Matmarknad på GlashusEtt

Höstens två matmarknader i GlashusEtt har varit en succé. Och det är många som har passat på att möta de lokala producenter som medverkat och fylla på skafferiet med honung, piroger, rotfrukter, grönsaker, kött, ägg, ost, praliner och andra godsaker.

Vi kommer tillbaka med matmarknad i vår, men du kan också handla direkt av de lokala producenterna via de lokala REKO-ringarnas Facebookgruppe där du beställer dina varor direkt av producenterna och hämtar upp vid respektive grupps utlämningsställe.

Du hittar kontaktuppgifter till de producenter som medverkat i GlashusEtt under hösten nedan, liksom länkar till REKO-ringar med utlämningsställen i närhetens av Sjöstan nedan. OBS att du behöver gå med som medlem i REKO-ringarnas Facebookgrupper för att kunna handla där.

När programmet för GlashusEtt i vår är klart kommer du att hitta det här, du kan också skriva upp dig för att få programuppdateringar via mail, så du inte missar något.

REKO-ringar nära Hammarby Sjöstad (Facebookgrupper):
REKO Stockholm Hammarby/Sickla 
REKO Stockholm Liljeholmen

Facebook:
Kilfröslunda Gård 
Enöga
Gålö Gårdsmejeri
Dada Coffee (ej på Facebook)
Mary Fairy Chocolate
Honungs Jätten
Empanadas Kungen
Svedens plantskola Talby

Instagram:
Kilfröslunda Gård
Enöga
Gålö Gårdsmejeri
Dada Coffee
Mary Fairy Chocolate
Honungs Jätten (ej på Instagram)
Empanadas Kungen
Svedens plantskola Talby (ej på Instagram)

Webbplatser:
Kilfröslunda Gård
Enöga
Gålö Gårdsmejeri
Dada Coffee
Mary Fairy Chocolate
Honungs Jätten (saknar webbplats)
Empanadas Kungen (saknar webbplats)
Svedens plantskola Talby (saknar webbplats)

Om REKO-ringar
REKO står för Rejäl Konsumtion och är ett sätt att handla lokalproducerad mat utan mellanhänder. Den första REKO-ringen i Sverige bildades i Grästorp hösten 2016. Sedan dess har antalet REKO-ringar i Sverige ökat snabbt. I januari 2021 fanns det runt 220 aktiva REKO-ringar med drygt 800 000 medlemmar i de olika Facebook-grupperna. Idén kommer från finska Österbotten där modellen med REKO-ringar startade 2013. 

Mer om REKO-ringar och historien bakom dem kan du läsa om på Hushållningssällskapets webbplats

Att ställa krav på klimatsmart byggande

Stockholms stads vision är att vara världsledande i det globala miljö-  och klimatarbetet med att förverkliga Parisavtalets målsättningar.  Målet är att Stockholm ska vara klimatpositivt senast 2030 och helt fossilfritt senast 2040. Enligt beslut i Stockholms stads budget för 2023 ska Klimat- och miljömässig hållbarhet vara en integrerad del i alla verksamheter och styrdokument. Det gäller också byggnation på stadens mark där man till exempel ställer höga energikrav på nya byggnader.

En klimatsmart stad kräver klimatsmart byggnation. Stockholms stad har arbetat konsekvent med miljöplaner och tillhörande kravställningar på till exempel energianvändning i nybyggnation alltsedan Hammarby Sjöstad för drygt 30 år blev Stockholms första miljöprofilerade stadsutvecklingsområde.

Miljökraven vid nybyggnationer på Stockholms stads mark går ofta längre än de statliga krav som Boverket utfärdar och detta regleras i förhandlingar med byggherrarna.

– Det är ju många kommuner som äger mark, men de utnyttjar inte sin position som markägare, utan man säljer kommunens mark med bara detaljplanen som grund och i den får det sedan tio år tillbaka inte finnas några särkrav, säger Örjan Lönngren, miljöförvaltningen, Stockholms stad.

