Att ställa krav på klimatsmart byggande

Stockholms stads vision är att vara världsledande i det globala miljö-  och klimatarbetet med att förverkliga Parisavtalets målsättningar.  Målet är att Stockholm ska vara klimatpositivt senast 2030 och helt fossilfritt senast 2040. Enligt beslut i Stockholms stads budget för 2023 ska Klimat- och miljömässig hållbarhet vara en integrerad del i alla verksamheter och styrdokument. Det gäller också byggnation på stadens mark där man till exempel ställer höga energikrav på nya byggnader.

En klimatsmart stad kräver klimatsmart byggnation. Stockholms stad har arbetat konsekvent med miljöplaner och tillhörande kravställningar på till exempel energianvändning i nybyggnation alltsedan Hammarby Sjöstad för drygt 30 år blev Stockholms första miljöprofilerade stadsutvecklingsområde.

Miljökraven vid nybyggnationer på Stockholms stads mark går ofta längre än de statliga krav som Boverket utfärdar och detta regleras i förhandlingar med byggherrarna.

– Det är ju många kommuner som äger mark, men de utnyttjar inte sin position som markägare, utan man säljer kommunens mark med bara detaljplanen som grund och i den får det sedan tio år tillbaka inte finnas några särkrav, säger Örjan Lönngren, miljöförvaltningen, Stockholms stad.

Förhandlingsfråga
Stockholms stads grundplan för nybyggnationer på stadens mark innehåller energikrav, dagvattenhantering, mobilitetsaspekter som till exempel parkeringsmöjligheter för bilar och cyklar samt krav kring grönska. Sedan kan det finnas variationer i olika delar av staden. Förutsättningarna är tydliga, Stockholms stad äger marken och om en byggherre vill bygga på stadens mark, eller köpa mark, ställer staden vissa krav som regleras i civilrättsliga förhandlingar mellan exploateringsnämnden och byggherren vid tecknandet av en överenskommelse om exploatering.

– Det är inte krångligt och vi har inte haft en enda byggherre som har protesterat, de är villiga att förhandla och då förhandlar vi ju samtidigt om priset. Ställer vi då krav, kanske vi får sälja marken lite billigare. Det är priset som staden betalar för den kvalitet vi vill ha. I grunden är det en ren pengaförhandling mellan staden och byggherren. Byggherrarna har också två år på sig sedan de fått ett markanvisningsavtal att undersöka området och göra skisser och ekonomiska bedömningar utifrån de krav staden ställer. Så de är väl förberedda när det kommer till avtalsskrivandet.

 Bygget av Hammarby Sjöstad för drygt 30 år sedan var startskottet för Stockholms stads arbete med skarpa miljömål i samband med nybyggnationer och stadsutveckling. När stadsdelen stod klar visade det sig att till exempel att byggnadernas energianvändning i många fall inte alls nådde upp till de satta målen.

– Vi har lärt oss och de avtal vi skriver i dag är mycket tydligare. Vi har också förhandlat med många byggföretag om vilka krav som är rimliga att ha. Hammarby Sjöstad var ett första försök, men en viktig lärprocess.

 – Det är ett fungerande system som är rättvist och som har pushat utveckling i Stockholm framåt och vi finputsar hela tiden. Nu börjar vi titta på byggmaterialens påverkan. Hur stor klimatpåverkan får byggmaterialet ha? Där har vi ännu inga krav, men det är nästa punkt att börja skriva in i avtalen, säger Örjan Lönngren som presenterar Stockholms stads arbete med kravställning vid markanvisningar på Kapitaldagen den 15 november.

Bättre grundnivå på byggnader
– Vi har fått en grundstandard på nybyggnationer i Stockholm. Och byggherrarna är med på tåget. Fördelen är att när vi får upp en viss kvalitet i byggnaderna så tar ju byggherrarna med sig de erfarenheterna till andra byggen runt om i landet, säger Örjan Lönngren.

Att Stockholm ligger långt framme när det gäller hållbarhets- och klimatmål vid stadsutveckling bekräftas också av de många nationella och internationella grupper som besöker staden varje år för att följa projekten och lära sig mer om utvecklingen.

– Vi har fortfarande många internationella grupper som är intresserade av Hammarby Sjöstad och än fler nu som besöker Norra Djurgårdsstaden. Vad vi gör i Stockholm väcker stort internationellt intresse och då blir det ju än mer intressant för svenska byggföretag att vara med och visa på bra byggprojekt.

