Korvgrillning och plastsortering

 

Hossein Shahrokni, Locallife och Josefin Dahlstrand, ElectriCITY, i samtal med en av dagens innovatörer.

 

ElectriCITY var på plats när Sjöstadens största brf, The Village, hade sin gårdsdag. Och det handlade, förutom om att rensa gården och grilla korv, mycket om plast.

Att minska på andelen plast i hushållens restavfall gör skillnad för klimatet. Men vad krävs för att vi ska bli bättre på att sortera? Den frågan arbetar ElectriCITY med i ett projekt där de boende i The Village får testa en app som registrerar mängden avfall som slängs. Via appen kan hushållen följa hur många påsar restavfall respektive plastavfall de slängt varje månad och hur detta påverkar deras klimatavtryck. De kan också jämföra sig med grannarna och få information om vad som sorteras som restavfall respektive plastförpackningar.

Hittills har omkring en fjärdedel av hushållen laddat ner och börjat använda appen. Förutom att ha koll på sin egen sortering kan man också jämföra sig med grannarna. Och just jämförelserna, både över hur den egna sorteringen utvecklar sig över tid och hur man ligger till gentemot grannarna var funktioner som uppskattades. Att en ökad grad av sortering i förlängningen kan innebära lägre kostnader för sophanteringen i fastigheten var det inte många som hade reflekterat över och en framtida funktion i appen skulle kunna vara just att också visa på ekonomiska vinster.

Rädda fiskarna från plasten
Samtidig som de vuxna diskuterade sortering, appar och klimatpåverkan löste barnen problemet med hur man ska minska på plasten i haven för att rädda fiskarna.

Uppgiften var att göra en teckning av sin lösning. Och det var inget barn som behövde ens två minuter betänketid. Innovationsförmågan var imponerande och dagen resulterade i ett 20-tal teckningar med smarta lösningar.

Medverkande i plastsprojektet: ElectriCITY Innovation, Stockholm Exergi, Stockholm Vatten och Avfall, Envac, LocalLife, Hållbara Reimersholme och Sjöstadens Västra sopsug.

Fastighetsnära klädinsamling för återbruk testas i Hammarby Sjöstad

Vid årsskiftet är det slut med att slänga trasiga sockor i restavfallet. De ska precis som till exempel plastförpackningar och glas lämnas i särskilda behållare, målet är att all textil ska återanvändas eller återvinnas. Och ansvaret för att samla in och sortera textilerna ligger på kommunerna.

Bakgrunden till förändringen är en revidering av EU:s avfallsdirektiv som innebär att samtliga EU-länder ska börja samla in textilavfall från konsumenterna, exempelvis kläder av textil, hemtextil, inredningstextil, väskor och accessoarer av textil. Detta är ett första steg i införandet av det producentansvar för textil som ska införas vid en senare tidpunkt och samtidigt grunden till en mer cirkulär hantering av textilier. Och det är inga små mänger det handlar om. Enligt siffror från Naturvårdsverket konsumerar varje svensk i genomsnitt 14 kg textil per år, varav 10 kg är kläder, men bara knappt en procent av textilavfallet återvinns.

Återbruk av textilier i miljörum i Hammarby Sjöstad
Remondis har som många företag involverade i återvinning funderat över vad den nya lagen kommer att innebära och hur kommunerna kommer att hantera frågan. Och Remondis beslutade sig för att göra ett test.

Testet som genomförs i samverkan med Sjöstadsföreningen, ElectriCITY och Stadsmissionen innebär att Remondis ställer upp återbruksbehållare för kläder som kan återanvändas i brf:ernas miljörum och tömmer kärlen och skänker innehållet till Stadsmissionen.

– Alla kläder som vi samlat in för återbruk i behållarna, går vidare till Stockholms Stadsmission där de får chans till nytt liv. Det är riktigt roligt att vara med i ett projekt som så tydligt bidrar till en mer cirkulär hantering av våra gemensamma resurser, säger Klara Fridh på Remondis.

Färre klädhögar i hallen
För Lotta Zachrisson som bor i en brf som nu har en av Remondis återbruksbehållare för kläder i sitt miljörum, underlättar det vardagslivet.

– Det är väldigt bekvämt att kunna lämna de kläder som ska gå till återbruk direkt i sitt eget miljörum. Förut blev det högar som låg i hallen i väntan på att någon i familjen skulle bära i väg dem.