Förhandlingsfråga
Stockholms stads grundplan för nybyggnationer på stadens mark innehåller energikrav, dagvattenhantering, mobilitetsaspekter som till exempel parkeringsmöjligheter för bilar och cyklar samt krav kring grönska. Sedan kan det finnas variationer i olika delar av staden. Förutsättningarna är tydliga, Stockholms stad äger marken och om en byggherre vill bygga på stadens mark, eller köpa mark, ställer staden vissa krav som regleras i civilrättsliga förhandlingar mellan exploateringsnämnden och byggherren vid tecknandet av en överenskommelse om exploatering.

– Det är inte krångligt och vi har inte haft en enda byggherre som har protesterat, de är villiga att förhandla och då förhandlar vi ju samtidigt om priset. Ställer vi då krav, kanske vi får sälja marken lite billigare. Det är priset som staden betalar för den kvalitet vi vill ha. I grunden är det en ren pengaförhandling mellan staden och byggherren. Byggherrarna har också två år på sig sedan de fått ett markanvisningsavtal att undersöka området och göra skisser och ekonomiska bedömningar utifrån de krav staden ställer. Så de är väl förberedda när det kommer till avtalsskrivandet.

 Bygget av Hammarby Sjöstad för drygt 30 år sedan var startskottet för Stockholms stads arbete med skarpa miljömål i samband med nybyggnationer och stadsutveckling. När stadsdelen stod klar visade det sig att till exempel att byggnadernas energianvändning i många fall inte alls nådde upp till de satta målen.

– Vi har lärt oss och de avtal vi skriver i dag är mycket tydligare. Vi har också förhandlat med många byggföretag om vilka krav som är rimliga att ha. Hammarby Sjöstad var ett första försök, men en viktig lärprocess.

 – Det är ett fungerande system som är rättvist och som har pushat utveckling i Stockholm framåt och vi finputsar hela tiden. Nu börjar vi titta på byggmaterialens påverkan. Hur stor klimatpåverkan får byggmaterialet ha? Där har vi ännu inga krav, men det är nästa punkt att börja skriva in i avtalen, säger Örjan Lönngren som presenterar Stockholms stads arbete med kravställning vid markanvisningar på Kapitaldagen den 15 november.

Bättre grundnivå på byggnader
– Vi har fått en grundstandard på nybyggnationer i Stockholm. Och byggherrarna är med på tåget. Fördelen är att när vi får upp en viss kvalitet i byggnaderna så tar ju byggherrarna med sig de erfarenheterna till andra byggen runt om i landet, säger Örjan Lönngren.

Att Stockholm ligger långt framme när det gäller hållbarhets- och klimatmål vid stadsutveckling bekräftas också av de många nationella och internationella grupper som besöker staden varje år för att följa projekten och lära sig mer om utvecklingen.

– Vi har fortfarande många internationella grupper som är intresserade av Hammarby Sjöstad och än fler nu som besöker Norra Djurgårdsstaden. Vad vi gör i Stockholm väcker stort internationellt intresse och då blir det ju än mer intressant för svenska byggföretag att vara med och visa på bra byggprojekt.

 

Text: Carina Näslundh

Få fart på innovationsarbetet

Att nå hållbarhetsmålen är en utmaning för alla kommuner. Det kräver samverkan och innovation. Lätt att säga, men svårare att genomföra i praktiken. Hur skapar man samverkan mellan olika aktörer, bedömer vad som är värt att gå vidare med och hur bygga innovationsprojekt som består och ger resultat?

– Det finns många bra initiativ och med rätt förutsättningar och en hållbar metodik är det möjligt även för små och medelstora kommuner att skapa innovationsprojekt som bidrar till att nå de globala hållbarhetsmålen, skapa bättre tjänster för invånarna, minska kostnaderna och utveckla det lokala näringslivet. Det säger Marcus Lind Nerhoel, innovationsledare på BJØRK Innovation som kommer att presentera hur ett framgångsrikt innovationsarbete kan implementeras på Kapitaldagen den 15 november.

