Framtidsspanarna – elever med framtidsinnovationer

– Jag har lärt mig att jag kan vara med och göra skillnad i framtiden. Orden kommer från en 11-årig elev på Södermalmsskolan i Stockholm, som tillsammans med sin grupp byggt en modell av en smart solcellslösning under det ämnesövergripande projektet Framtidsspanarna.

När mellanstadieelever får chansen att skapa framtida klimatsmarta produkter och tjänster flödar kreativiteten. Och resultaten imponerar på både lärare, föräldrar och jurymedlemmar från lokala organisationer, företag och politik.

– Jag är imponerad över hur mycket de kan om miljöfrågor och hur innovativa de är. De får mig att känna framtidshopp. Samtidigt ställer det krav på oss som är äldre att anstränga oss till hundra procent. Det sa Olle Burell, kommunfullmäktiges ordförande i Stockholm, efter att ha deltagit i juryarbetet på en skola i Hammarby Sjöstad. Samma sak säger hans kollegor i Enköping och Håbo, som fått chansen att möta innovativa elever, och i Håbo senast fanns hela kommunstyrelsen med i juryn.

Framtidsprojekt
Under sex år har ElectriCITY drivit skolprojektet Framtidsspanarna, i Hammarby Sjöstad. Syftet är att genom aktiviteter och projekt på skolorna skapa medvetenhet och engagemang kring miljöfrågor samtidigt som projekten bidrar till att eleverna får insikt i att de kan påverka och göra skillnad. Framtidsspanarna har varit mycket uppskattade, både bland elever och lärare. Varje projekt avslutas med att eleverna själva presenterar sin idé eller produkt för en jury med medlemmar från organisationer, företag och politik.

– Det här är ett projekt som är på riktigt för eleverna, genom att många ämnen samverkar får de en helhetsbild och de får också respons av personer som kommer utifrån. De lär sig massor, säger Ann Walter de Perlét, ansvarig lärare på Lugnets skola.

Några exempel på produkter som eleverna presenterat under vårens projekt. Skräpsamlande robotar, plastsamlande vattenfarkoster (som inte samlar upp fiskar), växthus av återvunnet glas på taken på flerbostadshus, aktivitetscenter inklusive boende och jobbmöjligheter för hemlösa, parkeringshus med solcellstak för direktladdning av bilar, foodtruck som gör måltider av mataffärernas matsvinn, självgående robotar som distribuerar vatten, böcker mm i afrikanska länder med mera.

– Jag är väldigt imponerad av elevernas arbete och kreativitet. Och deras presentationer av sina projekt är fantastiska, varje grupp presenterar sina produkter muntligt och jag har hittills inte träffat på en jury som inte varit mycket imponerad, säger Per Andersson på ElectriCity som coachar eleverna under projektet.

Efter projektens avslutande har en utvärdering gjorts tillsammans med skolorna och vi ser en klar tendens till fördjupade kunskaper i miljö-/klimatfrågor hos eleverna. Elever engageras också i de globala målen och hållbarhetsfrågor samt får insikt i att de tillsammans kan arbeta fram en ny produkt/tjänst, tillsammans kan lösa problem, påverka och göra skillnad.

Sammantaget har över 2 500 elever från skolor i Hammarby Sjöstad deltagit i ElectriCITYs aktiviteter sedan starten för sex år sedan och därutöver elever på Södermalm, i Enköping, Nynäshamn, Norrtälje och Håbo.

———————————————————-

För närvarande finns tre koncept som erbjuds skolorna:

  • Framtidsspanarna – Aktiviteten är anpassad för årskurs 4–6. Uppgiften för eleverna är att under 1–2 veckors tid ta fram nya produkter eller tjänster som kan ha en positiv påverkan på miljön och klimatet, gärna anpassade för att kunna användas lokalt.
  • Scrap Art – En aktivitet anpassad för elever i åk 4–6. Här gör eleverna konstverk – av skräp. Förutom att producera sitt konstverk ska eleverna också presentera tankarna bakom sitt arbete.
  • Start Up – En aktivitet för årskurs 8–9 samt gymnasiet. Uppgiften är att eleverna ska ta fram enkla affärsplaner för produkter och tjänster med miljö/klimatinriktning. Projektperioden kan sträcka sig från en heldag till en vecka, beroende på tillgång av tid.

De flesta utmaningar handlar om beteendeförändringar, men var ska man börja?

Niklas Laninge, Nordic Behaviour Group.

 

Vofför gör di på detta viset, undrade Astrid Lindgrens rumpnissar i Ronja Rövardotter.

Och den frågan är en bra utgångspunkt när du ska arbeta med beteendeförändringar och hållbara val. Oavsett om det handlar om att målet är att boende i ett område ska slänga grovsopor på rätt ställe eller att cafékunderna ska välja återbruksmuggar i stället för engångsmuggar till take-away kaffet.