 

Text: Carina Näslundh

Få fart på innovationsarbetet

Att nå hållbarhetsmålen är en utmaning för alla kommuner. Det kräver samverkan och innovation. Lätt att säga, men svårare att genomföra i praktiken. Hur skapar man samverkan mellan olika aktörer, bedömer vad som är värt att gå vidare med och hur bygga innovationsprojekt som består och ger resultat?

– Det finns många bra initiativ och med rätt förutsättningar och en hållbar metodik är det möjligt även för små och medelstora kommuner att skapa innovationsprojekt som bidrar till att nå de globala hållbarhetsmålen, skapa bättre tjänster för invånarna, minska kostnaderna och utveckla det lokala näringslivet. Det säger Marcus Lind Nerhoel, innovationsledare på BJØRK Innovation som kommer att presentera hur ett framgångsrikt innovationsarbete kan implementeras på Kapitaldagen den 15 november.

Få fart på innovationsarbetet
Bakom BJØRK Innovation, som är en icke-vinstdrivande organisation, står tre grundare med lång erfarenhet av att arbeta med EUs metodik för smarta städer och med över 150 implementerade innovationsprojekt i 20 norska kommuner bakom sig.

– Vi vet hur man gör för att få i gång och driva innovationsprojekt som bidrar till att  skapa smarta och hållbar samhällsutveckling. Vi har en systematisk metodik som vi har prövat och utarbetat tillsammans med ett stort antal kommuner. Och vi hjälper kommundirektörerna, i framför allt mindre och medelstora kommuner, att få bättre fart på innovationsarbete, digitalisering och hållbarhetsarbete.

En grundbult i förändringsarbetet är att det sker med invånarnas behov i centrum och i samverkan med civilsamhälle, näringsliv och akademi – ett quadruple helix-arbete som efterfrågas av EU och som också de kommuner som ingår i Viable Cities arbetar med.

– Kommunen sitter i förarsätet för samhällsutvecklingen och ska vi nå målen i Agenda 2030, är det bråttom, vi måste få fart på arbetet, säger Marcus Lind Nerhoel.

Ledarskap för innovation
– De kommuner vi arbetar med måste gå in med minst lika mycket tid som vi gör, det är ett krav från vår sida. Vi skapar utvecklingsprogram för kommunerna och har en metodik och en systematisk process för hur vi organiserar arbetet och vi vet vad som behöver göras för att få till en förändring – och vi vet det eftersom vi har gjort det många gånger och lyckats, säger Marcus Lind Nerhoel.

Det innovationsprogram som BJØRK Innovation arbetar med löper över tre år. De första sex månaderna används för att ta fram en projektportfölj tillsammans med alla aktörer i samverkan. Portföljen kan  innehålla  både större och mindre projekt som man beslutar sig för att genomföra. Och det är ett arbete som kräver insatser från kommunerna.

– Vi arbetar hand i hand med kommunerna och efter tre år har vi en metodik och organisaisering för innovation på plats som kan leva vidare utan att vi är med. Och vi hjälper kommunerna att skapa mötesplatser och grupperingar som träffas över tid och som har lärt sig under programmets gång hur man kan samarbeta, så att de kan fortsätta med det på egen hand.

Alla projekt når inte alla mål Men många gör det.

– Det kan btill exempel vara ledarskapskultur eller förändring av personer som gör att det går trögare. Men det blir definitivt en kunskapshöjning hos de personer som är med kring hur man jobbar med innovation. Det är en annan förmåga än att jobba med förvaltning, båda behövs och båda är en del i det kommunala uppdraget.

Digitalisering för innovation
Digitalisering är ett av de områden där BJØRK Innovation ser stora möjligheter till utveckling i framtiden. Just nu arbetar man på en skiss till en digital portal tillsammans med Äventyret, en marknadsplats för tjänsteleverantörer, som bland annat ska underlätta kommunernas upphandlingsarbete av digitala tjänster och samtidigt förbättra interaktion med kommunen. 

– Vi drivs av att hjälpa kommunerna att nå hållbarhetsmålen, implementera innovationer och arbeta med medborgarinvolvering – på riktigt. Vi vill såklart samarbeta med fler kommuner, och det finns gott om utrymme för fler aktörer som kan bidra till att vi fårfler konkreta resultat i samhällsutvecklingen, säger Marcus Lind.

 

Text: Carina Näslundh
Foto: Lennart Backlund

 

Nytt verktyg ger kommunerna koll på utsläppen

Hur vi väljer att ta oss till och från jobbet, barnens träning eller söndagsmiddagen hos mormor påverkar varje kommuns arbete med att nå klimatmålen. Att minska bilresandet är ofta ett av de självklara svaren. Men hur ser egentligen resemönstren ut i en kommun, hur kan kommunen påverka resandet och vilken betydelse får det egentligen om fler väljer att köra elbil?