Få fart på innovationsarbetet
Bakom BJØRK Innovation, som är en icke-vinstdrivande organisation, står tre grundare med lång erfarenhet av att arbeta med EUs metodik för smarta städer och med över 150 implementerade innovationsprojekt i 20 norska kommuner bakom sig.

– Vi vet hur man gör för att få i gång och driva innovationsprojekt som bidrar till att  skapa smarta och hållbar samhällsutveckling. Vi har en systematisk metodik som vi har prövat och utarbetat tillsammans med ett stort antal kommuner. Och vi hjälper kommundirektörerna, i framför allt mindre och medelstora kommuner, att få bättre fart på innovationsarbete, digitalisering och hållbarhetsarbete.

En grundbult i förändringsarbetet är att det sker med invånarnas behov i centrum och i samverkan med civilsamhälle, näringsliv och akademi – ett quadruple helix-arbete som efterfrågas av EU och som också de kommuner som ingår i Viable Cities arbetar med.

– Kommunen sitter i förarsätet för samhällsutvecklingen och ska vi nå målen i Agenda 2030, är det bråttom, vi måste få fart på arbetet, säger Marcus Lind Nerhoel.

Ledarskap för innovation
– De kommuner vi arbetar med måste gå in med minst lika mycket tid som vi gör, det är ett krav från vår sida. Vi skapar utvecklingsprogram för kommunerna och har en metodik och en systematisk process för hur vi organiserar arbetet och vi vet vad som behöver göras för att få till en förändring – och vi vet det eftersom vi har gjort det många gånger och lyckats, säger Marcus Lind Nerhoel.

Det innovationsprogram som BJØRK Innovation arbetar med löper över tre år. De första sex månaderna används för att ta fram en projektportfölj tillsammans med alla aktörer i samverkan. Portföljen kan  innehålla  både större och mindre projekt som man beslutar sig för att genomföra. Och det är ett arbete som kräver insatser från kommunerna.

– Vi arbetar hand i hand med kommunerna och efter tre år har vi en metodik och organisaisering för innovation på plats som kan leva vidare utan att vi är med. Och vi hjälper kommunerna att skapa mötesplatser och grupperingar som träffas över tid och som har lärt sig under programmets gång hur man kan samarbeta, så att de kan fortsätta med det på egen hand.

Alla projekt når inte alla mål Men många gör det.

– Det kan till exempel vara ledarskapskultur eller förändring av personer som gör att det går trögare. Men det blir definitivt en kunskapshöjning hos de personer som är med kring hur man jobbar med innovation. Det är en annan förmåga än att jobba med förvaltning, båda behövs och båda är en del i det kommunala uppdraget.

Digitalisering för innovation
Digitalisering är ett av de områden där BJØRK Innovation ser stora möjligheter till utveckling i framtiden. Just nu arbetar man på en skiss till en digital portal tillsammans med Äventyret, en marknadsplats för tjänsteleverantörer, som bland annat ska underlätta kommunernas upphandlingsarbete av digitala tjänster och samtidigt förbättra interaktion med kommunen. 

– Vi drivs av att hjälpa kommunerna att nå hållbarhetsmålen, implementera innovationer och arbeta med medborgarinvolvering – på riktigt. Vi vill såklart samarbeta med fler kommuner, och det finns gott om utrymme för fler aktörer som kan bidra till att vi fårfler konkreta resultat i samhällsutvecklingen, säger Marcus Lind.

 

Text: Carina Näslundh
Foto: Lennart Backlund

 

Nytt verktyg ger kommunerna koll på utsläppen

Hur vi väljer att ta oss till och från jobbet, barnens träning eller söndagsmiddagen hos mormor påverkar varje kommuns arbete med att nå klimatmålen. Att minska bilresandet är ofta ett av de självklara svaren. Men hur ser egentligen resemönstren ut i en kommun, hur kan kommunen påverka resandet och vilken betydelse får det egentligen om fler väljer att köra elbil?

