Hur kan en AI-chattbot hjälpa styrelser och boende i en bostadsrättsförening att fatta bättre energibeslut? Och vilken nytta kan föreningar ha av ett digitalt kontrollrum som ger en översikt av den egna och andras energianvändning?
Detta var frågor som några bostadsrättsföreningar i Hammarby Sjöstad utforskade, när de testade två digitala prototyper: chattboten Spara och ett digitalt kontrollrum. Verktygen utvecklas inom ramen för projektet DigiCityClimate, ett samarbete mellan KTH, Stockholms stad och ElectriCITY, med stöd från ICLEI Action Fund och Google.org.
Ett steg mot lättillgänglig energikompetens
Både chattboten Spara och det digitala kontrollrummet är tänkta att stötta lokalt energiarbete genom att förenkla tillgången till information, visualisera energidata och stimulera lärande och samskapande.
Bakom chattbotens svar finns klimatrådgivarna i Stockholms stad. Spara är tränad på vanliga frågor och svar från deras rådgivning – men paketerad i en AI-chattbot som går att använda när som helst, utan väntetid.
Reaktionerna från deltagarna visade både nyfikenhet och förväntan – men också tydliga önskemål. Rolf Östman och Charlie Crusoe från brf Sundet var överens om att Spara fyller ett behov.
– Den har förutsättningar att bli riktigt bra – nyttig – både för styrelsen och framför allt för medlemmarna när den har utvecklats ordentligt och blir mer användarvänlig och lättare att förstå sig på, säger Charlie Crusoe.
– Jag skulle själv tycka att det vore intressant att få reda på mer om energiförbrukningen i min egen lägenhet, beroende på om man till exempel badar eller har golvvärmen på. Så att det blir tydligt. Om det kostar 50 kronor att bada – är det värt det? säger Rolf Östman.
Och precis som med Chat-gpt och andra AI-botar, så handlar det också om att ställa frågorna på rätt sätt.
– Vi frågade efter prissättning på elbilsladdning. Jag fick ganska generella svar, men min kollega fick konkreta beloppsförslag. Det handlar om hur man formulerar sig, konstaterar Ulf Jonson, brf Holmen.
– Det viktiga är att göra det användarvänligt. Idén att kunna se hur andra föreningar gör – det är ju toppen. Då kan vi lära tillsammans.
Flera deltagare betonade att nyttan med verktygen kan skilja sig beroende på vem som använder dem. Styrelser behöver mer specifikt beslutsstöd, medan boende snarare söker inspiration och vardagliga råd.
Ett återkommande önskemål var vikten av att verktygen inte bara ger allmän information, utan kan anpassas till den specifika fastigheten eller föreningen.
Överblick i realtid – med digitalt kontrollrum
Det andra verktyget som testades var det digitala kontrollrummet, en innovativ lösning som utformas för att ge bostadsrättsföreningar och andra slutanvändare verktyg att bättre övervaka och kontrollera energiförbrukningen i sina fastigheter. Genom att samla in både historisk och realtidsdata från olika energikällor blir det möjligt att skapa en mer effektiv och miljövänlig drift av byggnader.
– Gränssnittet var ganska tekniskt och inte helt lätt att förstå sig på. Men när det utvecklas till en mer användarvänlig och visuell version för oss bostadsrättsinnehavare, så tror jag att det kan bli ett väldigt användbart verktyg, säger Charlie Crusoe.
– Det mest spännande är att man kan jämföra sin egen förening med andra. Se hur energianvändningen skiljer sig, var avvikelserna finns och vad som fungerar bra – det öppnar upp helt nya möjligheter att förstå och förbättra vår egen fastighet, påpekar Rolf Östman.
Testerna visade också att det finns en stark vilja att lära tillsammans – något som är centralt i energigemenskapen i Hammarby Sjöstad. Deltagarna såg framför sig hur de som är mer vana vid att läsa energidata kan bidra med analyser som andra boende och styrelseledamöter sedan kan dra nytta av.
De insikter som samlats in från testet tas med i den fortsatta utvecklingen av Spara och det digitala kontrollrummet. Fokus framåt blir att göra verktygen mer tillgängliga och praktiskt användbara i det dagliga energiarbetet i föreningarna.
Text: Carina Näslundh
