Hur vi väljer att ta oss till och från jobbet, barnens träning eller söndagsmiddagen hos mormor påverkar varje kommuns arbete med att nå klimatmålen. Att minska bilresandet är ofta ett av de självklara svaren. Men hur ser egentligen resemönstren ut i en kommun, hur kan kommunen påverka resandet och vilken betydelse får det egentligen om fler väljer att köra elbil?
Utsläppen från inrikes transporter står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala växthusgasutsläpp, och att minska utsläppen från transporter är en viktig faktor för att nå klimatmålen. Nu ger det nya verktyget ”Travel Emission Insights” kommunerna möjlighet att kartlägga de egna koldioxidutsläppen och prioritera de klimatåtgärder som ger störst effekt samt kontinuerligt följa upp hur man ligger till mot sina klimatmål. Med verktyget kan kommunerna till exempel se vilka sträckor som flest människor reser, med vilket transportsätt och hur stora utsläpp som genereras. Sedan kan man simulera resultatet av olika åtgärder och få rekommendationer om vilka transportförändringar som kommer att ge störst effekt.
I dag är det ett tiotal kommuner som har börjat använda tjänsten och de samverkar också med varandra och utbyter kunskap och erfarenheter. I princip alla förflyttningar, från korta promenader till kvartersbutiken på hörnet, till långa resor som startar i en kommun och slutar 70 mil därifrån blir tydliga och mätbara.
– Verktyget hjälper kommuner och regioner att förstå de utsläpp transporter står för på olika nivåer, kommun, stadsdel eller enskilda gator och underlättar för dem att på ett effektivt sätt jobba med att nå sina klimatmål. Det säger Markus Robèrt, forskare på KTH, som tillsammans med Christian Lewenhaupt, Telia, presenterar ”Travel Emission Insigths” på Kapitaldagen.
Bättre koll på utsläppen
”Travel Emission Insigths” baserar sig på data från två olika datakällor. Telias data som mäter förflyttningar med hjälp av mobildata och Cero-modellen, en beräkningsmodell, som Markus Robért arbetade fram i sin doktorsavhandling på KTH, för femton år sedan. Modellen används bland annat för att hjälpa organisationer med ekonomiskt hållbara strategier för att nå uppsatta klimatmål för resor, bland annat genom att beräkna vilka effekter olika satsningar kommer att få.
– I dag är det drygt 130 organisationer, varav 42 kommuner och tio regioner som tillämpar Cero-modellen. Men den är för organisationer och under åren är det många som har frågat om det inte skulle gå att använda modellen även på en geografisk nivå, till exempel en kommun, och nu kan vi göra det, genom att sammanfoga Cero-modellen med Telias mobildata, säger Markus Robèrt.
En av Cero-modellens förtjänster är att den konkret visar på alternativ för att nå en reduktion på en procent av utsläppen. Det kan till exempel vara hur många som skulle behöva byta bilen mot cykel för att ta sig till jobbet, hur många som skulle behöva byta bilen mot kollektivtrafik inom ett visst område, hur många som skulle behöva jobba flexibelt någon dag i veckan eller hur många som behöver köpa en el-bil nästa gång det är dags för bilbyte. Allt redovisas i förhållande till en procents lägre utsläpp.
– Det blir ett smörgåsbord av åtgärder och det blir väldigt tydligt. Ska man reducera utsläppen med tio procent, är det enkelt att skapa ett målscenario genom att koppla samman en-procent-modulerna och då kan man forma ett målscenario som visar att de här åtgärderna ger tillsammans tio procent lägra utsläpp. Det blir väldigt konkret.
Bättre förståelse ger bättre beslut
För kommuner och regioner innebär samarbetet mellan Telia och Cero-modellen att man får ett verktyg som kan ge en ökad förståelse av resemönstren och därmed får man möjlighet att bygga bättre framtidsscenarier, testa sina lösningar i modellen och fatta bättre beslut.
– Det är ett stort språng i vad man kan göra när det gäller att följa och styra transportsystemet mot klimatmål. Där man tidigare fått förlita sig på resvaneundersökningar som på sin höjd når någon procent medborgare i en kommun.
Kunskapsöverföring mellan kommuner är en annan sak Markus Robèrt pekar på som en viktig faktor i arbetet med hållbara transporter. Och det har redan tagit fart bland de kommuner som använder systemet och han är övertygad om att allt fler kommuner och regioner kommer att börja använda sig av systemet.
– Jag tror på att det här kommer att bli standard. Om man har utsläppsmål på regional eller kommunal nivå behöver man kunna redovisa förändringar och jag tror att det här är det mest effektiva och framtida sättet att göra det på. Ju fler som använder sig av systemet desto bättre går det att göra jämförelser mellan kommuner och basen för kunskapsöverföringen ökar, säger Markus Robèrt
Text: Carina Näslundh