Utsläppen från inrikes transporter står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala växthusgasutsläpp, och att minska utsläppen från transporter är en viktig faktor för att nå klimatmålen. Nu ger det nya verktyget ”Travel Emission Insights” kommunerna möjlighet att kartlägga de egna koldioxidutsläppen och prioritera de klimatåtgärder som ger störst effekt samt kontinuerligt följa upp hur man ligger till mot sina klimatmål. Med verktyget kan kommunerna till exempel se vilka sträckor som flest människor reser, med vilket transportsätt och hur stora utsläpp som genereras. Sedan kan man simulera resultatet av olika åtgärder och få rekommendationer om vilka transportförändringar som kommer att ge störst effekt.

I dag är det ett tiotal kommuner som har börjat använda tjänsten och de samverkar också med varandra och utbyter kunskap och erfarenheter. I princip alla förflyttningar, från korta promenader till kvartersbutiken på hörnet, till långa resor som startar i en kommun och slutar 70 mil därifrån blir tydliga och mätbara.

– Verktyget hjälper kommuner och regioner att förstå de utsläpp transporter står för på olika nivåer, kommun, stadsdel eller enskilda gator och underlättar för dem att på ett effektivt sätt jobba med att nå sina klimatmål. Det säger Markus Robèrt, forskare på KTH, som tillsammans med Christian Lewenhaupt, Telia, presenterar ”Travel Emission Insigths” på Kapitaldagen.

Bättre koll på utsläppen
”Travel Emission Insigths” baserar sig på data från två olika datakällor. Telias data som mäter förflyttningar med hjälp av mobildata och Cero-modellen, en beräkningsmodell, som Markus Robért arbetade fram i sin doktorsavhandling på KTH, för femton år sedan. Modellen används bland annat för att hjälpa organisationer med ekonomiskt hållbara strategier för att nå uppsatta klimatmål för resor, bland annat genom att beräkna vilka effekter olika satsningar kommer att få.

– I dag är det drygt 130 organisationer, varav 42 kommuner och tio regioner som tillämpar Cero-modellen. Men den är för organisationer och under åren är det många som har frågat om det inte skulle gå att använda modellen även på en geografisk nivå, till exempel en kommun, och nu kan vi göra det, genom att sammanfoga Cero-modellen med Telias mobildata, säger Markus Robèrt.

En av Cero-modellens förtjänster är att den konkret visar på alternativ för att nå en reduktion på en procent av utsläppen. Det kan till exempel vara hur många som skulle behöva byta bilen mot cykel för att ta sig till jobbet, hur många som skulle behöva byta bilen mot kollektivtrafik inom ett visst område, hur många som skulle behöva jobba flexibelt någon dag i veckan eller hur många som behöver köpa en el-bil nästa gång det är dags för bilbyte. Allt redovisas i förhållande till en procents lägre utsläpp.

– Det blir ett smörgåsbord av åtgärder och det blir väldigt tydligt. Ska man reducera utsläppen med tio procent, är det enkelt att skapa ett målscenario genom att koppla samman en-procent-modulerna och då kan man forma ett målscenario som visar att de här åtgärderna ger tillsammans tio procent lägra utsläpp. Det blir väldigt konkret.

Bättre förståelse ger bättre beslut
För kommuner och regioner innebär samarbetet mellan Telia och Cero-modellen att man får ett verktyg som kan ge en ökad förståelse av resemönstren och därmed får man möjlighet att bygga bättre framtidsscenarier, testa sina lösningar i modellen och fatta bättre beslut.

– Det är ett stort språng i vad man kan göra när det gäller att följa och styra transportsystemet mot klimatmål. Där man tidigare fått förlita sig på resvaneundersökningar som på sin höjd når någon procent medborgare i en kommun.

