En klimatneutral framtid kräver att människor gör klimatsmarta val och ändrar sina beteenden. Vad krävs för att det ska ske? Vilka lyckade exempel finns? Det är ett av de ämnen som vi tar upp på vårens ElectriCity-dag den 25 maj.

Även om vi gärna vill tro att välinformerade människor fattar välinformerade och kloka beslut, så vet vi att det är inte så enkelt. I dag är de flesta medvetna om att sopor ska sorteras, att vi sparar på både klimat och pengar genom att använda kläder längre eller att köpa begagnat, att flygresor frestar på klimatet mer än tågresor. Innebär den kunskapen att vi alla ändrar vårt beteende?

Ekonomer har länge förutsatt att vi människor beter oss rationellt i de beslut vi tar, och att vi tar välgrundade beslut när vi står inför komplicerade val. Det har visat sig att de antagandena bygger på en övertro på mänsklig rationalitet. I stället har ett nytt forskningsfält vuxit fram, beteendeekonomi, som kombinerar insikter från ekonomi och psykologi, men också hämtar influenser från andra discipliner, som sociologi, filosofi och neurovetenskapen i ett försök att bättre modellera mänskligt beteende. En viktig skillnad från de traditionella ekonomiska modellerna är införlivandet av känslor, rättvisa, ömsesidighet och sociala normer.

Vilken betydelse har då detta för den cirkulära ekonomin och möjligheter för ett samhälle att uppnå klimatneutralitet? Det är frågor som Henrik Siepelmeyer kommer att ta upp på ElectriCitydagen. Henrik forskar kring hållbart konsumtionsbeteende och har erfarenhet av hur nudging och beteendeinsikter kan göra skillnad.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger Henrik Siepelmeyer. Och visar på exempel på hur infrastruktur och fysisk miljö, medvetenhet och rutiner, liksom sociala normer – gärna med stöd av digitala tjänster, kan bidra till ett förändrat, mer klimatsmart beteende.