vi erbjuder dessa lån med en lägre ränta
Det finns också andra fördelar med att använda grön finansiering, påpekar Björn Bergstrand, genom att det blir ett sätt att konkret visa att de investeringsprojekt som man genomför i kommunen eller regionen, också av andra, bedöms vara hållbara. Det är ett sätt att koppla samman finansieringen med kommunens, eller det kommunala bolagets, övergripande klimatmål och visioner.
– I normalfallet så sitter inte en ekonomichef på all den information man behöver för att kunna genomföra en ansökan, utan det kräver samverkan med miljö- och klimatsidan. Det är också det vi ser händer nu i många verksamheter, såväl privata som offentliga, att vi går mot en allt högre grad av integration mellan just ekonomi- och hållbarhetsfunktioner.
Stort intresse från investerare
– Det finns ett väldigt stort intresse från investerarna – fondförvaltare, pensionsbolag och banker – för att placera hållbart. Det är både regelverksdrivet och drivet av den egna organisationens vilja och planer för omställning. Man vill i ökad utsträckning att de pengar man förvaltar också ska användas på ett sätt som inte bara ger ekonomisk avkastning utan också gör positiva samhällsavtryck, säger Björn Bergstrand.
Andelen gröna obligationer på den svenska obligationsmarknaden är också hög i ett internationellt perspektiv och kommunsektorn har varit drivande i utvecklingen. Göteborgs stad blev i oktober 2013 första kommun i världen att emittera en grön obligation.
EU:s taxonomi ger grundförutsättningar
– EU:s taxonomi är navet i det ekosystem kring finansiering och hållbar tillväxt som börjat utvecklas sedan några år tillbaka. Den ger en gemensam utgångspunkt och skapar trygghet och visshet i vad som utgör en grön hållbar investering, det vill säga vad som krävs av en viss produktionsprocess eller av nybyggnation av fastighet. Hur den processen eller verksamheten behöver vara utformad för att den ska vara långsiktigt hållbar. Sedan är det ett helt regelverkssystem uppbyggt runt detta som har det gemensamt att det bidrar till ökad transparens.
Just nu pågår också ett arbete hos Kommuninvest med att vidareutveckla och uppdatera kriterierna för de gröna lånen så att det blir mer anpassade efter taxonomin med bland annat mer konkreta frågeställningar. Förslaget är ute på remiss och ambitionen är att de nya kriterierna ska börja tillämpas under 2024.
– Vi gör inledningsvis en anpassning som avser taxonomins krav för väsentligt bidrag. Den är utformad för att fungera i en svensk kommunal kontext och de nya kriterierna kan användas både för att bekanta sig med taxonomins utformning och för att säkerställa att ens investeringsprojekt överensstämmer med taxonomin i den delen, säger Björn Bergstrand som kommer att presentera Kommuninvests arbete med grön finansiering under Kapitaldagen den 25 november.
Text: Carina Näslundh
Mer information:
De projekt som har fått gröna lån finns listade på Kommuninvests webbplats: Gröna investeringar
Information om kriterierna för gröna lån och den pågående anpassningen till EUs taxonomi finns att läsa här: Gröna lån
Vad krävs för att finansiera klimatsmarta städer?
Klimatomställningen kräver genomgripande förändringar i samhället. Och våra städer är en viktig del i omställningen. Städer täcker ungefär 3 procent av jordens markyta, men står för mer än 70 procent alla globala utsläpp av växthusgaser. Därför är städers klimatomställning en huvuduppgift för alla länder. För att ställa om till klimatneutrala och hållbara städer krävs samverkan mellan många olika aktörer. Av de investeringar som fordras på lokal nivå utgör de investeringar kommunen råder över endast ungefär 15–20 procent.
– Där kan kommunens ledarskap påverka mycket. Att ha en vision och visa en tydlig riktning. Men det blir också viktigt att skapa former för samverkan med andra aktörer. Det finns olika modeller för det beroende på vilken stad och vilken typ av investeringar det handlar om, säger Olle Dierks, områdesledare för storskaliga satsningar, Viable Cities.