Kunskapsöverföring mellan kommuner är en annan sak Markus Robèrt pekar på som en viktig faktor i arbetet med hållbara transporter. Och det har redan tagit fart bland de kommuner som använder systemet och han är övertygad om att allt fler kommuner och regioner kommer att börja använda sig av systemet.

– Jag tror på att det här kommer att bli standard. Om man har utsläppsmål på regional eller kommunal nivå behöver man kunna redovisa förändringar och jag tror att det här är det mest effektiva och framtida sättet att göra det på. Ju fler som använder sig av systemet desto bättre går det att göra jämförelser mellan kommuner och basen för kunskapsöverföringen ökar, säger Markus Robèrt

 

Text: Carina Näslundh

Gröna lån för grön omställning i den kommunala sektorn

Björn Bergstrand, hållbarhetschef Kommuninvest. Foto: Terése Andersson

Kommuninvest, som är ett samarbete mellan svenska kommuner och regioner, är den största långivaren inom kommunsektorn. Uppdraget är att finansiera utveckling och investeringar inom kommunsektorn, erbjuda en trygg placering för investerare och fungera som kunskapscentrum inom kommunal finansförvaltning och långsiktig hållbarhet.

Sedan tio år tillbaka erbjuder Kommuninvest ”Gröna lån”, i dag står de för cirka 15 procent av lånevolymen. Och intresset växer.

De gröna lånen är kopplade till ett ramverk med åtta projektkategorier: hållbara transporter, gröna byggnader, klimatanpassningsåtgärder, avfallshantering, vattenhantering, miljöåtgärder, energieffektivisering och förnybar energi. För att ett investeringsprojekt ska kunna få grön finansiering måste det också genomgå en granskningsprocess kopplad till ansökan.

– Grön finansiering kan ses som ett sätt att validera ett investeringsprojekts gröna meriter och ger låntagare möjlighet att via lån ge uttryck för en verksamhets hållbarhetsambitioner. Det är en finansieringsform som kräver lite mer administration jämfört med en vanlig finansiering. Man behöver i ansökan beskriva projektet och dess miljö- och klimatprestanda och därefter förväntas man löpande återrapportera. Detta kompenseras i allmänhet mer än väl av att vi erbjuder dessa lån med en lägre ränta

Det finns också andra fördelar med att använda grön finansiering, påpekar Björn Bergstrand, genom att det blir ett sätt att konkret visa att de investeringsprojekt som man genomför i kommunen eller regionen, också av andra, bedöms vara hållbara. Det är ett sätt att koppla samman finansieringen med kommunens, eller det kommunala bolagets, övergripande klimatmål och visioner.

– I normalfallet så sitter inte en ekonomichef på all den information man behöver för att kunna genomföra en ansökan, utan det kräver samverkan med miljö- och klimatsidan. Det är också det vi ser händer nu i många verksamheter, såväl privata som offentliga, att vi går mot en allt högre grad av integration mellan just ekonomi- och hållbarhetsfunktioner.

Stort intresse från investerare
– Det finns ett väldigt stort intresse från investerarna ­– fondförvaltare, pensionsbolag och banker – för att placera hållbart. Det är både regelverksdrivet och drivet av den egna organisationens vilja och planer för omställning. Man vill i ökad utsträckning att de pengar man förvaltar också ska användas på ett sätt som inte bara ger ekonomisk avkastning utan också gör positiva samhällsavtryck, säger Björn Bergstrand.

Andelen gröna obligationer på den svenska obligationsmarknaden är också hög i ett internationellt perspektiv och kommunsektorn har varit drivande i utvecklingen. Göteborgs stad blev i oktober 2013 första kommun i världen att emittera en grön obligation.