Niklas Laninge, psykolog och expert på beteendedesign och nudging, Nordic Behaviour Group, började intressera sig för frågor kring beteendeförändringar redan under sin utbildningstid. År 2017 gav han tillsammans med kollegan Arvid Jansson ut boken Beteendedesign: psykologin som förändrar tankar, känslor och handlingar, Sveriges första och mest sålda bok om nudging. Samma år blev nudging ett välbekant begrepp bland allmänheten när Richard Thaler fick Nobelpriset i ekonomi, bland annat för sina teorier om nudging. Teorin baseras på idén att man kan påverka människors val och samtidigt få individen att känna valmöjlighet och kontroll över sina beslut.

Det är lätt att tro att det är kommunikationskampanjer och attitydförändringar som behövs. När det egentligen handlar om att ställa en beteendediagnos.

Niklas Laninge har alltmer börjat arbeta med beteendedesign i frågor som rör klimat och hållbarhet. Och på Fastighetsdagen Innovation gav han deltagarna en snabbkurs i klimatpsykologi.

Vad hindrar oss från att göra rätt?
För att på ett effektivt sätt prioritera och genomföra beteendeförändringar gäller det att förstå och specificera vilka specifika beteenden som spelar roll och vad det är som hindrar målgruppen från att ”göra rätt”.

– Genom att noggrant analysera och diagnostisera hinder kan vi utveckla lösningar som är både relevanta och effektiva. Det är viktigt att inte bara fokusera på tekniska lösningar eller kommunikationskampanjer utan att verkligen diagnostisera de underliggande orsakerna till varför ett beteende inte förändras, säger Niklas Laninge.

Och här startar detektivarbetet och analysen. För att förändra ett beteende måste man först identifiera vilka beteenden som har störst inverkan för att nå målen och vad som hindrar målgruppen från att utföra dem. När sedan hindren är identifierade och avgränsade går det att börja arbeta med att justera och göra små förändringar i beslutsmiljön som underlättar för de boende att sortera grovsoporna rätt, eller välja kaffemuggen som går att återvinna.

Göra det lätt att göra rätt
När du väl har förstått din målgrupps beteenden och analyserat vilka hindren är, är det dags att ta fram och testa specifika åtgärder med målet att förändra beteendet i önskad riktning.

– Genom att fokusera på specifika, mätbara handlingar och engagera alla relevanta parter i processen, kan vi skapa en hållbar och positiv beteendeförändring i stor skala, säger Niklas Laninge.

Ett projekt Niklas Laninge arbetat med handlade om att minska dumpning av grovavfall i soprummet i ett bostadsområde genom att öka användningen av en månadscontainer. Några av de hinder som identifierades var att det var fysiskt ansträngande att göra rätt, det fanns en brist på förståelse för konsekvenserna, otydliga normer och containrarna var ganska otillgängliga.

Några av de insatser som sattes in var att flytta containern till helger, bemanna containern för att öka tryggheten. Man satte upp affischer och lappar med tydlig information om när och var containern är tillgänglig, samt påminnelser om råttrisken om man dumpade grovavfall fel. Dessutom Infördes ett SMS-system som påminde om korrekt avfallshantering vid dumpning och vagnar köptes in för att underlätta transporten av grovavfall.

Resultatet? Dumpningen av grovsopor minskade med 56 procent, det insamlade avfallet ökade och kostnaderna per insamlat avfall halverades.

– Att åstadkomma storskalig beteendeförändring är en komplex process som kräver noggrann planering och genomförande, säger Niklas Laninge.

Niklas Laninges tips för att framgångsrikt uppnå sina förändringsmål är att följa de tre huvudstegen i beteendedesign:
• förståelse av beteendet
• analys av hinder och implementering av praktiska åtgärder
• använda en kombination av kommunikation, incitament och praktiskt stöd.

 

På Fastighetsdagen Innovation, våren 2024, gjorde Niklas Laninge tre inspel där han gick igenom beteendedesignens olika steg och gav exempel från genomförda projekt. Se filmerna nedan.

 

Del 1: De flesta utmaningar handlar om beteendeförändringar, men var ska man börja?  (9:21 min)

 

Del 2: Så hittar du vad som hindrar din målgrupp från att göra rätt  (5:40 min)

 

Del 3: Så designar du en beteendeförändrande insats  (6:25 min)

 

Samtliga presentationer från Fastighetsdagen Innovation hittar du här

Framtidssäkrade fastigheter ­– social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet

Hur framtidssäkrar vi fastigheter med tanke på en förändrad energimarknad, klimatanpassning och ett tryggt grannskap. Det är en aktuell fråga för många inom fastighetsbranschen i dag som inte bara handlar om nybyggnationer utan även om att ta vara på befintlig bebyggelse.

– Vi har länge varit medvetna om att när det gäller hållbarhetsutvecklingen att vi måste ha mer fokus på att omstrukturera det redan byggda. Det är egentligen mycket intressantare än nybyggnationer, säger Åsa Romson, expert och forskare på det fristående forskningsinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet med inriktning på klimaträtt och miljöpolitiska styrmedel.

Åsa Romson, expert och forskare på IVL, Svenska Miljöinstitutet.

