I dag finns det ofta många olika digitala system i en fastighet – för energi, ventilation, bokning och sensorer. Men systemen pratar sällan med varandra.
– Vi har väldigt många digitala system i fastigheter i dag, men de förstår inte varandra. För att kunna använda data fullt ut behöver vi ett gemensamt språk, säger Erik Wallin, Chief Ecosystem Officer på ProptechOS.
Ett gemensamt sätt att dela data är också en nyckel för att AI-baserade tjänster ska kunna få genomslag i fastighetsbranschen.
Ett gemensamt språk för fastighetsdata
RealEstateCore är just ett sådant gemensamt språk, en öppen datamodell för fastighetsdata som utvecklats i Sverige. Den beskriver hur information om byggnader, tekniska system och sensorer ska struktureras så att olika digitala system kan dela och förstå data.
– När systemen talar samma språk blir det mycket enklare att koppla ihop dem och bygga nya tjänster ovanpå fastighetsdata, säger Wallin.
I dag finns det ofta många olika system i en fastighet – för energi, ventilation, bokning och sensorer. Utan gemensamma datamodeller blir de svåra att koppla ihop.
Från felsökning till smartare drift
Redan i dag kan digitala system göra det betydligt enklare att förstå vad som händer i en fastighet.
Om en hyresgäst till exempel klagar på att det bara är 18 grader i lägenheten kan förvaltaren direkt se i systemen om problemet beror på värmesystemet eller om orsaken finns i själva lägenheten.
– Har man tillgång till rätt data kan man snabbt avgöra var problemet ligger, i stället för att behöva börja felsöka från början varje gång, säger Wallin.
Den typen av överblick sparar både tid och resurser i den dagliga förvaltningen.
Energiprestanda kan påverka värdet på bostäder
Samtidigt tror Erik Wallin att energiprestanda kommer att spela en allt större roll när människor väljer bostad.
– I dag tittar man mest på läget och hur lägenheten ser ut. Men framöver kommer fler att börja titta på energianvändningen också.
Skillnaden mellan ett hus som använder 100 kilowattimmar per kvadratmeter och ett som använder 200 kan vara stor – både ekonomiskt och klimatmässigt. Bankerna börjar också väga in energiprestanda i sina kreditbedömningar.
– En fastighet med hög energianvändning, kan ha svårare att få bra lån.
AI kan övervaka och styra systemen
När data från olika system kan kopplas samman öppnar det också för mer avancerad automatisering. I många tekniska anläggningar sitter i dag operatörer och övervakar system via stora kontrollpaneler med många skärmar. Deras uppgift är att upptäcka avvikelser och se till att systemen fungerar som de ska.
– På samma sätt kan AI övervaka en fastighet. I stället för att en människa ska hålla koll på alla system kan en AI-agent kontinuerligt följa vad som händer och reagera när något avviker, säger Wallin.
AI kan till exempel analysera energianvändning, upptäcka driftproblem eller justera tekniska system – inom de ramar som fastighetsägaren har satt upp.
– Den kan både övervaka systemen och styra fastigheten så att den fungerar så effektivt som möjligt.
Hur mycket energi använder AI?
Samtidigt väcker AI-tekniken nya frågor, bland annat om energianvändning.
– Om en AI-agent använder tio watt men sparar betydligt mer energi i fastigheten är det förstås bra. Men om den använder mer energi än den sparar måste man tänka om, säger Erik Wallin.
Han tror därför att energieffektiviteten hos AI-system kommer att bli ett konkurrensmedel framöver.
– Precis som vi jämför bilar efter hur mycket bränsle de drar kommer vi också att börja jämföra hur mycket energi olika AI-lösningar använder.
Kampen om fastighetsdatan
En annan utmaning är att data från många system fortfarande är svåra att komma åt.
– Många leverantörer bygger affärsmodeller där de vill kontrollera datan, trots att det egentligen är fastighetsägaren som har skapat den, säger Wallin.
I vissa fall kan det till och med kosta pengar att få ut data från system som redan är installerade i byggnaden. Nya regler i EU:s Data Act ska göra det lättare för till exempel bostadsrättsföreningar att få tillgång till sin egen data, men hur det kommer att fungera i praktiken återstår att se.
– I längden tror jag att öppen tillgång till data kommer att bli ett krav när man upphandlar nya system, säger Erik Wallin.
Text: Carina Näslundh