I husets miljörum finns också, sedan tidigare, en byteshylla där de boende kan lägga kläder som inte längre används men som kanske någon annan i huset kan vara intresserad av.

– Nu rensas också den hyllan kontinuerligt. När saker har legat en tid så läggs de helt enkelt i återbruksbehållaren, säger Lotta Zachrisson.

Utforska området
För Remondis del är behållarna för textil ett sätt att börja utforska området.

– Vi lär oss att förstå hanteringen och se vad vilka utmaningar som finns när det gäller just textil. Det är också en arbetsmiljöfråga kring hur man ska hämta innehållet i behållarna, det kan bli rätt tungt.

När det gäller behållare för textil som står i gatumiljö finns det ett problem med att textilierna kan förstöras om någon råkar slänga ner en burk med innehåll som rinner ner bland textilierna. Och då blir all textil i den behållaren förstört.

– När man har behållarna för textil i ett låst miljörum blir hela hanteringen säkrare. Det kommer att bli intressant att se nu när vi närmar oss årsskiftet hur de olika kommunerna kommer att välja att gå vidare med frågan kring insamling av textil för återbruk, säger Klara Fridh, Remondis.

 

Text: Carina Näslundh

Unikt forskningsprojekt mäter värme i Hammarby Sjöstad

Forskarna från KTH tillsammans med några av de chaufförer som kommer att köra sopbilar med scanners för att mäta temperaturen på ytor, husväggar, träd med mera i Hammarby Sjöstad. Foto: Johan Thorburn, KTH.

Hur påverkar stadens träd och grönska klimatet inomhus? Det kommer en forskargrupp vid KTH, i samarbete med Stockholms stad och ElectriCITY i Hammarby Sjöstad, att undersöka under sommaren. Hammarby Sjöstad är en av tre utvalda stadsdelar i staden där mätningar kommer att göras kontinuerligt under sommaren, dels utomhus, dels inomhus. Och du som bor i Hammarby Sjöstad har nu en unik chans att vara med och påverka hur framtidens stad ska planeras och byggas, genom att kontinuerligt under sommaren rapportera hur du upplever värmen.

Vi lever i ett allt varmare klimat och i städerna är det extra varmt. I Stockholm finns det 180 värmeöar större än en hektar där temperaturen överstiger 35 grader vid värmeböljor. Men det är inte lika varmt överallt. Ulla Mörtberg, professor vid KTH som leder forskningsprojektet Stockholm Heat, ger ett exempel från Krakow där man mätt yttemperaturen på husväggar, trädens lövverk och parkerade bilar på två olika gator. Samma dag, samma tid. Temperaturskillnaden på väggytan är över 20 grader. Skillnaden är att på den ena gatan fanns gott om stora träd, på den andra ingen grönska alls.

Ulla Mörtberg, professor på KTH.

– I Stockholm, liksom i övriga nordiska stora städer, har vi byggt hus för som ska bevara värmen, inte för att stänga ute värme. Och vilka alternativ finns då för att skapa svalka som inte kräver att vi använder energi. Träd och grönska är en del av det svaret, säger Ulla Mörtberg.

Träden och grönskans funktion är inte bara att ge skugga, När det regnar ”fångas” en del av vattnet upp av trädens löv där det sedan avdunstar tillbaka till atmosfären. Träden transporterar också vatten från jorden genom stam och grenar till löven där vattnet sedan avdunstar. Det påverkar temperaturen.

Kombinerar olika mätningar
Det unika med forskningsprojektet som kommer att pågå under sommaren är att det kombinerar olika typer av mätningar av temperaturen för att skapa en bild av hur träd och grönska påverkar temperatur och upplevd värme både utomhus och inomhus. I Hammarby Sjöstad kommer ett antal sopbilar, och fraktcyklar, att åka omkring med scanners som mäter temperaturen på olika ytor i området.

Du som bor eller arbetar i Hammarby Sjöstad kan medverka i forskningsprojektet, och i förlängningen bidra till en förbättrad stadsplanering, genom att rapportera hur du upplever värmen både inomhus och utomhus under sommarmånaderna. Och forskarnas önskescenario är att du gör det till en vana att gå in på webben, via dator eller mobil, och rapportera regelbundet under sommaren, bit.ly/varme-sommar2024, och spara adressen som favorit så du enkelt kan rapportera flera gånger.