– Fastigheter är ju långsiktiga strukturer. Men när samhällsförändringen gör att vi måste ställa om, blir det extra intressant att titta på hur de här långsiktiga strukturerna kan vara en motor för omställningen, snarare än att stå kvar och bli någon form av ruin över en svunnen epok. Det menar Åsa som under Fastighetsdagen Innovation leder ett samtal om framtidssäkring av byggnader.

Hållbarhetsperspektiv
Social håll­barhet är ett av tre ben för hållbar utveckling, där de två andra är ekonomisk och ekologisk hållbarhet. De tre begreppen bildar tillsammans grunden för samhällsbyggandet där byggbranschen är en av de viktigaste aktörerna.

– Den sociala hållbarheten ligger också i fastighetsägarens intresse och många privata fastighetsägare vet värdet av att påverka den sociala kontexten. Det bidrar mycket till mycket värdet på deras fastigheter. Nu fokuseras det ganska mycket trygghet, men det handlar också om att vara förberedd på kriser, och där blir det viktigaste att du känner dina grannar. Där finns det mycket att vinna, dels för samhället, men också för de som bor i ett område, säger Åsa Romson.

I samband med pandemin arbetade många hemifrån, man rörde sig i sitt bostadsområde även dagtid på ett annat sätt än tidigare.

– Det innebar nog också att synen på och upplevelsen av många bostadsområden förändrades. Plötsligt fick den lokala korvkiosken och den lokala pizzerian ett uppsving som lunchalternativ, medan däremot affärslunchrestaurangerna i city fick helt andra problem. Det var en annan form av omställningsproblem.

– Men jag tänker att då kanske man också återupptäcker sitt närområde, med dess styrkor och svagheter. Och det har betydelse. Hemmiljön och närområdet blev viktigare när man faktiskt var hemma, även när man jobbade. 

Tänk förändring ­­– från början
Att tänka att en byggnad kommer att ha flera användningsområden under sin livstid är ett sätt att framtidssäkra byggnader, menar Åsa Romson. När man bygger nytt ska man vara medveten om och planera för att byggnaden ska kunna stå och erbjuda många olika typer av lösningar under sin livstid, beroende på samhällsförändringar och kommande fastighetsägares intressen.

– De här trenderna har vi ju sett när det gäller kontor i städerna. Omvandling från lägenheter till kontor, tillbaka till lägenhet och vice versa. I dag påverkar ju till exempel de digitala arbetsformer tankarna kring just bostäder och kontor. Det är en hållbarhetsutmaning och ett intressant exempel på att vi måste tänka nytt.

Samma sätt att tänka kan appliceras på andra byggnader, en butiksgalleria kanske får ett nytt liv som bostadshus.

– De enorma investeringar i klimatutsläpp som nybyggnation har tror jag kommer att få stor betydelse framöver. Det är också en ansenlig kostnad kopplat till utsläppen. Det kommer förhoppningsvis också att öka intresset för att använda befintlig bebyggelse mer, säger Åsa Romson.

Text: Carina Näslundh

På Framtidsdagen Innovation, i april 2024, ledde Åsa Romson en paneldebatt på temat: Hur ”framtidssäkrar” vi fastigheter med tanke på en förändrad energimarknad, klimatanpassning och tryggt grannskap, med Carina Carlman, RISE, Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige och Erik Jarlöv, Urban Design (25:17 min).

 

Samtliga presentationer från Fastighetsdagen Innovation hittar du här

Minska på värmeförlusterna – nyckeln till energismarta hus

Hans Eeks presentation på Fastighetsdagen Innovation 2024  om klimatpositiva hyreshus av trä med solceller där överskottet används av bilpoolen och säljs på nätet (12:41 min).

Energiberäkningar, tjocka täta väggar, noggrann byggprocess och värme som återvinns via ventilationen. Ungefär så låter receptet på ett energismart hus. Det låter enkelt och det är enkelt, menar Hans Eek, arkitekten som är välkänd långt utanför landets gränser för sitt arbete med energisnål bebyggelse och passivhus.

Allt sedan Hans Eek blev färdig arkitekt på 1970-talet har han arbetat med att hitta lösningar för att energieffektivisera byggnader. Efter avslutade arkitektstudier på Chalmers startade han arkitektbyrån Efem, tillsammans med några andra miljöintresserade arkitekter. Efem stod för: erfarenhet, ekonomi, energi, estetik och ekologi. Och det var så man ville arbeta – för en bättre miljö.

Det första uppdraget, och det första hus Hans Eek ritade, var ett aktivt solenergihus. Det var mitt under 1970-talets stora oljekris och den nybildade firman fick ett uppdrag av den pensionerade handarbetsläraren Helga Henriksson. Inspirerad av bland annat Rachel Carson bok ”Tyst vår” och med en önskan om att inte bidra till resurslöseriet i samhället ville Helga bygga ett miljövänligt, energisnålt hus som skulle värmas enbart med solenergi. Ett drömuppdrag för en miljömedveten ung arkitekt.

– Jag ritade ett välisolerat hus med 42 kvm solfångare, värmemagasin av 50 kubikmeter rullsten, en fläkt som drog ner varm luft från solfångaren till stenmagasinet, med en reglercentral och mekaniska spjäll som skulle styra luftströmmarna.