Utsläppen från inrikes transporter står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala växthusgasutsläpp, och att minska utsläppen från transporter är en viktig faktor för att nå klimatmålen. Nu ger det nya verktyget ”Travel Emission Insights” kommunerna möjlighet att kartlägga de egna koldioxidutsläppen och prioritera de klimatåtgärder som ger störst effekt samt kontinuerligt följa upp hur man ligger till mot sina klimatmål. Med verktyget kan kommunerna till exempel se vilka sträckor som flest människor reser, med vilket transportsätt och hur stora utsläpp som genereras. Sedan kan man simulera resultatet av olika åtgärder och få rekommendationer om vilka transportförändringar som kommer att ge störst effekt.

I dag är det ett tiotal kommuner som har börjat använda tjänsten och de samverkar också med varandra och utbyter kunskap och erfarenheter. I princip alla förflyttningar, från korta promenader till kvartersbutiken på hörnet, till långa resor som startar i en kommun och slutar 70 mil därifrån blir tydliga och mätbara.

– Verktyget hjälper kommuner och regioner att förstå de utsläpp transporter står för på olika nivåer, kommun, stadsdel eller enskilda gator och underlättar för dem att på ett effektivt sätt jobba med att nå sina klimatmål. Det säger Markus Robèrt, forskare på KTH, som tillsammans med Christian Lewenhaupt, Telia, presenterar ”Travel Emission Insigths” på Kapitaldagen.

Bättre koll på utsläppen
”Travel Emission Insigths” baserar sig på data från två olika datakällor. Telias data som mäter förflyttningar med hjälp av mobildata och Cero-modellen, en beräkningsmodell, som Markus Robért arbetade fram i sin doktorsavhandling på KTH, för femton år sedan. Modellen används bland annat för att hjälpa organisationer med ekonomiskt hållbara strategier för att nå uppsatta klimatmål för resor, bland annat genom att beräkna vilka effekter olika satsningar kommer att få.

– I dag är det drygt 130 organisationer, varav 42 kommuner och tio regioner som tillämpar Cero-modellen. Men den är för organisationer och under åren är det många som har frågat om det inte skulle gå att använda modellen även på en geografisk nivå, till exempel en kommun, och nu kan vi göra det, genom att sammanfoga Cero-modellen med Telias mobildata, säger Markus Robèrt.

En av Cero-modellens förtjänster är att den konkret visar på alternativ för att nå en reduktion på en procent av utsläppen. Det kan till exempel vara hur många som skulle behöva byta bilen mot cykel för att ta sig till jobbet, hur många som skulle behöva byta bilen mot kollektivtrafik inom ett visst område, hur många som skulle behöva jobba flexibelt någon dag i veckan eller hur många som behöver köpa en el-bil nästa gång det är dags för bilbyte. Allt redovisas i förhållande till en procents lägre utsläpp.

– Det blir ett smörgåsbord av åtgärder och det blir väldigt tydligt. Ska man reducera utsläppen med tio procent, är det enkelt att skapa ett målscenario genom att koppla samman en-procent-modulerna och då kan man forma ett målscenario som visar att de här åtgärderna ger tillsammans tio procent lägra utsläpp. Det blir väldigt konkret.

Bättre förståelse ger bättre beslut
För kommuner och regioner innebär samarbetet mellan Telia och Cero-modellen att man får ett verktyg som kan ge en ökad förståelse av resemönstren och därmed får man möjlighet att bygga bättre framtidsscenarier, testa sina lösningar i modellen och fatta bättre beslut.

– Det är ett stort språng i vad man kan göra när det gäller att följa och styra transportsystemet mot klimatmål. Där man tidigare fått förlita sig på resvaneundersökningar som på sin höjd når någon procent medborgare i en kommun.

Kunskapsöverföring mellan kommuner är en annan sak Markus Robèrt pekar på som en viktig faktor i arbetet med hållbara transporter. Och det har redan tagit fart bland de kommuner som använder systemet och han är övertygad om att allt fler kommuner och regioner kommer att börja använda sig av systemet.

– Jag tror på att det här kommer att bli standard. Om man har utsläppsmål på regional eller kommunal nivå behöver man kunna redovisa förändringar och jag tror att det här är det mest effektiva och framtida sättet att göra det på. Ju fler som använder sig av systemet desto bättre går det att göra jämförelser mellan kommuner och basen för kunskapsöverföringen ökar, säger Markus Robèrt

 

Text: Carina Näslundh