Framtidssäkrade fastigheter – social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet
Hur framtidssäkrar vi fastigheter med tanke på en förändrad energimarknad, klimatanpassning och ett tryggt grannskap. Det är en aktuell fråga för många inom fastighetsbranschen i dag som inte bara handlar om nybyggnationer utan även om att ta vara på befintlig bebyggelse.
– Vi har länge varit medvetna om att när det gäller hållbarhetsutvecklingen att vi måste ha mer fokus på att omstrukturera det redan byggda. Det är egentligen mycket intressantare än nybyggnationer, säger Åsa Romson, expert och forskare på det fristående forskningsinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet med inriktning på klimaträtt och miljöpolitiska styrmedel.
Åsa Romson, expert och forskare på IVL, Svenska Miljöinstitutet.
– Fastigheter är ju långsiktiga strukturer. Men när samhällsförändringen gör att vi måste ställa om, blir det extra intressant att titta på hur de här långsiktiga strukturerna kan vara en motor för omställningen, snarare än att stå kvar och bli någon form av ruin över en svunnen epok. Det menar Åsa som under Fastighetsdagen Innovation leder ett samtal om framtidssäkring av byggnader.
Hållbarhetsperspektiv
Social hållbarhet är ett av tre ben för hållbar utveckling, där de två andra är ekonomisk och ekologisk hållbarhet. De tre begreppen bildar tillsammans grunden för samhällsbyggandet där byggbranschen är en av de viktigaste aktörerna.
– Den sociala hållbarheten ligger också i fastighetsägarens intresse och många privata fastighetsägare vet värdet av att påverka den sociala kontexten. Det bidrar mycket till mycket värdet på deras fastigheter. Nu fokuseras det ganska mycket trygghet, men det handlar också om att vara förberedd på kriser, och där blir det viktigaste att du känner dina grannar. Där finns det mycket att vinna, dels för samhället, men också för de som bor i ett område, säger Åsa Romson.
I samband med pandemin arbetade många hemifrån, man rörde sig i sitt bostadsområde även dagtid på ett annat sätt än tidigare.
– Det innebar nog också att synen på och upplevelsen av många bostadsområden förändrades. Plötsligt fick den lokala korvkiosken och den lokala pizzerian ett uppsving som lunchalternativ, medan däremot affärslunchrestaurangerna i city fick helt andra problem. Det var en annan form av omställningsproblem.
– Men jag tänker att då kanske man också återupptäcker sitt närområde, med dess styrkor och svagheter. Och det har betydelse. Hemmiljön och närområdet blev viktigare när man faktiskt var hemma, även när man jobbade.
Tänk förändring – från början
Att tänka att en byggnad kommer att ha flera användningsområden under sin livstid är ett sätt att framtidssäkra byggnader, menar Åsa Romson. När man bygger nytt ska man vara medveten om och planera för att byggnaden ska kunna stå och erbjuda många olika typer av lösningar under sin livstid, beroende på samhällsförändringar och kommande fastighetsägares intressen.
– De här trenderna har vi ju sett när det gäller kontor i städerna. Omvandling från lägenheter till kontor, tillbaka till lägenhet och vice versa. I dag påverkar ju till exempel de digitala arbetsformer tankarna kring just bostäder och kontor. Det är en hållbarhetsutmaning och ett intressant exempel på att vi måste tänka nytt.
Samma sätt att tänka kan appliceras på andra byggnader, en butiksgalleria kanske får ett nytt liv som bostadshus.
– De enorma investeringar i klimatutsläpp som nybyggnation har tror jag kommer att få stor betydelse framöver. Det är också en ansenlig kostnad kopplat till utsläppen. Det kommer förhoppningsvis också att öka intresset för att använda befintlig bebyggelse mer, säger Åsa Romson.
Text: Carina Näslundh
På Framtidsdagen Innovation, i april 2024, ledde Åsa Romson en paneldebatt på temat: Hur ”framtidssäkrar” vi fastigheter med tanke på en förändrad energimarknad, klimatanpassning och tryggt grannskap, med Carina Carlman, RISE, Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige och Erik Jarlöv, Urban Design (25:17 min).