Med hjälp av digitala verktyg och AI får Stockholms stad nya möjligheter att utveckla klimatsmarta lösningar i nära samarbete med medborgare och forskare. Projektet DigiCityClimate är ett exempel på hur innovation kan stödja både hushåll och beslutsfattare – och göra skillnad i vardagen.
– Det här är saker vi själva inte skulle utveckla inom staden, som chattbotten eller det digitala kontrollrummet. Att vi nu kan testa det i verkliga miljöer, och dessutom koppla det till frågor om grönska och mikroklimat är jättespännande, säger Anna Sundman, projektledare på miljöförvaltningen i Stockholms stad.
Chattbotten som avlastar rådgivningen
Ett konkret resultat av projektet är en AI-baserad chattbot kopplad till Stockholms energi- och klimatrådgivning.
– Många har frågor om hur man kan spara energi eller få bättre inomhusklimat, men kanske inte vet var man ska börja. Chattbotten kan ge enkla och snabba svar, så att rådgivarna får mer tid för fördjupade samtal med de som verkligen behöver det. Det är ett sätt att göra rådgivningen mer tillgänglig och effektiv, säger Anna Sundman.
Chattbotten är tränad på hundratals faktiska frågor som stockholmare har ställt till energi- och klimatrådgivningen – allt från enkla funderingar om till exempel solceller och ventilation till komplexa frågor om uppvärmningssystem, energieffektivisering och finansieringsstöd. Den är också baserad på de dokument, rutiner och guider som rådgivarna själva använder i sitt arbete, samt centrala webbsidor och informationskällor som ofta hänvisas till. Tillsammans bildar detta en omfattande och tillförlitlig kunskapsbas som gör det möjligt för chattbotten att ge relevanta, aktuella och praktiska svar. Den är avgränsad till pålitlig information och ger råd om allt från ventilation till när man bör kontakta en expert. Den hjälper användare att komma ett steg längre – och gör det enklare att ta nästa steg med en rådgivare
Grönska som klimatverktyg
En annan del av projektet handlar om hur växtlighet påverkar temperaturen i staden.
– Vi vet att träd och grönska kan ha stor påverkan på mikroklimatet, till exempel genom att skugga byggnader och minska värmeutsläpp. Med hjälp av mätningar och modeller kan vi nu tydligare visa på kopplingen mellan grönområden och inomhusklimat – något som är viktigt även för stadsplaneringen.
Anna Sundman lyfter fram att träd ibland upplevs som att de skymmer utsikt eller släpper löv – men att data visar hur värdefulla de faktiskt är, särskilt under varma sommardagar. Trädens skuggningseffekt bidrar inte bara till ett svalare mikroklimat utan minskar också behovet av kylning inomhus, vilket både ökar komforten och minskar energianvändningen. För stadsplanerare kan detta innebära nya möjligheter att integrera grönska som ett aktivt verktyg i klimatanpassningen.
Det digitala kontrollrummet – stöd för BRF:er
Projektet har också utvecklat ett digitalt kontrollrum där bostadsrättsföreningar kan följa och analysera sin energianvändning i realtid.
– Många mindre BRF:er har inte möjlighet att anlita egna konsulter för att förstå statistiken. Den här tjänsten gör det enklare att se vad som händer i huset och fatta bättre beslut. Man slipper gissa eller låta larm och data ligga oanvända, säger Anna.
Kontrollrummet gör det möjligt att dela data, få vägledning av experter och skapa ett gemensamt lärande mellan föreningar. Det kan vara särskilt värdefullt för små BRF:er som annars inte skulle ha råd att investera i energitjänster.
Tre starka skäl att vara med
Anna Sundman ser tydliga vinster för bostadsrättsföreningar att använda sig av det digitala kontrollrummet:
• Ekonomi – smart energistyrning sparar pengar.
• Klimat – varje kilowattimme som sparas gör skillnad.
• Komfort – ett välskött hus ger bättre inomhusmiljö.
– Det är som med en bil – man måste ta hand om huset för att det ska må bra och inte kosta onödigt mycket. Många vädrar bort överskottsvärme mitt i vintern, vilket är både ineffektivt och dyrt. Har man koll kan man i stället åtgärda problemen i tid, säger hon.
Just nu testas lösningarna i Hammarby Sjöstad, men tanken är att fler stadsdelar och BRF:er ska kunna ansluta.
– Det viktiga är att föreningarna själva vill vara med och koppla upp sina system. Då kan man få stöd, jämföra data, och bygga upp mer gemensam kompetens. Jag ser gärna att vi på sikt kan erbjuda den här typen av tjänster brett, säger Anna Sundman.
Ett koncept för hela Stockholm?
DigiCityClimate kopplar tydligt till Stockholms övergripande klimatarbete. Staden har minskat sina CO₂-utsläpp kraftigt sedan 1990, men stora utmaningar återstår – inte minst kopplat till konsumtionsbaserade utsläpp och plast i restavfallet. Här spelar både teknik och beteendeförändringar en avgörande roll.
Stadens klimathandlingsplan, som uppdateras löpande, fokuserar på rättvis omställning, hållbara transporter, cirkulär ekonomi och energieffektiva byggnader. DigiCityClimate bidrar konkret till detta genom lösningar som stärker både hushåll och systemnivå.
Anna Sundman, projektledare på miljöförvaltningen. Stockholms stad, intervjuas av Emelie Smedslund.
