Yttemperaturer i en stad påverkas av träd. Det visar mätningar som forskarna Ulla Mörtberg, professor i energisystemanalys och miljöbedömning, och Elina Merdymshaeva, doktorand och geografisk analytiker, genomfört under tre månader somrarna 2022 och 2024 i olika delar av Stockholm.
Att mäta yttemperaturer i en stad är inget nytt och vanligtvis används satelliter eller drönare för att kunna göra mätningarna. För att få en mer exakt bild av yttemperaturer i Stockholm tog därför forskarna hjälp av bland annat sopbilar, trehjuliga elmopeder och elcyklar som de monterade skannrar på med IR-kameror. Med hjälp av dessa kunde man mäta yttertemperaturen på fasader, i gaturummet och runt befintlig grönska. Mätningarna gjordes bland annat i Hammarby sjöstad, Södermalm och runt Norr Mälarstrand i Stockholm.
– Vi kunde lokalisera vilka fasader som är varmare och vilka delar av en gata som är mer utsatta för värme, säger Elina Merdymshaeva, doktorand och geografisk analytiker.
Forskarna har i sina mätningar tittat på observationsytor som är stabila över tid och tittat på byggnaders volym och yta. I mätningarna har de tagit hjälp av maskininlärning för att se samband och kombinationer av variabler och de har även haft stor hjälp av Stockholm stads träddata. Forskarna har undersökt både landskap, kvarter och en mikroskala, där de kunnat få fram fler detaljer än tidigare.
– Det nya vi såg är att man kan koppla yttemperaturer till hur solen ligger på husfasader och hur träden samspelar med det, på mikroskala men över hela stadslandskapet. Att det finns en relation mellan dessa två saker. Träden har betydelse för skuggning och avkylning, säger Ulla Mörberg.
Planera för grönska
Mätningarna är tänkta som ett stöd för planering av nya bostadsområden och hur man planerar för grönska.
– Vi kanske inte kan fortsätta planera som om vi är i ett arktiskt klimat, det har man gjort för att det kostar energi för att värma husen. Nu kostar det i stället energi att kyla husen. Alternativt får man hälsoproblem och det har vi sett att det har ökat. Det är bättre att ha en utemiljö som är mer svalkande, säger Ulla Mörtberg.
Mätningarna visar också att hur tät bebyggelse påverkar. Värmeöar uppstår där det är många stora byggnader över större ytor.
– Man kan fundera på hur man ska bygga för att det ska vara ett trevligt mikroklimat för de människor som bor i ett område. Grönska är något man kan kompensera med och den här forskningen kan leda till grönare städer med fler svalkande rum.
Forskarna ska nu fortsätta titta närmare på vilka trädslag som är bäst att plantera för svalka och därför genomför forskarna även under sommaren 2025 en enkät kring värme som stockholmare kan svara på.
– När det gäller mikroklimat är det viktigt att tänka på vilka väderstreck man bygger i. När det gäller träd bör de vara en viktig del i byggprocessen, både att plantera nya träd och att ta hänsyn till träd som redan finns i byggprocessen, säger Ulla Mörtberg.
Text: Emelie Smedslund, KTH.
Foto: Lennart Backlund
Ulla Mörtberg, professor i energisystemanalys och miljöbedömning, KTH
Elina Merdymshaeva, doktorand och geografisk analytiker, KTH