Det fungerade – inte alls. Först efter tredje ombyggnaden av värmesystemet fick Helga varmt i huset.

– Det var en riktigt ingenjörsjulgran. Jag var ju ledsen, men Helga Henriksson sa: ”Du ska inte vara ledsen, vi har bidragit till forskningen och utvecklingen genom att visa hur man inte ska göra.”

Från aktivt till passivt
Snart kom nästa förfrågan om att bygga ett soluppvärmt hus. Men då var Hans färdig med hus med aktiva system och började i stället skissa på ett passivt solhus, vilket innebar att man fångade in solinstrålningen genom fönster och lagrade värmen i en tung stomme. Inspirationen till detta kom från USA och Frankrike där man jobbade med passiv solvärme.

– Jag jobbade med en ingenjör som hade tillgång till ett datorprogram och en dator som var så stor som ett kök, som vi kunde använda på nätterna. Det tog tre veckor innan vi insåg att Arizona och Sydfrankrike ligger på en helt annan breddgrad än Sverige. Det går inte att fånga in så mycket solinstrålning genom fönster här.

Lösningen blev att i stället bygga ett hus där värmeförlusterna blev så små som möjligt. Och färdigbyggt visade det sig att huset drog 2500 kilowattimmar om året för uppvärmning, vilket motsvarar 250 liter olja.

– Det var ungefär en tiondel av vad ett nybyggt hus drog på den tiden. Så det fungerade att bygga energisnålt genom att se till att värmeförlusterna hölls nere. Och sedan har jag fortsatt med det.

Ett annat tidigt projekt var det som kallas för Sveriges första ekoby, Tuggelite i Karlstad, där 16 familjer ville bygga på ett miljövänligt och energisnålt sätt

–  Bygget var klart 1984 och det är fortfarande efter snart 40 år precis lika energisnålt som de hus som byggs idag.

Samverkan utvecklade passivhusen
Det lyckade husprojektet ledde till flera andra projekt. I mitten av 1980-talet fick Hans Eek kontakt med den tyske byggnadsfysikern Wolfang Feist och de fortsatte att utveckla passivhustekniken tillsammans. En teknik som enligt Hans egentligen är ganska enkel. Det handlar om noggranna energiberäkningar, täta väggar, ordentliga fönster, en noggrann byggprocess där alla behöver samarbeta för att det ska bli tätt och värme som återvinns via ventilationen.

– Passivhus innebär att man inte behöver ha något aktivt värmesystem, utan man kan värma huset med tilluften. Och det är egentligen hela idén. Vi minskar på värmeförlusterna och så använder man den värmeväxlade tilluften som värmekälla. Nu finns det också kriterier för passivhus som säger att de inte får ha en energitillförsel på mer än 15 kilowattimmar per kvadratmeter.

2001 byggdes de första husen som kallades passivhus i Sverige i Lindås utanför Göteborg och genom åren har passivhusen sedan vidareutvecklades till både nollenergihus och plusenergihus, där solceller producerar lika mycket eller mer energi än det som används i fastigheten.

Hans Eek har också visat att det går att använda samma teknik för att hålla värmen ute. Han är mannen som ligger bakom att ishotellet i Jukkasjärvi nu kan ha öppet året om genom att använda passivhustekniken för kyla i stället för värme. Och samma sak i Burkina Faso, där man kunnat skapa ett svalare inomhusklimat utan att använda AC.

Klimatpositiva hus
För några år sedan träffade Hans Eek en annan miljökämpe, Johan Ehrenberg som hade jobbat med solceller i flera år och tillsammans bestämde de sig för att skapa något tillsammans. Och i dag står plusenergihus färdiga i både Växjö och Västerås och fler byggnationer är på gång, bland annat ett tiovåningshus i Malmö.

– Det är faktiskt det roligaste projekt jag har gjort, säger Hans Eek.

I Västerås har man byggt två hyreshus, trähus byggda med klimatpositiva material rakt igenom med så lite plast, betong och metall som möjligt. Husen är täckta med solceller och producerar mer energi än vad man använder i husen. Överskott som man kan sälja och hyran är ungefär 20 procent lägre än i andra nybyggda hus.

– Vi har gjort en livscykelanalys på husen och de visar bara positiva värden.

Energismart framtid
Hans Eek menar att alla hus bör byggas som passivhus eller plusenergihus.

– Förebilder är viktiga. Byggnormer är viktiga, men viktigast är hus som dessa som är konkreta exempel på att det fungerar.

Med nya EU-direktiv och byggnormer på väg finns det hopp om fler plusenergihus i framtiden. Sverige som en gång var föregångsland när det gällde byggnormer ligger på efterkälken när det gäller att bygga energismart, menar Hans Eek.

– I Tyskland är hälften av alla nybyggda hus passivhus och i Österrike, tack vare landets framsynta byggnormer, hundra procent. Jämför med Sverige där vi har cirka 3 000 bostäder i dagsläget.

Varför inte alla hus som byggs använder erfarenheterna från passivhusen har han svårt att förstå.

