Världens städer står för omkring 70 procent av klimatutsläppen. Samtidigt väntas omkring 70 procent av världens befolkning bo i städer år 2050.
– Städerna är helt centrala för klimatomställningen. Det är där omställningen kan genomföras i praktiken. De har både rådighet och möjlighet att samla medborgare, företag, offentlig sektor och akademi för att genomföra förändringen, säger Daniel Dersén, Vice President Growth & Sustainability på Internetstiftelsen.
För att lyckas är städerna också beroende av digital teknik. Enligt World Economic Forum kan digitala lösningar bidra till omkring 20 procent av klimatomställningen. Detta brukar kallas tvillingomställningen – samspelet mellan den gröna och den digitala omställningen.
Data och sensorer gör det möjligt att förstå var utsläppen finns – och att följa hur snabbt omställningen faktiskt går. Men för att lyckas måste den digitala och den gröna omställningen hänga ihop.
När digitalisering och klimat möts i upphandlingar
I många kommuner hanteras klimatfrågor och digitalisering i olika delar av organisationen. Daniel Dersén beskriver det som två olika team: ett grönt och ett blått. Det gröna teamet arbetar med miljö- och klimatfrågor, medan det blå teamet arbetar med digitalisering och teknik.
– De här två teamen jobbar ofta inte tillsammans ute i kommunerna. Då går man miste om många av de synergier som finns mellan digitalisering och klimatomställning.
När klimat- och digitaliseringsfrågorna börjar mötas i praktiken märks det också i hur städer upphandlar teknik och digitala lösningar.
– Upphandlingarna är ofta en nyckel. Många kommuner har samma behov och därför kan de gå ihop och upphandla gemensamt. Det leder till snabbare skalning, lägre priser och bättre kunskapsöverföring mellan kommuner.
Ett exempel är digital infrastruktur, som IoT-plattformar för att samla in data om hur en stad fungerar. I stället för att varje stad upphandlar egna system kan flera kommuner gå samman och göra en gemensam upphandling.
– Det pågår just nu i Västra Götalandsregionen där omkring 50 kommuner upphandlar plattformar gemensamt.
När flera kommuner efterfrågar samma lösningar blir det också lättare för företag att utveckla teknik som både möter verkliga behov och kan skalas mellan städer.
Så kan lösningar spridas mellan städer
För att hjälpa kommuner att arbeta mer systematiskt med den digitala och gröna omställningen driver RISE, Göteborgs universitet och Internetstiftelsen projektet Urban Twin Transition Center (UTTC).
Projektet samlar ett fyrtiotal partners och analyserar digitala lösningar som kan bidra till klimatomställningen.
– Vi identifierar lösningar och gör studier för att säkerställa att de verkligen ger den effekt man säger, men vi hjälper också kommunerna i arbetet – från planering till upphandling, säger Dersén.
Resultaten publiceras som fallstudier som andra kommuner kan använda. Arbetet har också en nära koppling till Viable Cities, där 48 svenska kommuner arbetar för att bli klimatneutrala.
Klimatnyttan måste kunna mätas
När digitala lösningar används i klimatarbetet uppstår också en viktig fråga: hur stor klimatnytta ger de egentligen?
Digital teknik kräver i sig energi – till exempel för sensorer, datakommunikation och datacenter. Därför räknar UTTC inte bara på vilken klimatnytta en lösning kan ge, utan också på vilka utsläpp som själva tekniken orsakar.
– Vi gör nettoberäkningar. Det innebär att vi räknar in både den positiva effekten och de utsläpp som själva lösningen skapar.
Hammarby Sjöstad visar hur det kan fungera i praktiken
Ett exempel på hur tekniska lösningar och nya arbetssätt kan kombineras i praktiken finns i Hammarby Sjöstad som länge varit en föregångare när det gäller utvecklingen av smarta lösningar i städer. Där har bostadsrättsföreningar och andra aktörer samarbetat kring upphandling av tekniska lösningar – från värmeväxlare och solceller till batterilagring.
Genom att göra upphandlingar gemensamt över föreningsgränserna har det blivit möjligt att genomföra investeringar som både förbättrar energiprestandan och sänker kostnaderna.
– Här visar man att man kan lyfta en fastighet från energiklass C till klass A genom smarta investeringar. Det ger lägre kostnader, ett högre värde på fastigheten och samtidigt minskade utsläpp.
Erfarenheterna från Hammarby Sjöstad är också en av anledningarna till att Innovationsdagen den 15 april arrangeras just där.
– Vi klarar inte detta utan näringslivet. Man räknar med att ungefär 80 procent av klimatomställningen kommer att finansieras av näringslivet och 20 procent av kommunerna själva. Den här typen av mötesplatser behövs för att koppla ihop trådarna och få alla att dra åt samma håll, säger Daniel Dersén.
Text: Carina Näslundh