Hur kan en digital plattform med artificiell intelligens (AI) stötta lokalt klimatarbete och samtidigt engagera boende, fastighetsägare och kommuner? I forskningsprojektet DigiCityClimate testas nya sätt att förstå och minska energianvändning med hjälp av digital teknik. Hammarby Sjöstad i Stockholm är testbädd för projektet, som nu går in i sin slutfas.
DigiCityClimate är ett banbrytande samverkansprojekt där KTH, Stockholms stad och medborgardrivna aktörer som ElectriCITY tillsammans utforskar hur digitala lösningar kan bidra till minskad klimatpåverkan och bättre energianvändning. Anne Håkansson, professor i artificiell intelligens vid KTH och projektledare för DigiCityClimate, ser projektet som ett tydligt exempel på hur akademin kan göra konkret nytta i samhället.
– KTH eftersträvar att samarbeta med samhället och stötta i stora utmaningar – som hur Stockholm kan minska sin energianvändning och CO₂-påverkan. Det här projektet har varit en fantastisk möjlighet att arbeta nära både staden och medborgare, säger Anne Håkansson.
Hon lyfter särskilt betydelsen av att involvera invånarna i utvecklingen av lösningar:
– Att ge medborgarna mer inflytande över sitt boende och sin stad – det är en stark drivkraft. Vi behöver skapa system där människor känner sig delaktiga och får stöd att fatta klimatsmarta beslut i vardagen.
Tre prototyper visar vägen
Projektet har resulterat i tre konkreta prototyper, som tagits fram i samarbete med boende och bostadsrättsföreningar i Hammarby Sjöstad.
Den AI-tränade chattboten Spara ger energiråd baserat på Stockholms stads klimatrådgivning, och ska kunna användas av både boende och bostadsrättsföreningar för att få hjälp med energirelaterade frågor.
Det digitala kontrollrummet gör det möjligt att följa energianvändningen i fastigheter i realtid, identifiera avvikelser och skapa underlag för åtgärder. Systemet samlar in data från värmesystem, vattenanvändning och andra källor.
Det tredje är en modell för grönska och urbana värmeöar, som visualiserar hur växtlighet påverkar temperaturer i staden – och hur grönområden kan användas för att motverka värmestress och skapa ett mer hållbart mikroklimat
– Det är imponerande resultat. Vi har fungerande tekniska lösningar som är testade i verkligheten. Det visar att det går att göra skillnad – men än så länge i begränsad skala. Utmaningen är att sprida och skala upp, säger Håkansson.
Forskning som når ut – och vidareutvecklas tillsammans med användare
Genom workshops och testbädden i Hammarby Sjöstad har projektet haft direktkontakt med boende – både de som deltagit i samtal och de som har fördjupat sig i hur fastigheternas kontrollsystem fungerar. Det har gett ovärderliga insikter i hur olika grupper förstår och använder tekniken.
– Vi har kommit mycket längre än vad vi tänkte från början. Det här visar att det går att kombinera forskning, digitalisering och konkret samhällsnytta – om man samarbetar tätt hela vägen, säger Anne Håkansson.
Chattboten är ett konkret exempel på hur forskning och praktisk nytta kan förenas. Den är tränad på hundratals frågor och svar från Stockholms energi- och klimatrådgivning samt på det utbildningsmaterial som rådgivarna själva använder. Den kombinerar detta med data från relevanta webbsidor och andra offentliga källor, som till exempel energideklarationer och nationella databaser, för att kunna ge pålitliga, situationsanpassade svar till både privatpersoner och styrelser i bostadsrättsföreningar.
– Men samtidigt som vi nått långt, ser vi också att vi behöver bli ännu bättre på att nå ut och vidareutveckla lösningarna. Vi behöver förfina chattboten, vidareutveckla modellen för grönska och värmeöar, och göra kontrollrummet mer användbart, säger Håkansson.
AI som en brygga mellan teknik och beteende
Förutom de tre delsystemen vill projektgruppen nu utveckla plattformen så att de olika funktionerna kan interagera. Till exempel ska ett råd från chattboten kunna fångas upp i kontrollrummet och bidra till energibesparing i hela byggnaden. Plattformen ska också kunna ge förslag på anpassningar baserat på data från flera källor.
– Vårt mål är att samla allt i ett gemensamt gränssnitt, där vi kan visualisera, analysera och förstå vad som händer i fastigheter och i stadsmiljön. Men vi vill också göra det tillgängligt för olika typer av användare – från tekniker till vanliga boende, säger Anne Håkansson.
Systemen bygger på öppen källkod, vilket gör dem möjliga att sprida och vidareutveckla. Tanken är att plattformen ska kunna användas i andra städer, både i Sverige och Europa.
Från lokal test till internationellt samarbete
För att kunna vidareutveckla och sprida lösningarna ser Håkansson internationellt samarbete som avgörande.
– Vi vill gå vidare och söker nu nya medel, gärna i samarbete med andra europeiska städer. Genom att dela erfarenheter och lösningar kan vi bli starkare – och lära av vad andra har gjort. Vi ser också potential att utveckla tekniken vidare till fler områden, som skolor eller äldreboenden.
Hon lyfter också vikten av att bygga vidare på de akademiska perspektiven:
– DigiCityClimate är inte bara ett utvecklingsprojekt utan en del av ett större akademiskt sammanhang. Det har engagerat både forskare och studenter vid KTH, och gett upphov till nya kurser och examensarbeten. Tekniken utvecklas, men lika viktigt är att vi kritiskt granskar gränserna – när ska vi lita på en AI-baserad rådgivare och när behöver vi mänsklig vägledning?
Ett steg mot framtidens klimatsmarta städer
För Anne Håkansson är DigiCityClimate ett tydligt exempel på vad som händer när teknik, forskning och samhällsnytta kopplas samman:
– Genom samverkan kan vi skapa lösningar som gör verklig skillnad – inte bara i Hammarby Sjöstad, utan för städer i hela Sverige och bortom det. Vi står inför stora utmaningar, men också stora möjligheter. DigiCityClimate visar att det går att ta steg mot smartare, mer hållbara städer – här och nu.
Projektet finansieras av Google.org via ICLEI Action Fund och samordnas av KTH i samarbete med ElectriCITY Innovation och Stockholms stad.
Text: Carina Näslundh
Anne Håkansson, professor KTH och projektledare för DigiCityClimate inetervjuas av Emelie Smedslund.