Social hållbarhet på agendan

Social hållbarhet är en fråga som får alltmer uppmärksamhet. Inom fastighetsbranschen är det många bostadsbolag som växlar upp arbetet med social hållbarhet och engagerar sig i sociala utmaningar som otrygghet, utanförskap, bostadsbrist och brottslighet i leverantörskedjan. Utöver samhällsfördelarna så finns en tydlig ekonomisk vinning, precis som på klimatområdet.

Några fastighetsbolag har börjat effektutvärdera sina sociala insatser och bankerna länkar sociala mål till sin utlåning. Mycket återstår, men det är tydligt att det börjar växa fram en best practice inom fastighetsbranschen.

Hur är det då inom stadsplanering och kommunernas ansvarsområde. På vilket sätt kan social hållbarhet planeras in, och hur kan man räkna på sociala frågor. Kort sagt, vad är samhällsnyttan och hur tar man fram resultat som kan användas i planeringsprocessen.

På ”Medborgare som drivkraft för förändringen” kommer Martin Warneryd, forskare på RISE att berätta mer om metodiken Social Return On Investment (SROI) och hur det kan användas i kommunernas beslutsunderlag.

Vad är Social Return On Investment (SROI)?
– Det är ett verktyg för att kunna kvantifiera, bland annat sociala nyttor, i ekonomiska termer. Och genom att använda SROI i olika projekt och stadsplaneringar kan det bli enklare att beskriva hur insatser bidrar till samhällsnyttor med ekonomiska termer, vilket kan vara viktigt för att visa på effekt och som beslutsunderlag för vidare åtgärder.

Vilken information ger metoden?
– SROI är ett bra verktyg för att luska fram de värden som kanske vanligtvis ligger dolda för att de helt enkelt är svåra att kvantifiera på ett traditionellt sätt. Genom att beskriva och förstå dessa värden så kan de förhoppningsvis bidra till en större vilja för hållbara investeringar och snabbare omställning.

Finns det exempel på lyckade projekt där SROI använts?
– Det finns en databas från England, Social Value UK, som samlar massor med SROI-analyser för alla möjliga tillämpningar, exempelvis uppmättes värdet för att rädda överbliven mat i en region på Nya Zeeland ge 4,5 dollar tillbaka på varje investerad dollar.