– Byggkostnaderna är i princip de samma. Vissa saker är dyrare, men det sparar man in på annat. Att man inte behöver installera radiatorer är ett exempel på en besparing.

Nyckeln till att bygga energisnålt är att minska på värmeförlusterna, säger Hans Eek. Och det kräver ett antal timmar med klimatberäkningar för arkitekten. Det handlar om att sätta ett värde på värmeförlusten och sedan finslipa ritningarna efter det. Och räkna. Finslipa på ritningarna. Och räkna igen.

– Om du vet på vilket sätt till exempel fönstrens placering och storlek påverkar energiförlusterna, styr det hur du ritar huset. Fönster innebär tio gånger högre energiförluster än väggar, då är det lätt att inse vad det innebär om man ritar en hel fönstervägg, säger Hans Eek.

Text: Carina Näslundh

Dataflöden och AI – nyckel till hållbar fastighetsförvaltning

Ulf Näslunds presentation av hur Vasakronan arbetar med dataflöden och AI på Fastighetsdagen Innovation 2024 (7.42 min).

 

I dagens byggnader produceras stora mängder data. Det finns ofta ett antal system installerade som kontinuerligt samlar in mängder av värdefull data om hur fastigheten mår och används. Och det fungerar oftast bra för att hålla koll och övervaka en enskild byggnad. Men stora fastighetsbolag har en mängd olika byggnader, med olika ålder, användningsområde och olika installerade styrsystem att övervaka. Framtidsvisionen är självklart att analysera och dra nytta av all data i det dagliga arbetet. I dag har man kommit en bit på vägen, men mycket återstår.

–  Ska man kunna koppla ihop och strukturera data så är det oerhört viktigt att man har en gemensam standard för hur man benämner saker i en byggnad. Så det är det första steget. Det här var ett problem som vi identifierade någon gång runt 2015, då inledde vi arbetet tillsammans med några andra fastighetsägare och akademien och skapade RealEstateCore. Det är en ontologi för hur man benämner saker i en byggnad, säger Ulf Näslund, teknikutvecklingschef på Vasakronan.

När väl en gemensam standard för hur man benämner saker i en byggnad fanns på plats var det dags för nästa steg, att börja ta hand om den data som finns tillgänglig.

Ulf Näslund, teknikutvecklingschef, Vasakronan.

– Vi har skapat en integrationsplattform som tar emot data, strukturerar och lagrar data och byggt konnektorer som översätter mellan det ursprungliga systemet som sitter i husen och databasen och för att de ska förstå varandra.

I och med det finns förutsättningar för att koppla in olika applikationer för olika speciella funktioner från andra utvecklare i systemet.

– Historiskt så har man ju fått bygga den typen av applikation för varje byggnad. Vilket blir väldigt många integrationer och väldigt kostsamt. I synnerhet för oss fastighetsägare. Nu kommer det att räcka med en enda integration mot vår plattform.

Analysera och använda den data som finns
Med infrastrukturen på plats är det dags för nästa stora utmaningen – att dra nytta av och använda den data som kommer in, och att kunna vända på flödet och styra vissa funktioner i byggnaderna centralt.

– Vi har väl kommit ur startblocken, men det finns mycket att göra. En av de saker som vi jobbar med är en applikation där vi från centralt håll kan gå in och köra husen på sparlåga om det till exempel är effektbrist i Sverige. Det är ett exempel på en funktion som är väldigt användbar.

I databasen lagras det i dag mängder av data utifrån alla möjliga källor i en byggnad. Allt från uppgifter om felanmälningar till energianvändning och annat som händer i husen. Så frågan blir hur ska hantera och ta tillvara all data som samlas in.

– Att tolka data som vi samlar på oss är det som blir den stora utmaningen. Här hoppas och tror vi att vi kan få nya insikter. Vad är det som händer i huset? Vad finns det för förbättringspotential? Hur kan vi upptäcka fel och brister mycket tidigare än vad vi gör i dag?. Och här hoppas vi ju på att AI-applikationer ska börja hjälpa oss att tolka all denna data, säger Ulf Näslund.

Och ett av målen med arbetet är att upptäcka eventuella fel – innan kunderna gör det.

– De ska inte behöva ringa till oss. Och om de ringer ska vi redan jobba med problemet.

Utveckling utan slut
En annan frågeställning är hur mycket data man kan och behöver lagra. Att skicka och lagra data är också en fråga om kostnader.

– Det är väl också det vi är inne på nu. Vilken data är det vi behöver? Behöver vi samla på all data till det här? Nej, sannolikt inte skulle jag säga. Men vilken data är det då vi ska ha? Ja, där får vi prova oss fram.

En utmaning i sammanhanget är att om man ska använda sig av AI för att analysera datamängder så behöver AI tränas. För om man tänker sig att man ska träna AI i framtiden vill man ha gamla data att träna AI på. Risken är ju att man kanske inte har historik just för den sak man vill titta på. Så, spara eller inte spara, det är lite moment 22 där ibland, menar Ulf Näslund.