– Att träd och grönska ger skugga det vet vi, men hur stor effekt träden har totalt sett, det vet vi inte. Hur höga behöver träden till exempel vara för att ha effekt på hur boende upplever värmen inomhus? Det är frågor vi hoppas få svar på och som kan bidra till bättre planeringsunderlag för staden när nya områden planeras, säger Ulla Mörtberg.

 

Text: Carina Näslundh

Örebro först i landet med tillstånd att dela el i egna ledningar

Jonas Tannerstads presentation ”Från fastighets- till stadsautomation” på Fastighetsdagen Innovation 2024 (11:45 min).


Kommunala bostadsbolaget Örebrobostädet (ÖBO), har länge befunnit sig i framkant när det gäller energifrågor. Nu har man fått grönt ljus från Energimarknadsinspektionen att ledningsnätet i nya stadsdelen Tamarinden, som just nu byggs, undantas från kravet på nätkoncession. Det innebär att man i området får dra egna ledningar som gör det möjligt att producera, lagra och dela energi i ett lokalt energisystem.

– Klimatfrågan är mänsklighetens största utmaning och en central del är omställningen av energisystemet i och till städer. Beslutet från Energimarknadsinspektionen innebär ett paradigmskifte. Vi får en stadsdel som integrerar modern energiteknik med miljömässig och finansiell hållbarhet. Beslutet ger förutsättningar – som inte bara ger byggnader smarta förmågor – utan en hel stadsdel banar nu väg för sättet att bygga energismart på riktigt. Detta i en tid då det krävs systematisk omställning av städer, menar Jonas Tannerstad, chef el- och automation på ÖBO.

Det är drygt ett år sedan som den svenska lagstiftningen förändrades och möjligheten öppnades för att skapa det som EU kallar för energigemenskaper och dra egna elledningar för att kunna producera, dela och lagra energi mellan byggnader. Och efter en lång tillståndsprocess är nu ÖBO först ut med att ha fått tillstånd.

Men för Jonas Tannerstad och ÖBO är Tamarinden en logisk fortsättning på en energieffektiviseringsresa man startade för drygt 15 år sedan.

– Att man nu kan producera, lagra och dela energi mellan både byggnader och fastigheter förändrar förutsättningarna för energismart byggande i hela Sverige. Men, man kan också ställa om befintliga stadsdelar. Fast man måste göra det genomtänkt så att man uppnår bästa möjliga effekter.

Inspiration från industrin
För att en fastighet ska uppföra sig så energieffektivt som möjligt krävs det styrning, smart styrning. Här har ÖBO sedan omkring 2007 arbetat målmedvetet och framgångsrikt med att energieffektivisera sitt befintliga fastighetsbestånd.

– Man kan ju mäta det på olika sätt. Framför allt är det ju för klimatets skull en stor succé, eftersom vi har mer än halverat vår elförbrukning. Vi sparar nu över 100 miljoner om året jämfört med de energikostnader vi hade då, när det startade och beräkningen är att energiarbetet också inneburit att värdet på våra fastigheter stigit med runt två miljarder kronor.

Att energieffektivisera en enskild byggnad, eller ett sammanhängande område är en sak, ÖBO har ett fastighetsbestånd som är utspritt i Örebro kommun.

– Vi har helt tänkt om när det gäller digitalisering och automatisering av hus. Så vi har ju en egen plan som dels omfattar nya hus, men även befintliga hus.

Inspiration och kunskap har man hämtat från industrins styrningssystem.

– Vi började se på ÖBOs energieffektiviseringsprocess som ett maskinutvecklingsprojekt. I stället för att bara förbättra processen i den enskilda byggnaden såg vi byggnaden som en del i en helhet, säger Jonas Tannerstad.

– Vad måste man göra för att uppnå en helhet där den här stora maskinen drar så lite el och fjärrvärme som möjligt, och använder så lite vatten som möjligt. Och hur maximera man möjligheterna till att hus samverkar. Det ändrar hela sättet att tänka, i alla fall har det gjort det hos oss. Jag ser det som att varje enskilt hus går från att vara en passiv användare av energi till att man med nya system blir en aktiv del av energisystemet.