EU:s taxonomi ger grundförutsättningar
– EU:s taxonomi är navet i det ekosystem kring finansiering och hållbar tillväxt som börjat utvecklas sedan några år tillbaka. Den ger en gemensam utgångspunkt och skapar trygghet och visshet i vad som utgör en grön hållbar investering, det vill säga vad som krävs av en viss produktionsprocess eller av nybyggnation av fastighet. Hur den processen eller verksamheten behöver vara utformad för att den ska vara långsiktigt hållbar. Sedan är det ett helt regelverkssystem uppbyggt runt detta som har det gemensamt att det bidrar till ökad transparens.

Just nu pågår också ett arbete hos Kommuninvest med att vidareutveckla och uppdatera kriterierna för de gröna lånen så att det blir mer anpassade efter taxonomin med bland annat mer konkreta frågeställningar. Förslaget är ute på remiss och ambitionen är att de nya kriterierna ska börja tillämpas under 2024.

– Vi gör inledningsvis en anpassning som avser  taxonomins krav för väsentligt bidrag. Den är utformad för att fungera i en svensk kommunal kontext och de nya kriterierna kan användas både för att bekanta sig med taxonomins utformning och för att säkerställa att ens investeringsprojekt överensstämmer med taxonomin i den delen, säger Björn Bergstrand som kommer att presentera Kommuninvests arbete med grön finansiering under Kapitaldagen den 25 november.

 

Text: Carina Näslundh

Mer information:
De projekt som har fått gröna lån finns listade på Kommuninvests webbplats: Gröna investeringar
Information om kriterierna för gröna lån och den pågående anpassningen till EUs taxonomi finns att läsa här: Gröna lån

 

 

Vad krävs för att finansiera klimatsmarta städer?

Klimatomställningen kräver genomgripande förändringar i samhället. Och våra städer är en viktig del i omställningen. Städer täcker ungefär 3 procent av jordens markyta, men står för mer än 70 procent alla globala utsläpp av växthusgaser. Därför är städers klimatomställning en huvuduppgift för alla länder. För att ställa om till klimatneutrala och hållbara städer krävs samverkan mellan många olika aktörer. Av de investeringar som fordras på lokal nivå utgör de investeringar kommunen råder över endast ungefär 15–20 procent.

– Där kan kommunens ledarskap påverka mycket. Att ha en vision och visa en tydlig riktning. Men det blir också viktigt att skapa former för samverkan med andra aktörer. Det finns olika modeller för det beroende på vilken stad och vilken typ av investeringar det handlar om, säger Olle Dierks, områdesledare för storskaliga satsningar, Viable Cities.

Ett exempel på nya samverkansformer som pågår, och som presenteras på Kapitaldagen, är Stockholms samarbete med flera aktörer kring miljözon 3, som ska införas i delar av Stockholms innerstad nästa år. Stockholms stad har också tillsammans med Ellevio, Scania och Volkswagen Sverige grundat en ”Elektrifieringspakt” med målet att skynda på en eldriven transportsektor. Elektrifieringspakten är öppen för alla som kan och vill bidra till omställningen, från stora företag och organisationer till mindre verksamheter och bostadsrättsföreningar.

– Det finns en långsiktig ambition och en kontinuitet som är intressant och många aktörer är involverade allt ifrån fastighetsägare och hyresvärdar till laddoperatörer, elnätsägare , fordonsutvecklare och tjänsteutvecklare. Alla aktörer kanske inte ser exakt samma bild, men de verkar åt samma håll. Det är ett intressant exempel att få höra mer om och hur man knyter det till stadens långsiktiga arbete.

Lära tillsammans för bättre upphandlingar
– Något vi tittar på från Viable Cities sida nu, är potentialen med beställargrupper. Och där handlar det om att varje enskilds aktörs förmåga att kunna bedriva en marknadsförflyttning är ganska liten, men om man samlar många olika aktörer som går ihop och lär tillsammans, så finns det en stor potential för ett bättre underlag för mer förändringsinriktade upphandlingar, säger Olle Dierks.

Det finns tidigare erfarenheter från bland annat Energimyndigheten som jobbat med beställargrupper inom fastighetssektorn som innebar att kunskapen kring klimatsmarta lösningar ökade, vilket i sin tur kan leda till en förändring i vad som upphandlas.