– Vi kommer nog bara att bli girigare och girigare. När vi hittar bra applikationer att jobba med så kommer vi hela tiden att sträva efter att förbättra dem. Det är en iterativ process. Och det är väl också skillnaden mot andra projekt som man jobbar med, ett bygge till exempel som har en tydlig start och ett tydligt slut.

Bra applikationer producerar också bra översikter och bra beslutsunderlag, inte bara på en övergripande nivå utan i den dagliga skötseln av husen.

– Ett av målen med detta är ju att hjälpa vår personal ute på plats att sortera fram det som faktiskt är viktigt ute i husen. Det kommer så mycket data från alla håll och kanter i dag så att man drunknar. Och där tänker jag att vi skulle kunna ge dem datastöd för att prioritera. Det skulle kunna handla om uppmärksammas på att en hiss har haft väldigt många fel på en kort tid eller en kund som har anmält samma typ av fel väldigt ofta. Det är en typ av systemfel som vi kan få stöd att uppmärksamma och åtgärda i tid, säger Ulf Näslund.

Alla i samma båt
Problemställningarna kring hantering av data och AI-stöd i analysprocessen är en fråga som alla fastighetsbolag arbetar med i större eller mindre utsträckning. Och även om man samverkar kring en del frågor utvecklar de flesta bolag sina egna lösningar.

– Om man slog ihop våra påsar så skulle vi kunna utveckla väldigt mycket mer eftersom vi då skulle få mycket mer resurser för utveckling som vi kan samverka kring. Där är vi inte i dag och det är en utmaning, men det finns några olika initiativ kring bland annat digitaliseringsfrågor och hållbarhetsfrågor, och jag tror att det går mot att vi kommer att göra fler saker tillsammans inom branschen, i stället för att sitta och utveckla på var sin kammare.

 

Text: Carina Näslundh

Kontakt med lokala producenterna från matmarknaderna

Matmarknaderna i GlashusEtt har varit mycket uppskattade, men nu blir det inga fler före sommaren.

Du kan också handla direkt av de lokala producenterna via de lokala REKO-ringarnas Facebookgruppe där du beställer dina varor direkt av producenterna och hämtar upp vid respektive grupps utlämningsställe.

Du hittar kontaktuppgifter till de producenter som medverkat i GlashusEtt under 2023/2024 nedan, liksom länkar till REKO-ringar med utlämningsställen i närhetens av Sjöstan nedan. OBS att du behöver gå med som medlem i REKO-ringarnas Facebookgrupper för att kunna handla där.

REKO-ringar nära Hammarby Sjöstad (Facebookgrupper):
REKO Stockholm Hammarby/Sickla 
REKO Stockholm Liljeholmen

Facebook:
Kilfröslunda Gård 
Enöga
Gålö Gårdsmejeri
Dada Coffee (ej på Facebook)
Mary Fairy Chocolate
Honungs Jätten
Empanadas Kungen
Svedens plantskola Talby
Fru Jennys hantverk och skafferi
Wild@eating

Instagram:
Kilfröslunda Gård
Enöga
Gålö Gårdsmejeri
Dada Coffee
Mary Fairy Chocolate
Honungs Jätten (ej på Instagram)
Empanadas Kungen
Svedens plantskola Talby (ej på Instagram)
Fru Jennys hantverk och skafferi
Wild@eating

Webbplatser:
Kilfröslunda Gård
Enöga
Gålö Gårdsmejeri
Dada Coffee
Mary Fairy Chocolate
Honungs Jätten (saknar webbplats)
Empanadas Kungen (saknar webbplats)
Svedens plantskola Talby (saknar webbplats)
Fru Jennys hantverk och skafferi
Wild@eating

Om REKO-ringar
REKO står för Rejäl Konsumtion och är ett sätt att handla lokalproducerad mat utan mellanhänder. Den första REKO-ringen i Sverige bildades i Grästorp hösten 2016. Sedan dess har antalet REKO-ringar i Sverige ökat snabbt. I januari 2021 fanns det runt 220 aktiva REKO-ringar med drygt 800 000 medlemmar i de olika Facebook-grupperna. Idén kommer från finska Österbotten där modellen med REKO-ringar startade 2013. 

Mer om REKO-ringar och historien bakom dem kan du läsa om på Hushållningssällskapets webbplats

Fastighetsdagen Innovation

Välkommen till en dag med fokus på nytänkande och innovationer för att få fastigheten mer aktiv i klimatomställningen.
Fastighetsdagen kommer att handla om både nybyggnation och befintlig bebyggelse och de utmaningar och möjligheter som finns för att göra en energiklassresa mot ett mindre klimatavtryck.

Vi kommer titta på konkreta exempel på hur fastigheter kan gå från att passivt konsumera, till att i stället medvetet producera lokalt förnybar ”gratis” energi för el, värme och varmvatten, el för laddning av elbilar och energi för odling av grönsaker.

Vi står inför ett paradigmskifte, en möjlighet till en mer robust infrastruktur där samverkan mellan centralt och lokalt producerad energi gör oss mer uthålliga. Plus att det lokala engagemanget föder en medvetenhet. En känsla av att bidra. Och fastigheter kan bidra.

Det är nu fullt på plats, men du är välkommen att vara med digitalt.

