De flesta utmaningar handlar om beteendeförändringar, men var ska man börja?

Vofför gör di på detta viset, undrade Astrid Lindgrens rumpnissar i Ronja Rövardotter.

Och den frågan är en bra utgångspunkt när du ska arbeta med beteendeförändringar och hållbara val. Oavsett om det handlar om att målet är att boende i ett område ska slänga grovsopor på rätt ställe eller att cafékunderna ska välja återbruksmuggar i stället för engångsmuggar till take-away kaffet.

Niklas Laninge, psykolog och expert på beteendedesign och nudging, Nordic Behaviour Group, började intressera sig för frågor kring beteendeförändringar redan under sin utbildningstid. År 2017 gav han tillsammans med kollegan Arvid Jansson ut boken Beteendedesign: psykologin som förändrar tankar, känslor och handlingar, Sveriges första och mest sålda bok om nudging. Samma år blev nudging ett välbekant begrepp bland allmänheten när Richard Thaler fick Nobelpriset i ekonomi, bland annat för sina teorier om nudging. Teorin baseras på idén att man kan påverka människors val och samtidigt få individen att känna valmöjlighet och kontroll över sina beslut.

Det är lätt att tro att det är kommunikationskampanjer och attitydförändringar som behövs. När det egentligen handlar om att ställa en beteendediagnos.

Niklas Laninge har alltmer börjat arbeta med beteendedesign i frågor som rör klimat och hållbarhet. Och på Fastighetsdagen Innovation gav han deltagarna en snabbkurs i klimatpsykologi.

Vad hindrar oss från att göra rätt?
För att på ett effektivt sätt prioritera och genomföra beteendeförändringar gäller det att förstå och specificera vilka specifika beteenden som spelar roll och vad det är som hindrar målgruppen från att ”göra rätt”.

– Genom att noggrant analysera och diagnostisera hinder kan vi utveckla lösningar som är både relevanta och effektiva. Det är viktigt att inte bara fokusera på tekniska lösningar eller kommunikationskampanjer utan att verkligen diagnostisera de underliggande orsakerna till varför ett beteende inte förändras, säger Niklas Laninge.

Och här startar detektivarbetet och analysen. För att förändra ett beteende måste man först identifiera vilka beteenden som har störst inverkan för att nå målen och vad som hindrar målgruppen från att utföra dem. När sedan hindren är identifierade och avgränsade går det att börja arbeta med att justera och göra små förändringar i beslutsmiljön som underlättar för de boende att sortera grovsoporna rätt, eller välja kaffemuggen som går att återvinna.

Göra det lätt att göra rätt
När du väl har förstått din målgrupps beteenden och analyserat vilka hindren är, är det dags att ta fram och testa specifika åtgärder med målet att förändra beteendet i önskad riktning.

– Genom att fokusera på specifika, mätbara handlingar och engagera alla relevanta parter i processen, kan vi skapa en hållbar och positiv beteendeförändring i stor skala, säger Niklas Laninge.

Ett projekt Niklas Laninge arbetat med handlade om att minska dumpning av grovavfall i soprummet i ett bostadsområde genom att öka användningen av en månadscontainer. Några av de hinder som identifierades var att det var fysiskt ansträngande att göra rätt, det fanns en brist på förståelse för konsekvenserna, otydliga normer och containrarna var ganska otillgängliga.

Några av de insatser som sattes in var att flytta containern till helger, bemanna containern för att öka tryggheten. Man satte upp affischer och lappar med tydlig information om när och var containern är tillgänglig, samt påminnelser om råttrisken om man dumpade grovavfall fel. Dessutom Infördes ett SMS-system som påminde om korrekt avfallshantering vid dumpning och vagnar köptes in för att underlätta transporten av grovavfall.

Resultatet? Dumpningen av grovsopor minskade med 56 procent, det insamlade avfallet ökade och kostnaderna per insamlat avfall halverades.

– Att åstadkomma storskalig beteendeförändring är en komplex process som kräver noggrann planering och genomförande, säger Niklas Laninge.

Niklas Laninges tips för att framgångsrikt uppnå sina förändringsmål är att följa de tre huvudstegen i beteendedesign:
• förståelse av beteendet
• analys av hinder och implementering av praktiska åtgärder
• använda en kombination av kommunikation, incitament och praktiskt stöd.