– Om kunskapen tillgängliggörs från den här typen av insatser och nyttjas vid beställningar av många av finns det stora möjligheter till effekter i omställningen.

– Det jag tycker är så intressant är att vi nu pratar kapital och konkreta investeringar. Vi behöver omvandla alla de insikter som vi har fått från olika tester och innovationsinsatser till beslut om vad vi ska investera i och satsa på. Det är spännande och det hoppas jag att vi får se en del av under Kapitaldagen.

Klimatinvesteringsplaner
Klimatinvesteringsplaner är ett nytt sätt för kommuner och städer att ta fram planer som inkluderar ett samhälls- och företagsekonomiskt perspektiv på åtgärder och investeringar. Det handlar om att ge en samlad bild av de kommunala, regionala, statliga och privata åtgärder och investeringar som kommer att behövas för att nå klimatmålen. Samtidigt visar de på hur nya eller växande marknader skapas för företag som kan leverera hållbara byggnader, energisystem, mobilitetslösningar, återvinningssystem och understödjande digitala system, med mera. Det är också ett sätt att göra klimatnyttan tydlig i beslutsunderlag för att möjliggöra rätt prioriteringar.

Arbetet med klimatinvesteringsplaner har utvecklats inom Klimatkontrakt 2030, en kraftsamling från svenska städer, myndigheter och det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities för att klara klimatomställningen. Det är ett avtal där alla parter tar på sig att konkret bidra till att öka takten i klimatomställningen. Nu har 23 svenska städer, med tillsammans 40 procent av Sveriges befolkning, tecknat klimatkontrakt.

Olle Dierks medverkar på Kapitaldagen den 25 november och leder en paneldebatt representanter från behovsägare, innovatörer, finansiärer och systemoperatörer om vad som krävs för att finansiera klimatneutrala städer.

 

Text: Carina Näslundh

Mer information:
Viable Cities:

Hållbar stadsomvandling i Nacka

Det byggs så det knakar runt om i Nacka. Till år 2030 ska Nackas invånarantal öka med 30 000. I centrala Nacka, runt köpcentrum och stadshus ska 6 500 nya lägenheter och 7 000 arbetsplatser skapas. En motorväg ska flyttas och överdäckas, tunnelbana ska komma in – allt i och kring befintlig bebyggelse. Målet är en levande stadsmiljö, med butiker, caféer, skolor, förskolor, utrymme för fritidsaktiviteter, torg, gröna ytor och mötesplatser.

– Det är en utmaning, vardagslivet för de som bor och arbetar i området i dag ska också fungera under hela omvandlingsprocessen. Man ska kunna handla som vanligt, kollektivtrafiken ska fungera och allt annat som hör vardagen till, säger Anders Börjesson, vd för Centrala Nackas Marknadsbolag som har uppdraget att skapa ett område som attraherar boende, verksamheter och investerare till området.

Målet för Nacka är att bygga en klimat-och miljömässigt hållbar stad. I centrala Nackas kvarter ska det byggas nya kvarter, gator och torg. När det är klart ska det rymma 6 500 bostäder och 7 000 arbetsplatser, tunnelbanestation, idrottsplatser, skolor, fik, restauranger, handel och den nya Stadshusparken.

Det ska samtidigt vara en stadsdel där naturen får ta större plats, där det finns gröna och urbana mötesplatser och är gångavstånd till vatten och grönområden. I samband med planeringsarbetet har Nacka kommun introducerat ett nytt begrepp som ska genomsyra utvecklingen – en ”naturban” stadsmiljö – mötet mellan naturens lugn och stadens puls. Staden och naturen ska samverka och prägla gestaltning och innehåll i den nya stadsdelen.