Med smart styrning av el- och värmeförbrukningen fungerar ÖBOs fastigheter nu som en enda stor maskin och när fastigheterna kopplas samman med varandra, och med stadens el- och värmeverk, kan de lagra och dela med sig av energin, och på så vis kapa effekttoppar. Målet är att sänka elförbrukningen ytterligare till 2029, runt 65 procents minskning jämfört med 2005 tror Jonas Tannerstad är möjligt.

Nya möjligheter i Tamarinden
Energimarknadsinspektionen beslut om att ledningsnätet i kvarteret Tamarinden undantas från kravet på nätkoncession innebär att man kan bygga ett lokalt självförsörjande energisystem, där man kan producera, lagra och dela energi mellan byggnaderna. Det blir ett nytt och modernt sätt att bygga smarta hållbara stadsdelar som bidrar till mer lokalt producerad och förnybar energi, möjlighet att kapa effekttoppar och avlasta stamnätet, öka flexibilitet, spara energi och svara mot behoven av att göra stadsdelar mer hållbara mot kriser

Det blir också en möjlighet att pröva modellerna för samverkan mellan olika byggherrar, i Tamarinden är ÖBO ett av fem involverade fastighetsbolag.

Framtida boende i Tamarinden kommer också att märka av att de bor i ett energismart område.

Dels att du ska kunna se och kontrollera den egna lägenhetens vatten och energiförbrukning, men också mer fysiska visualiseringar i området.

– Det ska räcka med att gå fram till vardagsrumsfönstret  och titta ut för att se hur området ligger till just nu. Vi har till exempel byggt parksoffor som lever med effektuttaget i huset. Som ändrar färg med husets effektuttag, så man kan titta ut genom fönstret och se om soffan är grön eller om den är röd. Och då kan man ju påverka färgen själv. Genom att avstå från att ladda bilen kanske till exempel.

Och även om Tamarinden kommer att ge nya möjligheter när det gäller innovationsprocessen kring lokala energisystem är det för ÖBOs del ändå bara en del i det stora projektet att ställa om staden Örebro och att visa att det är möjligt.

– Det är ingen vision utan det är i dag möjligt att ställa om städer och stadsdelar. All teknik finns, säger Jonas Tannerstad.

 

Text: Carina Näslundh

Världens största trästad reducerar koldioxidavtrycket 

Håkan Hyllengren, Atrium Ljungberg, presenterar projektet Stockholm Wood City på Fastighetsdagen Innovation (11.51 min).

 

Världens största trästad, Stockholm Wood City, ska byggas i Sickla. Det är Atrium Ljungberg som står bakom. Det första spadtaget tas i år när bygget av ett bostadskvarter och en skola startar. Projektet har redan på planeringsstadiet fått stor uppmärksamhet, både nationellt och internationellt som ett exempel på storskaligt hållbart byggande. Och förutom att det finns forskning som visat att människor över lag mår bättre av att bo och vistas i trähus är det också en vinst för klimatet.

Bygg- och fastighetssektorn svarar i dag för ungefär en femtedel av de inhemska utsläppen av växthusgaser, enligt siffror från Boverket. Det pågår många projekt inom branschen för att minska på sektorns klimatpåverkan.

Atrium Ljungberg har satt som mål att vara klimatneutrala till år 2030.

– Det är ett ambitiöst mål och det kräver ett helt nytt sätt att tänka, jämfört med hur man vanligtvis bygger och förvaltar. Det innebär till exempel att vi behöver titta på andra metoder att bygga än vad vi gör i dag. Men det finns också ett intresse från marknaden att skapa mer hållbara produkter, både kunder och investerare söker områden där man fokuserar på hållbarhetsfrågor, säger Håkan Hyllengren, affärsutvecklingschef för Sickla, på Atrium Ljungberg.

Kortare byggtider
I Sickla som när det står klart kommer att innehålla 2 000 bostäder och 7 000 kontorsplatser, total 250 000 kvadratmeter, innebär det att allt byggs med trä. Och även om en trästomme är dyrare än sin motsvarighet i stål och betong, så går det kostnadsmässigt ungefär jämnt upp.

– Med trä kan vi bygga snabbare, så vi har kortare byggtid. Och för att nå upp till våra klimatmål så kan vi inte heller bygga med traditionell betong och traditionellt stål,
utan vi behöver ju ha någonting som är klimatsmart. Vår bedömning är att vi ska vara kostnadsneutrala när vi bygger med trä.

