Ulrika Jardfelt, ordförande i Energigemenskap Hammarby Sjöstad, ser stor potential i både chattboten Spara och det digitala kontrollrummet – men betonar att verktygen måste bli mer användarvänliga för att få verkligt genomslag.
Hur kan digitala verktyg stödja ett lokalt energiarbete som bygger på delaktighet och gemensamt lärande? Det är en av de frågor Ulrika Jardfelt, ordförande i Energigemenskap Hammarby Sjöstad, reflekterar kring efter att ha testat de två prototyper som just nu utvecklas inom DigiCityClimate: språkmodellen Spara och ett digitalt kontrollrum för att visualisera energidata.
– Det var spännande att se prototypen av kontrollrummet för första gången. Det är en bit kvar i utvecklingen innan det blir tillräckligt användarvänligt för vanliga människor, men jag kunde absolut se potentialen, säger hon.
Ett verktyg för samskapande
För Ulrika handlar mycket om att verktygen ska stötta det kollektiva lärandet i energigemenskapen – där både styrelser och enskilda boende bidrar med olika perspektiv och kunskap.
– Några kanske är energinördar och går in och gör analyser. Andra kan dra nytta av det arbetet utan att behöva förstå alla detaljer. Alla behöver inte kunna allt – vi kan lära tillsammans.
Samskapande är ett ord som återkommer i samtalet. Ulrika beskriver hur det digitala kontrollrummet skulle kunna fungera som en gemensam yta där man inte bara tar del av data, utan också delar insikter med varandra.
– Om någon gör en spännande vy eller hittar något intressant i datan, då kan man dela det med andra. Det är inte bara ett verktyg man använder en gång – det kan bli ett nav i det gemensamma arbetet.
Spara måste förstå vår vardag
Chattboten Spara, som bygger på en språkmodell liknande ChatGPT, väckte också intresse. Ulrika ser en fördel med att kunna formulera sina energifrågor i naturligt språk – och få svar som går att förstå.
– Jag är väldigt förtjust i de här språkmodellerna. Att man kan ha en dialog och prata om sitt problem är ett stort steg jämfört med att leta information i tabeller eller tekniska dokument.
Men, precis som med kontrollrummet, ställer hon krav på att Spara ska vara mer än en digital allmänrådgivare.
– För att det ska bli användbart i vår kontext behöver Spara kunna ta hänsyn till information inom energigemenskapen i Hammarby Sjöstad. Annars är risken att man lika gärna kan fråga en vanlig chattbot och få ett generellt svar.
För boende – och för energiansvariga
Ulrika ser att verktygen kan fylla olika funktion beroende på användare. Boende kan få inspiration till vardagliga energival, medan styrelser eller engagerade grupper kan behöva mer specifika data och beslutsstöd.
– Visst kan Spara säga ”duscha kortare” – men det gör DN också. Om man däremot har ansvar för fastigheten och energiprestandan, då vill man stöd att förstå vad som faktiskt kan göras – här och nu.
Text: Carina Näslundh