Ett exempel på nya samverkansformer som pågår, och som presenteras på Kapitaldagen, är Stockholms samarbete med flera aktörer kring miljözon 3, som ska införas i delar av Stockholms innerstad nästa år. Stockholms stad har också tillsammans med Ellevio, Scania och Volkswagen Sverige grundat en ”Elektrifieringspakt” med målet att skynda på en eldriven transportsektor. Elektrifieringspakten är öppen för alla som kan och vill bidra till omställningen, från stora företag och organisationer till mindre verksamheter och bostadsrättsföreningar.
– Det finns en långsiktig ambition och en kontinuitet som är intressant och många aktörer är involverade allt ifrån fastighetsägare och hyresvärdar till laddoperatörer, elnätsägare , fordonsutvecklare och tjänsteutvecklare. Alla aktörer kanske inte ser exakt samma bild, men de verkar åt samma håll. Det är ett intressant exempel att få höra mer om och hur man knyter det till stadens långsiktiga arbete.
Lära tillsammans för bättre upphandlingar
– Något vi tittar på från Viable Cities sida nu, är potentialen med beställargrupper. Och där handlar det om att varje enskilds aktörs förmåga att kunna bedriva en marknadsförflyttning är ganska liten, men om man samlar många olika aktörer som går ihop och lär tillsammans, så finns det en stor potential för ett bättre underlag för mer förändringsinriktade upphandlingar, säger Olle Dierks.
Det finns tidigare erfarenheter från bland annat Energimyndigheten som jobbat med beställargrupper inom fastighetssektorn som innebar att kunskapen kring klimatsmarta lösningar ökade, vilket i sin tur kan leda till en förändring i vad som upphandlas.
– Om kunskapen tillgängliggörs från den här typen av insatser och nyttjas vid beställningar av många av finns det stora möjligheter till effekter i omställningen.
– Det jag tycker är så intressant är att vi nu pratar kapital och konkreta investeringar. Vi behöver omvandla alla de insikter som vi har fått från olika tester och innovationsinsatser till beslut om vad vi ska investera i och satsa på. Det är spännande och det hoppas jag att vi får se en del av under Kapitaldagen.
Klimatinvesteringsplaner
Klimatinvesteringsplaner är ett nytt sätt för kommuner och städer att ta fram planer som inkluderar ett samhälls- och företagsekonomiskt perspektiv på åtgärder och investeringar. Det handlar om att ge en samlad bild av de kommunala, regionala, statliga och privata åtgärder och investeringar som kommer att behövas för att nå klimatmålen. Samtidigt visar de på hur nya eller växande marknader skapas för företag som kan leverera hållbara byggnader, energisystem, mobilitetslösningar, återvinningssystem och understödjande digitala system, med mera. Det är också ett sätt att göra klimatnyttan tydlig i beslutsunderlag för att möjliggöra rätt prioriteringar.
Arbetet med klimatinvesteringsplaner har utvecklats inom Klimatkontrakt 2030, en kraftsamling från svenska städer, myndigheter och det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities för att klara klimatomställningen. Det är ett avtal där alla parter tar på sig att konkret bidra till att öka takten i klimatomställningen. Nu har 23 svenska städer, med tillsammans 40 procent av Sveriges befolkning, tecknat klimatkontrakt.
Olle Dierks medverkar på Kapitaldagen den 25 november och leder en paneldebatt representanter från behovsägare, innovatörer, finansiärer och systemoperatörer om vad som krävs för att finansiera klimatneutrala städer.
Text: Carina Näslundh
Mer information:
Viable Cities:
Hållbar stadsomvandling i Nacka
Det byggs så det knakar runt om i Nacka. Till år 2030 ska Nackas invånarantal öka med 30 000. I centrala Nacka, runt köpcentrum och stadshus ska 6 500 nya lägenheter och 7 000 arbetsplatser skapas. En motorväg ska flyttas och överdäckas, tunnelbana ska komma in – allt i och kring befintlig bebyggelse. Målet är en levande stadsmiljö, med butiker, caféer, skolor, förskolor, utrymme för fritidsaktiviteter, torg, gröna ytor och mötesplatser.