– Vi använder oss också av en teknik som redan finns och som innebär att vi får 40 procents reduktion av koldioxidavtrycken utan att vi behöver uppfinna något nytt. Man behöver fokusera lite mer på vissa frågor som brand, akustik och konstruktion. Det är på ett annat sätt än när man bygger traditionellt. Men byggkraven är desamma och kunnandet och kompetensen finns.

Så vitt man vet är detta världens största stadsbyggnadsprojekt i trä och uppmärksamheten, även internationellt, har varit stor.

– Responsen har varit jättestor. Vi har studiebesök från hela världen som kommer hit och vill höra vad vi planerar och tänker. Det har blivit ett internationellt skyltfönster där vi kan visa svensk innovation och hållbar stadsutveckling i Sverige, säger Håkan Hyllengren.

Tyst bygge och geotermos
Att bygga med trä har flera fördelar påpekar Håkan Hyllengren, förutom att det går snabbare att få upp byggnaderna, innebär det också att hela bygget blir tystare.

– Det bli ju en tystare arbetsplats. Och det stör inte omkringliggande byggnationer lika mycket som ett traditionellt bygge med cement/stål-konstruktion.

En annan vinst är också att antalet transporter minskar. Trä är lättare och det kan lastas fler byggelement på varje lastbil. Även när det gäller energifrågan tänker Atrium Ljungberg nytt och en stor fördel är att bolaget i Sickla äger all mark i området, vilket underlättar för att koppla samman de olika byggnaderna. Förutom en stor solcellspark tittar man på olika geotermiska lösningar för att lagra värme. En lösning man undersöker är att bygga en stor geotermos med drygt 300 hål, 100 meter djupa i en radie på ungefär 70 meter som skapar en geotermos. ett termiskt batteri för säsongsförvaring av värmeenergi.

– Vi kommer att ha kylmaskiner på taken för att kyla kontor och butiker under värmesäsongen. Värmeöverskottet från kylmaskinerna kan då ladda den här stora geotermosen under hela värmesäsongen så får vi upp mot 70 grader i ”termosen”. När det sedan börjar bli kallsäsong så kan vi plocka ut den här värmen. Vår bedömning är att den värmen kommer att räcka för det här området ända fram tills det blir varmt igen.

– Målet är ju att vi inte ska vara beroende av fjärrvärme, så det håller vi på att titta på nu. Och här tittar vi ju också på hur vi kopplar samman byggnaderna för att kunna växla värme och kyla mellan byggnaderna. Där har vi ju en stor fördel genom att vi äger all mark inom området.

 

Text: Carina Näslundh

Gamla saker får nytt liv i Nackas förskolor och skolor

Läs mer

Första medlemsmötet för energigemenskapen i Hammarby Sjöstad

I höstas bildades Stockholm första energigemenskap i Hammarby Sjöstad. En unik förening som har som mål att lokalt producera mer förnybar energi, jobba tillsammans för minskad energianvändning, sänka effektuttaget i Sjöstaden och sist men inte minst spara och tjäna pengar.

På onsdagskvällen hölls det första medlemsmötet för de nio bostadsrättsföreningar som är de grundande medlemmarna i EnergiGemenskap Hammarby Sjöstad (EGHS).

Mötet etablerade också en startpunkt för energigemenskapen där medlemmarna fick i hemläxa att göra en datainsamling från fastigheternas energisystem. Det blir en baslinje att jämföra med då optimeringar har gjorts och mer förnybar energi produceras, berättade Ulrika Jardfeldt, ordförande i EnergiGemenskap Hammarby Sjöstad.

Jan Franson, verksam i EGHS styrelse samt energiansvarig i Brf Sjöstaden 2, presenterade hur fastigheternas energiprestanda kan räknas fram och uppdateras för att se hur energiprestanda påverkas av effektiviseringar och investeringar. Målet är att fastigheterna i energigemenskapen ska nå energiklass B, alltså högst 75 kWh per kvadratmeter och år.

Jan Fransson berättade även om en app med energidata från fastigheterna som ska implementeras och göra det lättare för energiansvariga att delta, fatta beslut och se förändring av energiprestanda.

