Unikt projekt kartlägger effekten av grönska

Hur påverkar stadens träd och grönska klimatet inomhus? Det undersöker en forskargrupp vid KTH, i samarbete med Stockholms stad och ElectriCITY inom projektet DigiCityClimate. Under sommaren har mätningar genomförts med fraktcyklar, sopbilar och rapporter från boende i Hammarby Sjöstad. Målet är att bidra till ny kunskap kring hur framtidens stad ska planeras och byggas.

Vi lever i ett allt varmare klimat och i städerna är det extra varmt. I Stockholm finns det 180 värmeöar större än en hektar där temperaturen överstiger 35 grader vid värmeböljor. Men det är inte lika varmt överallt.

– I Stockholm, liksom i övriga nordiska stora städer, har vi byggt hus för som ska bevara värmen, inte för att stänga ute värme. Och vilka alternativ finns då för att skapa svalka som inte kräver att vi använder energi. Träd och grönska är en del av det svaret, säger Ulla Mörtberg, professor vid KTH.

Träden och grönskans funktion är inte bara att ge skugga, När det regnar ”fångas” en del av vattnet upp av trädens löv där det sedan avdunstar tillbaka till atmosfären. Träden transporterar också vatten från jorden genom stam och grenar till löven där vattnet sedan avdunstar. Det påverkar temperaturen.

Kombinerar olika mätningar
Det unika med forskningsprojektet som samlat in mätdata under sommaren är att det kombinerar olika typer av mätningar av temperaturen för att skapa en bild av hur träd och grönska påverkar temperatur och upplevd värme både utomhus och inomhus.

I Hammarby Sjöstad har KTH-studenter cyklat omkring på en fraktcykel med scanner som mäter temperaturen på olika ytor i området. Även sopbilarna i Hammarby Sjöstad har haft scanners på biltaken och samlat in data under sommarmånaderna. De boende i Sjöstan har också medverkat genom att via en enkät rapportera hur de upplever värmen både inomhus och utomhus.

Ulla Mörtberg, professor på KTH och forskningsledare för projektet Stockholm Heat. Foto: Lennart Backlund

– Att träd och grönska ger skugga det vet vi, men hur stor effekt träden har totalt sett, det vet vi inte. Hur höga behöver träden till exempel vara för att ha effekt på hur boende upplever värmen inomhus? Det är frågor vi hoppas få svar på och som kan bidra till bättre planeringsunderlag för staden när nya områden planeras, säger Ulla Mörtberg.

DigiCityClimate
Värmeprojektet är en del av projektet DigiCityClimate där målet är att stödja Stockholms stad i att uppnå sina klimat- och hållbarhetsmål. I det ingår att utveckla teknik som hjälper medborgarna att ta kontroll över sin egen energiomställning och sitt hållbarhetsarbete – att låta dem övervaka och kontrollera sin egen energi- och klimatpåverkan.

Projektet har tre spår
• Utveckla en AI-driven energirådgivare, en chatbot, för att stödja medborgare med råd om klimateffektiva energiinvesteringar.

• Förse staden med klimatmodeller och data för att stödja stadsplanering för ett hållbart mikroklimat.

• Utveckla ett digitalt kontrollrum för att ge bland annat bostadsrättsföreningar ökad transparens och möjlighet att styra byggnadens energianvändning.

Projektet är ett samarbete mellan KTH, Stockholm stad och ElectriCITY Innovation och finansieras av ICLEI Action Fund genom bidrag från Google.org. Hammarby Sjöstad används som testbädd i projektet.

Inslag på SVT Stockholm
SVT Stockholm var på plats när mätningarna med fraktcykeln drog igång. Inslaget finns att se här.