Var: Digitalt via Zoom
När: Onsdag den 24 april kl 12.15–17.00
Länk till eventet skickas ett par dagar innan

Till anmälan

Agenda

11.30 Lunch

Inledning
12.15 Fastighet som konsument eller producent? – Jörgen Lööf, vd ElectriCITY
12.25 Fastighetssektorns omställning – Monica Axell, ordförande ElectriCITY
12.35 Företagsintern klimatomställning – Östen Ekengren, vd Stockholm Green Innovation District, Allan Larsson, grundare ElectriCITY
12.45 De flesta utmaningar handlar om beteendeförändringar, men var ska man börja? – Niklas Laninge, Nordic Behaviour Group

Behovsägarna
12.50 Hur bygger man en attraktiv stadsdel med lågt klimatavtryck? – Håkan Hyllengren, Atrium Ljungberg
13.00 Dataflöden och AI – nyckel till hållbar fastighetsförvaltning – Ulf Näslund, Vasakronan

Innovationer – Hållbart byggande och fastighetsautomation
13.10 Hur arbetar vi för att garantera en långsiktig hållbar helhet? – Magnus Hellsten, Karin Johansson, Skanska
13.20 Klimatpositiva hyreshus av trä med solceller. Överskottet används av bilpoolen och säljs på nätet – Hans Eek, ETC
13.30 Från fastighets- till stadsautomation – Jonas Tannerstad, ÖBO
13.40 Netto-noll kontor – Björn Berggren, Allmännyttan
13.50 Sveriges mest innovativa och hållbara bostadsprojekt – detta har vi lärt oss – Mari-Louise Persson, Riksbyggen

14.00 Nätverkande

Innovationer – Odling, e-mobilitet, social hållbarhet och återbruk
14.30 Takväxthus för urban odling av mat. En trend för hållbar utveckling av städer – Anders Larsolle, SLU
14.40 Från brun till grön – Erik Jarlöv, Urban Design
14.50 V2G i kombination med elbilspool – Sten Bergman, ElectriCITY
14.55 Minska fastigheters effektuttag med 40% utan investeringar – Rickard Dahlstrand, ElectriCITY
15.00 BeBo – Energimyndighetens behovsägarnätverk för resurseffektiv energianvändning i flerbostadshus – Caroline Haglund Stignor, RISE
15.10 Mobilitetshubbar – Ny delningsarkitektur – Anna Sundman, Theory Into Practice
15.20 Fastighetsbolagen som tar ett strategiskt bett på social hållbarhet blir morgondagens vinnare – Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige

15.30 Nätverkande och Bubbel Speed-dating mellan kommuner, fastighetsägare, innovatörer och finansiärer

15.55 Så hittar du vad som hindrar din målgrupp från att göra rätt – Niklas Laninge, Nordic Behaviour Group 16.00

Finansiärer
16.00 Almi – förenklar företagets resa genom företagslån, rådgivning och riskkapital – Mikael Ramnö, Almi
16.10 Det finansiella systemets stöd för en hållbar stadsutveckling – Carl Lindståhl, SBAB

16.20 Paneldebatt
Hur ”framtidssäkrar” vi fastigheter med tanke på en förändrad energimarknad, klimatanpassning och tryggt grannskap? – Åsa Romson, IVL, moderator, med Carina Carlman, RISE, Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige och Erik Jarlöv, Urban Design

16.50 Så designar du en beteendeförändrande insats – Niklas Laninge, Nordic Behaviour Group
16.55 Stockholm Green Innovation District – Projekt för återuppbyggnad av Ukraina – Carl Piva, ordförande Stockholm Green Innovation District

17.00 Mingel på Unity i Hammarby Sjöstad (Heliosgatan 13)

Med reservation för eventuella ändringar

Till anmälan

Fastighetsdagen Innovation arrangeras av

Hammarby Sjöstad del i innovationsprojektet Reschool

Delar av gruppen som arbetar med Reschool vid en projektträff i Aten.


RESCHOOL är ett innovationsprojekt som syftar till att främja energigemenskaper. Under tre och ett halvt år så kommer ElectriCITY, tillsammans med 16 partners från sju olika länder att utforska energigemenskaper som en viktig del i energiomställningen för att skapa engagemang kring energifrågan hos medborgare.

I projektet genomförs fyra pilotprojekt, i Girona (Spanien), Aten och Rafina (Grekland), Amsterdam (Nederländerna) och Sverige representeras av Hammarby Sjöstad. Den nybildade Energigemenskap Hammarby Sjöstad, är också en del i projektet.

Energigemenskaper är ett sätt för medborgare att tillsammans i ett närområde producera, lagra och dela förnybar energi. EU ser energigemenskaper som en viktig del i energiomställningen för att skapa engagemang kring energifrågan hos medborgare och samtidigt generera miljömässiga, ekonomiska och sociala samhällsfördelar.

Läs mer om Reschool på projektets webbplats

I filmen berättar Jörgen Lööf, vd ElectriCITY, mer om bakgrunden till arbetet med energigemenskapen i Hammarby Sjöstad.