EnergiGemenskap Hammarby Sjöstad kommer att fokusera på att testa olika tjänster med fokus på att minska kostnader och öka intäkter till energigemenskapen och dess medlemmar. I maj avser man att öppna föreningen för fler bostadsrättsföreningar.

 

Text och foto: Jörgen Lööf

Den gröna energirevolutionen

I dag är det svårt att tänka sig ett vardagsliv utan ett överflöd av digitala tjänster och fungerande bredband. På 1990-talet såg det annorlunda ut. Då var det de fasta telefonerna, kopparnät och uppringbara modem som gällde för att kommunicera. Den som mer än någon annan personifierade den stora bredbandsrevolutionen var Jonas Birgersson. Nu står han åter igen på barrikaderna, denna gång med ambitionen att bidra till den gröna energirevolutionen.

– Vi ska se till att alla kan få så mycket grön energi de behöver. Att vi får all energi vi behöver, när vi behöver det, med stor leveranssäkerhet, till fasta låga priser. Och vi i Sverige kan bli först med detta, vi kan leda utvecklingen, genom att internetifiera energisystemet, säger Jonas Birgersson.
I dag producerar vi el på många olika sätt. Vi har solcellsparker, vindkraftverk, och många fastigheter har solceller på taket och lagrar el i egna batterier.

– Vi har ett fint elsystem som har varit bra och funkat fint under många decennier från slutet på 1880-1890. Och nu, plötsligt, så har världen och användarbeteendet ändrat sig. I stället för att man bara tar emot el så vill man nu också kunna skicka ut. Men i dag kan du inte göra det utan att koppla upp dig mot det gamla elnätet, säger Jonas Birgersson.

Men nu kommer andra möjligheter.

– I energisamhället är produktionen inte problemet, problemet är distribution och lagring och där har vi nu fått en fantastisk gåva av EU. Vi har fått något som heter energigemenskaper.

En energigemenskap innebär att man kopplar samman byggnader i ett mindre system där man kan producera, dela, återvinna och lagra energi. I Sverige var det tidigare inte tillåtet att bygga egna kablar och dela el mellan fastigheter, men det är nu ändrat sedan januari 2022, genom EU:s satsning på energigemenskaper.

Förnyad energimarknad
Målet är en förnyad energimarknad. I dag går all el som produceras i de gemensamma elnäten, men så behöver det inte se ut i framtiden. Med lokalt producerad sol- och vindkraft kan distributionen via energigemenskaper och lokala nät, bli allt mer lokal.

I Hammarby Sjöstad bildades nyligen Stockholms första energigemenskap av nio bostadsrättsföreningar och i Lund har en energigemenskap bildats mellan två fastigheter där man nu också bygger kablar mellan husen för att kunna dela på elen.

Och parallellerna till bredbandsrevolutionen är många, menar Jonas Birgersson.

– Om du 1997 lämnade in en uppsats på Tekniska högskolan i Lund, där du skrev att du kunde köra telefoni, streaming eller dataspel över internet, då fick du underkänt för att det var fel svar. Men när vi byggde bredband och gav internet en egen sladd visade det sig att internet hade möjlighet att göra alla de här sakerna i realtid. Och det var vi i Sverige först med. Och nu ska vi göra det igen. Med elnätet. Och bygga nya kablar, det kan vi.

– Vi vet ju, från när vi rullade ut fiberkablar i Sverige och fixade bredband, att det går att göra. Och det går att göra relativt snabbt och för relativt lite pengar jämfört med vanlig infrastruktur. Och nu behöver vi bara dra kablar mellan några fastigheter i kvarteret, säger Jonas Birgersson.

– Vi har det gamla elnätet med inmatningar till varje fastighet och det kopplar vi ihop med det nya lokala nätet. I det lokala nätet kan vi koppla alla solceller, alla laddare och alla batterier på vår sida. Via en digital marknadsplats kommer hyresgästerna, bostadsrättsföreningen och energigemenskapen att kunna följa energiåtgång och göra olika val, till exempel bestämma vem eller vilka man vill dela sin el med.

Men för att alla resurser ska kunna prata med varandra krävs ett gemensamt språk – en gemensam standard.