– Det är en utmaning, vardagslivet för de som bor och arbetar i området i dag ska också fungera under hela omvandlingsprocessen. Man ska kunna handla som vanligt, kollektivtrafiken ska fungera och allt annat som hör vardagen till, säger Anders Börjesson, vd för Centrala Nackas Marknadsbolag som har uppdraget att skapa ett område som attraherar boende, verksamheter och investerare till området.
Målet för Nacka är att bygga en klimat-och miljömässigt hållbar stad. I centrala Nackas kvarter ska det byggas nya kvarter, gator och torg. När det är klart ska det rymma 6 500 bostäder och 7 000 arbetsplatser, tunnelbanestation, idrottsplatser, skolor, fik, restauranger, handel och den nya Stadshusparken.
Det ska samtidigt vara en stadsdel där naturen får ta större plats, där det finns gröna och urbana mötesplatser och är gångavstånd till vatten och grönområden. I samband med planeringsarbetet har Nacka kommun introducerat ett nytt begrepp som ska genomsyra utvecklingen – en ”naturban” stadsmiljö – mötet mellan naturens lugn och stadens puls. Staden och naturen ska samverka och prägla gestaltning och innehåll i den nya stadsdelen.
– När det gäller byggandet i centrala Nacka arbetar vi nu med visionsmål kring hållbarhet. En fördel vi har är att vi äger mycket mark i området och har därför större möjlighet att driva miljö- och klimatfrågor. Men vi jobbar med systemlösningar för ett helt område, det innebär en mängd utmaningar och det är ingenting vi löser själva utan det måste ske i samverkan med andra.
Hållbarhetsaspekter i fokus
Och att hållbarhetsaspekterna är viktiga även för fastighetsutvecklare och bostadsbolag märks tydligt i Nacka.
– Det finns en förståelse och efterfrågan på hållbart samhällsbyggande. Bostadsaktörerna upplever också krav från framtida hyresgäster och bostadsrättsföreningar och ligger ofta i framkant avseende många olika aspekter av hållbart byggande. För oss på kommunen gäller det att ligga i för att hänga med i den snabba utvecklingen. Därför har vi nästan daglig kontakt med fastighetsutvecklarna i området och vi jobbar för att hitta bra gemensamma lösningar, säger Anders Börjesson.
I dag är runt 1 000 lägenheter färdigbyggda. Men under tiden som det byggs händer det också mycket när det gäller teknik, kunnande och utveckling när det gäller hållbarhetsfrågor. Ett exempel är den närmast explosionsartade utvecklingen kring smarta lösningar för att ladda el-bilar.
– Det är en fråga som vi diskuterar mycket med bostadsaktörer och näringsliv, vad innebär det för det arbete vi har framför oss att vi nu har tillgång till nya klimatsmarta lösningar. Hur kan det byggande vi har framför oss kompensera att det som redan är klart kanske inte längre är det bästa med dagens kunskap? Och tekniken utvecklas fortsatt.
Ny planeringsproess
Ett arbete som nu pågår parallellt är att utveckla en ny stadsplaneringsprocess tillsammans med forskare från KTH.
– Det här är ett arbete där vi prövar att utveckla en planeringsprocss där vi under arbetets gång kan ta in nya aspekter, nya inspel och ambitioner.
Och trycket från bostadsaktörer, näringsliv och andra intressenter i Nackas stadsomvandling är stor.
– Vi träffas kontinuerligt och de kommer med inspel till oss och har ofta spännande idéer inom hållbarhet. Det är naturligt i dag. De kan inte sälja en produkt som inte uppfattas som klimatsmart.
Även om omfattningen av projektet i Nacka är stor är problemställningarna inte unika.
– Det finns många utmaningar som vi har att förhålla oss till. Allt från mobilitet till energifrågor. Och detta ska in i en naturban kontext med en dynamisk blandning av stad och natur. Och vi måste vara ödmjuka inför detta och berätta om våra utmaningar för att lära av och med andra, säger Anders Börjesson, som kommer att berätta om processen kring omvandlingen av centrala Nacka under Kapitaldagen.
Text: Carina Näslundh
Foto: Liza Simonsson