– När det gäller byggandet i centrala Nacka arbetar vi nu med visionsmål kring hållbarhet. En fördel vi har är att vi äger mycket mark i området och har därför större möjlighet att driva miljö- och klimatfrågor. Men vi jobbar med systemlösningar för ett helt område, det innebär en mängd utmaningar och det är ingenting vi löser själva utan det måste ske i samverkan med andra.

Hållbarhetsaspekter i fokus
Och att hållbarhetsaspekterna är viktiga även för fastighetsutvecklare och bostadsbolag märks tydligt i Nacka.

– Det finns en förståelse och efterfrågan på hållbart samhällsbyggande. Bostadsaktörerna upplever också krav från framtida hyresgäster och bostadsrättsföreningar och ligger ofta i framkant avseende många olika aspekter av hållbart byggande. För oss på kommunen gäller det att ligga i för att hänga med i den snabba utvecklingen. Därför har vi nästan daglig kontakt med fastighetsutvecklarna i området och vi jobbar för att hitta bra gemensamma lösningar, säger Anders Börjesson.

I dag är runt 1 000 lägenheter färdigbyggda. Men under tiden som det byggs händer det också mycket när det gäller teknik, kunnande och utveckling när det gäller hållbarhetsfrågor. Ett exempel är den närmast explosionsartade utvecklingen kring smarta lösningar för att ladda el-bilar.

– Det är en fråga som vi diskuterar mycket med bostadsaktörer och näringsliv, vad innebär det för det arbete vi har framför oss att vi nu har tillgång till nya klimatsmarta lösningar. Hur kan det byggande vi har framför oss kompensera att det som redan är klart kanske inte längre är det bästa med dagens kunskap? Och tekniken utvecklas fortsatt.

Ny planeringsproess
Ett arbete som nu pågår parallellt är att utveckla en ny stadsplaneringsprocess tillsammans med forskare från KTH.

– Det här är ett arbete där vi prövar att utveckla en planeringsprocss där vi under arbetets gång kan ta in nya aspekter, nya inspel och ambitioner.

Och trycket från bostadsaktörer, näringsliv och andra intressenter i Nackas stadsomvandling är stor.

– Vi träffas kontinuerligt och de kommer med inspel till oss och har ofta spännande idéer inom hållbarhet. Det är naturligt i dag. De kan inte sälja en produkt som inte uppfattas som klimatsmart.

Även om omfattningen av projektet i Nacka är stor är problemställningarna inte unika.

– Det finns många utmaningar som vi har att förhålla oss till. Allt från mobilitet till energifrågor. Och detta ska in i en naturban kontext med en dynamisk blandning av stad och natur. Och vi måste vara ödmjuka inför detta och berätta om våra utmaningar för att lära av och med andra, säger Anders Börjesson, som kommer att berätta om processen kring omvandlingen av centrala Nacka under Kapitaldagen.

Text: Carina Näslundh
Foto: Liza Simonsson

 

 

 

Intresserad av återvinning? Var med i referensgruppen kring plaståtervinning

ElectriCITY i Hammarby Sjöstad deltar i projektet ”Medborgarengagemang som plattform för minskad plast i restavfallet”. Projektet är finansierat av Vinnova och Stockholm Exergi, Stockholm Vatten och Avfall, Envac och ett antal medborgardrivna organisationer är projektpartners. Projektets mål är att i ett pilotprojekt ta fram, testa och implementera modeller för att utforska incitamenten för hushållen att öka sorteringen av plastavfall.

Nu vill vi starta en referensgrupp ”Plaståtervinning i Sjöstan” för den del av projektet som vi ska genomföra i Hammarby Sjöstad.

Ambitionen med referensgruppen är att få kunskap och perspektiv från medborgare i Sjöstan på de insatser som genomförs i ett pågående pilotprojekt.

Deltagande i referensgruppen innebär att delta i två möten under hösten och två under våren, samtliga på kvällstid på Unity, på Heliosgatan.

Vill du vara med? Gör en intresseanmälan här.
Besked om du kommit med i referensgruppen kommer att skickas ut via mail.