– För att allting ska fungera oavsett viken leverantör man har, så behöver vi också hitta gemensamma språk och gemensamma standards. Precis som man inom Internet har IP-protokollet, så gör vi nu något som vi kallar för EP, protokollet för energi. Det finns inget sådant än, så nu bygger vi det, tillsammans där alla som vill kan vara med och bidra. Det är grunden till ett öppet ekosystem för energitjänster, en app store för energitjänster.

Och målet är klart, för Jonas Birgersson menar att vi ska sluta att prata om att spara på energi, utan i stället se till att alla kan få så mycket grön energi de behöver.

Jonas Birgersson medverkade på Kapitaldagen i november 2023 och hans presentation hittar du här 

Text: Carina Näslundh

Storskalig och datadriven energikartläggning

Energistatistik ska vara enkel, visuell, pedagogisk och kanske till och med rolig att ta till sig. Det menar Teodor Hovenberg, vd och en av grundarna av Envista, ett företag som presenterar fakta om fastighetsenergi från ett nytt perspektiv som ger förståelse för varje byggnads förutsättningar att spara energi.

Att ta fram statistik över vilka fastigheter i en stad, eller ett fastighetsbestånd, som visar vilka byggnader som enligt energideklarationen har sämst värden är ganska enkelt. Envistas verktyg för energiuppföljning och analys visar dessutom var sparpotentialen är som störst i ett fastighetsbestånd. Och det är inte per automatik hos de byggnader som har ett G eller F i energideklarationen.

– Vårt verktyg gör det lätt att visuellt se var det är enklast och var man får mest effekt när det gäller att energieffektivisera stora fastighetsbestånd. Det är ett bra sätt att minska onödig resursförbrukning, och att styra underhålls- och driftoptimeringsinsatser på bästa sätt, säger Teodor Hovenberg

Satsa resurser på rätt ställe
Det finns en stor kompetens kring energieffektiviseringsåtgärder inom till exempel de stora fastighetsbolagen påpekar Teodor Hovenberg, som själv har lång erfarenhet som energistrateg och miljöchef på ett stort bostadsbolag. Det som saknas är den samlade överblicken som ger förståelse för vilka åtgärder som ger mest.

– Vi hade i bostadsbolaget där jag arbetade över tusen byggnader och en massa data om dessa byggnader. Och att hitta de hus som förbrukar mycket energi, det är enkelt. Tricket är att om du har 1000 eller 20 000 byggnader hur hittar du dem som sticker ut? De som förbrukar mer energi av någon anledning och som det lönar sig att göra någonting åt.

– Sedan kan du skicka ut experterna som på plats tittar närmare på de saker vi i analysen ser skulle kunna åtgärdas. En av styrkorna är att verktyget är enkelt att hantera och förstå, då vi jobbar med pedagogiska kartgränssnitt med färg, form och rörelse som visar både styrkor och svagheter på ett sätt som alla förstår, berättar Teodor.

Personlig tränare inom energieffektivisering
De data som Envista använder sig av kommer från statistik och dokumentation hos olika offentliga källor och när man lägger till data från energibolag, fastighetsbolag och kommuner man arbetar med ger det ett gediget underlag för att kunna göra en mångdimensionell analys – och visualisera – tillståndet hos ett fastighetsbestånd. Det handlar om bland annat energiprestanda, energiklass, underhållsstatus, underhållsplaner, kundnöjhet hos brukarna. Ju fler som kan samverka, desto bättre underlag.

– Vi jobbar för att skapa objektivitet. Delade data, delad förståelse av energisystemet och utmaningarna i fastighetsbestånden. Vi kan också visualisera brister, styrkor och trender och möjligheter på ett sätt så att både lekmän och beslutsfattare ska kunna förstå vad det är värt att investera i.

Inspirationen till visualiseringen kommer bland annat från Hans Rosling som Teodor Hovenberg hade kontakt med i Envistas tillblivelse.

– Vi vill ju plocka mycket av den typen av pedagogik. Som inspirerar och gör att folk ska känna sig lite smartare och mer insatta. Och våga ta beslut. Visualisering och pedagogik är en nyckel. I vårt verktyg kan du nästan flyga omkring som i ett dataspel, du får en överblick och kan göra nedslag och ”leka” med ditt fastighetsbestånd och undersöka vad som händer om du vidtar olika åtgärder.

