Ungdomar från Hammarby Sjöstad har i sommar gjort en film om hur cirkulär ekonomi kan fungera i praktiken – med fokus på det underjordiska sopsugssystemet som varje dag samlar in avfall utan sopbilar. Filmen ingår i ett gemensamt projekt mellan Internetstiftelsen och ElectriCITY Innovation och visar hur smart teknik och nya beteenden kan skapa ett mer hållbart kretslopp.
I ett gemensamt projekt mellan Internetstiftelsen och ElectriCITY Innovation har en grupp ungdomar från Hammarby Sjöstad under sommaren fått sätta sig in i olika hållbarhetsfrågor och skapa filmer om vad de kommit fram till. En av filmerna handlar om cirkulär ekonomi – och om det underjordiska sopsugssystem som varje dag transporterar tusentals påsar genom marken utan att en enda sopbil behöver köra in i området.
Från slit‑och‑släng till cirkulärt tänkande
Ungdomarna konstaterar i filmen att vi befinner oss mitt i två stora samhällsförändringar: den gröna omställningen och den digitala. Tillsammans kallas de twin transition. Klimatförändringar, resursbrist och ökande avfallsmängder visar att vårt nuvarande sätt att konsumera inte är hållbart. Sverige förlorar uppskattningsvis 600 miljarder kronor varje år på grund av den linjära ekonomin, där produkter tillverkas, används och slängs. Därför behövs en övergång till en cirkulär ekonomi där produkter designas för att ingå i ett kretslopp utan slutstation.
Sopsugen – ett kretslopp under marken
Filmen lyfter fram fördelarna med det underjordiska sopsugssystemet som nästan 3 000 lägenheter i Hammarby Sjöstad är anslutna till. Sjöstadens västra sopsugssamfällighet har ett driftavtal med Envac, som sköter anläggningen. Systemet har nedkast för olika avfallstyper och kan hantera tre fraktioner: matavfall, restavfall och plastförpackningar.
Soporna transporteras med luft i cirka 70 km/h genom ett nätverk av rör till en terminal. Envac använder smarta sensorer och IoT‑teknik för att övervaka fyllnadsgrad och drift i realtid. I terminalen separeras avfallet i olika containrar som sedan körs till återvinning. Luften renas noggrant genom cyklonavskiljare, finfilter och kolfilter innan den släpps ut.
Ungdomarna möter Envacs expert – Klas Leksell
I filmen intervjuar ungdomarna Klas Leksell, senior rådgivare och global chef för Envacs digitala plattform. Han förklarar att sopsugen är hållbar eftersom den minskar trafiken av tunga lastbilar i området. Det leder till färre olyckor, renare luft och mindre buller. Dessutom är det ekonomiskt fördelaktigt att samla allt avfall på en plats istället för att låta sopbilar köra runt mellan fastigheter.
Digitalisering som driver bättre sortering
Ungdomarna lyfter också fram ett lokalt projekt av ElectriCITY Innovation där appen Reflow, kopplad till sopsugssystemet, testades i Hammarby Sjöstad. Det ledde till att sorteringen av plast ökade med hela 44 procent. De menar att det är ett tydligt exempel på twin transition – där digitala verktyg förstärker den gröna omställningen.
Klas Leksell berättar att appen hjälper användare att sortera rätt, ger återkoppling och gör det möjligt att felanmäla direkt. Om ett inkast är fullt kan Envac starta systemet automatiskt utan att en servicetekniker behöver åka ut.
Cirkulär ekonomi är större än avfall
Filmen visar att sopsugen är ett bra exempel på innovativa lösningar, men att cirkulär ekonomi omfattar mycket mer. Ungdomarna tar upp textilindustrin som en av världens mest resurskrävande och miljöbelastande sektorer. Ett lokalt initiativ som kan bidra till cirkulär ekonomi är klädbytarrum, som redan finns i flera bostadsrättsföreningar i Hammarby Sjöstad. Där kan boende lämna kläder de inte använder och ta med sig plagg som andra lämnat.
Ett pussel av lösningar – och ett samhälle som samarbetar
I filmens avslutning konstaterar ungdomarna att sopsugen, digitala sorteringsappar och klädbytarrum är delar av samma pussel. Cirkulär ekonomi är inte en enskild lösning utan en modell för hur resurser kan användas, återanvändas och bevaras över tid. För att den ska fungera krävs initiativ, engagemang och samarbete från medborgarna.
Hammarby Sjöstad visar att när människor, teknik och hållbarhetsidéer möts kan ett helt område börja leva mer cirkulärt – både ovan och under marken.