Dags att energieffektivisera fastigheten – nya EU-regler påverkar lån och fastighetsvärde
Europa ställer om. Hållbara investeringar och energismarta fastigheter är två av grundbultarna när EU inför nya tuffa regler inom energi- och finanssektorn. Att EU:s taxonomi innebär krav på redovisning av hållbarhet för få att låna pengar för fastigheter känner många till, att det också är inom några år kan bli omöjligt att hyra ut eller sälja fastigheterna med sämst energiklassificering har inte uppmärksammats lika mycket.
– Drivkraften inom EU att förbättra energiprestandan på Europas byggnader är stark och det som sker nu är en stor omställning – och det är tuffa krav. Samtidigt är det för oss i Sverige möjligt att genomföra, vi har förutsättningarna. Men man kan inte sitta still i båten utan det gäller att sätta sig in i de nya regelverken och agera nu, säger Ulrika Jardfelt, energispecialist och partner i Conatus, som medverkar på ElectriCITY-dagen den 25 maj.
Hållbara investeringar
Det är två regelverkspaket som är på gång inom EU som sätter press på fastighetsägare att förbättra sina fastigheters energiprestanda. Och även om ordet hållbarhet länge har varit ett ord som använts flitigt inom näringslivet är det först nu, med EU:s taxonomi, som trädde i kraft i januari 2022, som det kommer en definition kring vad som menas med hållbart, hur bolag ska rapportera och redovisa hållbarhet inom verksamheten och vilka krav som ställs för att fastigheter ska uppnå en hållbar status.
En mycket påtaglig konsekvens är att det kommer att bli svårare att låna pengar för fastigheter med dålig energiklassificering.
– Vill du låna pengar till din fastighet ska du se till att den är energimässigt hållbar, säger Ulrika Jardfelt. Och mitt råd till alla fastighetsägare är att kontakta sin bank och ställa frågor kring sina lån och vad som kommer att hända om några år när man kanske ska omförhandla dem.
De fastigheter som räknas som ”gröna” enligt taxonomin är de 15 procent som är bäst, det betyder i Sverige i princip de som tillhör klass A eller B i energideklarationen.
– Men det är ett dynamiskt mått. Avsikten är ju att skapa incitament till att förbättra sin energiprestanda. Allt eftersom fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och andra, förbättrar energiprestandan i sina fastigheter ju mer krävs för att tillhöra de 15 bästa procenten.
Fastigheter kan förlora värdet
Ett annat regelverk som troligen kommer att beslutas i juni ska åtgärda de energimässigt sämsta byggnaderna i Europa. Klimatkrisen och energipriserna är tunga drivkrafter för EU att genomföra detta nu, och då samtidigt göra hela EU-området mindre beroende av bland annat import av gas
– Det kommer att ge en miniminivå på energiprestanda på fastigheter som är oerhört tuff. Det innebär till exempel för offentliga verksamheter och stora kommersiella aktörer att de inom några år varken kan hyra ut eller sälja fastigheter som har energiklass F och G. Och hit hör ungefär 30 procent av alla flerbostadshus och lokaler i Sverige.
Men även om kraven är tuffa så finns det stora möjligheter att åtgärda och förbättra fastigheters energiprestanda i Sverige. Och i Hammarby Sjöstad finns flera exempel på bostadsrättsföreningar som på bara några år har energieffektiviserat och förbättrat sin energiprestanda avsevärt.
– I Sverige har vi ofta ganska välisolerade hus och bra fönster. Men vi kan spara mycket energi på att förbättra fastigheterna styr- och reglersystem, där finns det mycket att göra. Energimyndigheten visade nyligen i en rapport att om man jämför olika energieffektiviseringsåtgärder så tillhör åtgärder när det gäller reglersystem och fastighetautomation det som ger allra störst effekt, säger Ulrika Jardfelt.