I mångt och mycket vill Teodor Hovenberg och hans kollegor fungera som personliga tränare. De hjälper till med analysen och hjälper till att se vad som bör göras. Jobbet på plats i fastigheterna gör bolagen själva. Sedan är det dags för en ny avstämning och analys, vad har hänt, vilka resultat har det gett och hur man går vidare från det nya läget.

Teodor Hovenberg medverkande på Kapitaldagen, som arrangerades av ElectriCITY Innovation, Viable Cities och Internetstiftelsen i november 2023. Se presentationen här


Text: Carina Näslundh

Energigemenskap bildad av bostadsrättsföreningar i Hammarby Sjöstad

Energigemenskapens nyvalda styrelse, från vänster: Jonas Lindberg, Fredrik Dalén, Jan Franson, Ulrika Jardfelt (ordförande), Richard Ljungberg. Saknas på bilden: Carl-Gustaf Sjömark.

 

I Hammarby Sjöstad i Stockholm har det pågått ett intensivt och innovativt arbete med energieffektivisering i områdets bostadsrättsföreningar i mer än tio år, med sikte på att Sjöstaden ska bli klimatneutral till år 2030. Medborgarinitiativet ElectriCITY Innovation har samordnat arbetet med 56 bostadsrättsföreningar i området och arbetet har varit framgångsrikt, många föreningar har effektiviserat sin elanvändning och minskat sina kostnader.

Nu tas ett nytt steg. I veckan bildades Stockholms första energigemenskap – ”Energigemenskap Hammarby Sjöstad”.

Det är sex bostadsrättsföreningar som har gått samman i Energigemenskapen, som är organiserad i en ekonomisk förening. Ändamålet med Energigemenskapen är att föreningarna ska arbeta tillsammans för att skapa miljömässiga, ekonomiska och sociala gemenskapsfördelar för medlemmarna. Detta genom att bland annat skapa möjligheter att dela på el och lagring för att effektivisera och minska den totala energiförbrukningen, minska effektuttaget samt minska kostnaderna.

– EU har infört ett nytt regelverk som ska underlätta att skapa energigemenskaper, lokala sammanslutningar där medlemmarna tillsammans ska kunna producera och dela el med varandra. Det regelverket är grunden för den energigemenskap vi bildat nu. En av de frågor vi ska arbeta med är hur vi tillsammans kan hantera den effektbrist på el som finns i Hammarby Sjöstad, säger Ulrika Jardfelt, energispecialist med inriktning på fastigheter och klimatomställning. Ulrika har tidigare bland annat varit affärsområdeschef för affärsområde Värme på Vattenfall och är nu nyvald ordförande i energigemenskapen.

– Primärt ska vi lösa hur det ska gå till att dela el med varandra i praktiken och hur den teknikplattform som vi bygger tillsammans med Jonas Birgersson och ViaEuropa kommer ska fungera. Sedan handlar det naturligtvis mycket om solpaneler och batterier i en tätbebyggd stad som Hammarby Sjöstad, säger Ulrika Jardfelt.

Kompetensen inom energiområdet är hög bland bostadsrättsföreningarna i Hammarby Sjöstad. Sedan drygt tio år har medborgarinitiativet ElectriCITY samordnat energiansvariga i varje förening, bidragit till att det genomförts energikartläggningar i fastigheterna och arbetat med ett gemensamt erfarenhetsutbyte.

– Målet är att skapa en modell för hur en stadsdel som Hammarby Sjöstad kan bli klimatneutral till år 2030. En modell för organisation, affärsmodeller och teknik som kan spridas via Energigemenskaper både lokalt, nationellt och internationellt, säger Jörgen Lööf, vd på ElectriCITY i Hammarby Sjöstad.

– Nu tar Hammarby Sjöstad ledningen när det gäller det som är det nya och lovande på energiområdet, en lokal energigemenskap – här i Stockholm och i Sverige. Det är också spets i Europa.  Med det arbete som redan har gjorts och med den kompetens som finns samlad i styrelsen har vi all anledning att räkna med verksamheten kommer att bli framgångsrik. Det är initiativ som detta som gör det så inspirerande att berätta för besökare från hela världen om vad som sker i Hammarby Sjöstad på energiområdet, säger Allan Larsson, initiativtagare till ElectriCITY och energiarbetet i Hammarby Sjöstad, som höll i ordförandeklubban under bildandet av Energigemenskapen.

Kontakt: Ulrika Jardfelt