Hammarbybacken – världens första fossilfria skidanläggning

Läs mer

Skräpkonst med miljöfokus

Olle Burell, kommunfullmäktiges ordförande i Stockholm deltog i juryarbetet.

 

– Det är coolt att kunna skapa så mycket av skräp – och att kunna ta fram ett konstverk som är ett budskap – av kartong. Och budskapet är viktigt. Vi måste hjälpa naturen.

De 120 fjärdeklassare på Lugnets skola i Hammarby Sjöstad som ägnat fyra dagar åt projektet Scrap Art, att skapa konst av skräp, visar på många sätt i sina konstverk att frågor kring klimat och miljö engagerar dem.

– Jag är imponerad över hur mycket de kan om miljöfrågor och hur innovativa de är. De får mig att känna framtidshopp. Samtidigt ställer det krav på oss som är äldre att anstränga oss till hundra procent, säger Olle Burell, kommunfullmäktiges ordförande i Stockholm som deltog i juryarbetet.

Projektet heter Scrap Art och är en del i medborgarinitiativet ElectriCITYs skolprogram, för elever i åk 4–6. Uppdraget är att i mindre grupper göra ett konstverk – av skräp. Enda begränsningen är ytan, eleverna har en kartongbit på 60×60 cm som grund för sitt konstverk, det sätter ramarna.

Samarbete, kreativitet, fokus på miljön
Att få tag på skräp som material har inte varit något problem för eleverna på Lugnets skola. De många soprummen i Hammarby Sjöstad har varit guldgruvor för eleverna, men Det har också plockats skräp hemifrån – och från gatan. Under arbetet har Per Andersson, ElectriCITY, inspirerat och kommenterat och eleverna har också haft besök av experter som berättat om plast och sopsortering.

Det ingår inte i förutsättningarna att eleverna ska göra konstverk just om klimat och miljö. Men majoriteten av fjärdeklassarna på Lugnets skola är synbart engagerade i klimatfrågan, några har också kombinerat uppdraget med att skapa konstfulla klimatlösningar, som framtidens skräpplockare, skräpdraken Edvard och en sopsug som omvandlar mat till biogas.

Och eleverna själva har uppskattade de fyra dagarna med Scrap Art.

– Vi har lärt oss att samarbeta, fått vara kreativa och genomföra våra idéer fullt ut, var några av kommentarerna från eleverna.

Även för lärarna har det varit annorlunda dagar i skolan.

– Det är roligt med kreativa processer. Vi hade dukat fram ett smörgåsbord av material som de kunde starta med och redan första timmen var de i gång. Det har varit ren arbetsglädje och de har inte behövt så mycket stöttning, utan jag har kunnat hjälpa till med annat – som att torka färg. De har samarbetat, varit kreativa och de är engagerade i och har många tankar kring framtid och miljö som representeras i deras konstverk, säger Erik Jansson, lärare i matematik och NO på Lugnets skola.

Imponerad jury
Projektet avslutas med att eleverna presenterar sina konstverk och tankarna bakom sitt arbete först för en utomstående jury och sedan för föräldrarna.

Och juryn var imponerad.

– De har en otrolig skaparglädje, är engagerade och duktiga på att presentera sina projekt, säger Helene Eliasson, pedagog på Sjöstadskapellet.

Politikerna i stadsdelsnämnden fanns också representerade i juryn genom Anders Göransson och Magnus Palm.

– Fantastisk kreativitet. Eleverna tänker mycket kring framtiden, miljön och klimatet. Jag blir mycket stolt och lämnar med en stor känsla av hopp, men en ännu större känsla av vårt ansvar för vilken värld vi lämnar vidare till deras generation, säger Magnus Palm, Södermalms stadsdelsnämnd.

Det här är fjärde året som Lugnets skola och ElectriCITY samarbetar kring klimatprojekt.

– Det är ett roligt och kreativt projekt och det är bra för eleverna. Skolan blir en del i närsamhället och eleverna jobbar med något de uppfattar som meningsfullt. Jag önskar att vi kunde jobba mycket mer så här tematiskt, men det är inte lätt att få till, säger Tone Harridslef, rektor på Lugnets skola.

 

Text: Carina Näslundh
Foto: Lennart Backlund

 

Fakta:
För närvarande ingår tre projekt i ElectriCITYs skolprogram:

• Framtidsspanarna – Aktiviteten är anpassad för årskurs 4–6. Uppgiften är att under 1–2 veckors tid ta fram nya produkter eller tjänster som kan ha en positiv påverkan på miljön och klimatet, gärna anpassade för att kunna användas lokalt.
• Scrap Art – En aktivitet anpassad för elever i åk 4–6. Här gör eleverna konstverk – av skräp. Förutom att producera sitt konstverk ska eleverna också presentera tankarna bakom sitt arbete.
• Start Up – En aktivitet för årskurs 8–9 samt gymnasiet. Uppgiften är att eleverna ska ta fram enkla affärsplaner för produkter och tjänster med miljö/klimatinriktning. Projektperioden kan sträcka sig från en heldag till en vecka, beroende på tillgång av tid.