Sortera rätt – minska plasten i restavfallet

I Sverige är vi bra på att sortera ut och lämna in PET-flaskor för återvinning. Vi är inte lika duktiga när det gäller att sortera annan typ av plast i hushållen. Och plast ska inte slängas i de vanliga soporna. Rätt sorterat kan stora delar av plasten återvinnas.

Varje år slänger hushåll i Stockholm stora mängder plast i restavfallet – trots att plasten egentligen ska sorteras separat och materialåtervinnas. I stället går den till förbränning, vilket leder till onödiga utsläpp av fossil koldioxid. Faktum är att hälften av utsläppen från våra hushållssopor kan kopplas till felsorterad plast, enligt siffror från Stockholm Exergi.

Så vad krävs för att vi ska sortera bättre? Kan digital återkoppling, tävlingar och tydlig information få oss att ändra vanor? Det har projektet Medborgarengagemang som plattform för minskad plast i restavfallet undersökt.

Bakom projektet stod ElectriCITY Innovation tillsammans med Stockholm Exergi, Stockholm Vatten och Avfall, Envac, LocalLife, Hållbara Reimersholme och Sjöstadens Västra Sopsugs samfällighetsförening. Projektet finansierades av Vinnova och genomfördes i Hammarby Sjöstad.

BAKGRUND
Restavfallet från hushållen i Stockholm genererar ca 80 000 ton koldioxidutsläpp vid förbränning. Om hushållen skulle sortera ut alla plastförpackningar skulle utsläppen minska med 50 procent, vilket skulle ha en betydande positiv effekt på miljön. Men vad krävs för att åstadkomma varaktig förändring?

MÅL OCH SYFTE
Projektets mål har varit att:

• Få en djupare förståelse för varför folk inte sopsorterar och vad som kan motivera till ökad sortering genom att kartlägga hushållens vanor.
• Minska mängden plast i restavfallet och öka återvinningen av plast.
• Skapa en metod för att spåra var avfallet kommer ifrån.
• Hitta sätt att motivera folk att sopsortera mer.
• Utveckla och sprida en plattform, app, som engagerar invånare och kan användas i andra områden.

GENOMFÖRANDE

Teknik, tävling och tydlig feedback
Projektet har testat en till synes enkel idé: om hushållen får se hur mycket de faktiskt slänger – och hur det påverkar klimatet – blir det lättare att förstå varför sorteringen är viktig. Tillsammans med tekniken i områdets sopsugsanläggning och en app som visar sorteringsstatistik, skapades ett system där varje hushåll kunde följa sin egen utveckling. De kunde se hur mycket plast och annat restavfall de slängde varje månad, jämföra sig med grannarna och följa hur klimatavtrycket förändrades.

Två kampanjer genomfördes för att testa hur olika belöningssystem påverkar motivationen. I en kampanj tävlade hushållen individuellt om en middag för två. I den andra tävlade trapphus mot varandra – där det mest förbättrade laget fick en fika. Små priser, men med stor effekt.

Och det fungerade
Sorteringen förbättrades tydligt under kampanjperioderna, som mest med 44 procent – men det mest intressanta var att förbättringen höll i sig även efter att kampanjerna avslutats. Sorteringsnivån låg kvar på en nivå som var ungefär 20 procent bättre än innan projektet startade. Det visar att rätt sorts återkoppling och motivation inte bara ger en tillfällig skjuts – det kan förändra beteenden på längre sikt.

De boende upplevde också att de förstod mer om hur avfallssystemet fungerar, och varför det spelar roll hur de sorterar. Många uppskattade möjligheten att följa sin egen statistik och se konkreta resultat. Kombinationen av teknik, information och tävling visade sig vara ett effektivt recept för förändring.

Förberedande intervjuer
För att uppnå varaktig förändring krävs förståelse för människors beteenden och de hinder och möjligheter som påverkar deras sorteringsvanor. Projektet inleddes därför med 24 intervjuer med olika aktörer inom avfallskedjan, varav 14 med hushåll, för att identifiera vad som skulle kunna göra det enklare och mer motiverande för hushållen att sortera rätt. Tre faktorer för beteendeförändring identifierades: förutsättningar, motivation och förebilder. Med detta som grund utvecklades de lösningar som testats i Hammarby Sjöstad under 2024.

Med denna grund utvecklades de lösningar som testats i Hammarby Sjöstad under 2024.

RESULTAT

Samarbetet – nyckeln till förändring
En viktig framgångsfaktor har varit samarbetet mellan olika aktörer. Brf-styrelse, fastighetsägare, energibolag, sopsugsexperter och invånare jobbade tillsammans mot ett gemensamt mål. Det skapade både legitimitet och långsiktighet. Projektet visade också att det finns ett starkt intresse bland hushållen att vara del av lösningen – om de bara får rätt förutsättningar.

Samtidigt uppstod några utmaningar. Eftersom systemet i piloten byggde på att registrera hur ofta luckor öppnades (snarare än att väga avfallet), upplevde vissa boende att de ville ha mer exakt återkoppling. Det är något som tas med i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Vad händer nu?
Efter de positiva resultaten i Hammarby Sjöstad planeras nu nästa steg. Stockholm Vatten och Avfall har genomfört ett liknande projekt i Norra Djurgårdsstaden, och båda visar att tekniska lösningar som kombineras med information och motivation kan göra stor skillnad.

Nu undersöker man hur systemet kan skalas upp och anpassas för olika typer av fastigheter – även där sopsug saknas. En spännande utveckling är att Sjöstadens Västra Sopsug Samfällighet beslutat att gå vidare med ett system där avfallstaxan baseras på hur mycket avfall varje fastighet slänger. Det kan ge ännu starkare incitament att minska mängden restavfall.

Samtidigt behövs fler pusselbitar för att lösa plastproblemet. I nästa fas vill projektets aktörer även bjuda in producenter, för att hitta lösningar redan i förpackningsledet – så att det vi köper och använder blir lättare att återvinna från början.

Slutsats
När vi får se vår egen påverkan – svart på vitt – blir det lättare att förändra vårt beteende. Med rätt stöd, tydlig återkoppling och en gnutta tävlingsanda är det faktiskt möjligt att göra skillnad, tillsammans. Projektet i Hammarby Sjöstad visar att det går – och att potentialen är stor.